- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
21-22

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Degerfors - Degerforsheden - Degerhamn - Degerselet - Degerö - Degeröit. Se Degerö - Deggendorf - Dego - De Goeje, Michael Jan - Dégoût - Degradation - Degradera - Degradering - Dégras. Se Läder - Degression

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Degerfors, bruks- och landtegendom vid Letälfven
och järnvägslinjen Laxå—Charlottenberg, i
D. kapellförsamling, Örebro län, omfattande 1 193/572
mtl jordbruksfastighet med en areal af omkr. 1,050
har, däraf omkr. 100 har åker. Det nuv. järnverket,
som började anläggas på 1870-talet, då de förut på
platsen befintliga Öfre och Nedre D. mindre bruk
försvunno, består af 2 masugnar, 4 martinugnar, 9
valsverk med behöfliga vällugnar och hjälpmaskinerier,
delvis elektriskt drifna, fjäderfabrik och spikfabrik,
plåtslageri, gjuteri med mek. verkstad, elektrisk
kraftstation m. m., allt 1905 tax. till 1,391,500
kr. Verken erhålla drifkraft genom ett 30-tal
turbiner i Letälfven om sammanlagdt omkr. 5,000
hkr. Tillverkningen (1905 tills. 21,000 t.) består
af allehanda slags stångjärn, finjärn och fasonjärn,
rör, tunnplåt, grofplåt af nutida stora format för
ångpannor, trämassekokare, fartygsbyggnader m. m. samt
hvarjehanda manufakturprodukter från ofvannämnda
därtill afsedda verkstäder. Arbetsstyrkan utgör
omkr. 1,000 man. Öfre D. lär vara anlagdt 1660 af
Jörgen Camitz och tillhörde sedan bruksegarna Strokirk
på Degernäs i samma socken; Nedre D. lydde under
Ölsboda i Nysunds socken, innan det jämte det förra
(1870 och 1871) öfvergick till Degerfors bolag. Till
nuv. egaren, Strömsnäs järnverks aktiebolag
(aktiekap. 900,000 kr.), öfvergick egendomen 1886.

Degerforsheden, kronopark i Byske socken,
Västerbottens län, förut stockfångstskog
åt Degerfors sågverk, afträddes 1895 till
statsverket. Areal 2,683,54 har, däraf 961,47 har
impediment. Taxeringsvärde 20,000 kr. (1904).
A. S. Lm.

Degerhamn, hamn- och lastningsplats på sydvästra
kusten af Öland, i Södra Möckleby socken, 35
km. s. om Kalmar, hvarmed D. har regelbunden
ångbåtsförbindelse. Omkr. 1,450 inv. Utskeppning
af cement m. m. D. är ock namn på de numera under
en egare, Ölands nya cementaktiebolag (bildadt
1895, aktiekapital 720,000 kr.), förenade Ölands
alunverk och Lovers alunbruk, jämte cementbruk
och rödfärgsverk. Tillverkningen uppgick 1905 till
22,4 mill. kg. portlandcement, 3,13 mill. kg. kalk,
4,7 mill. kg. jordbrukskalk, 6,625 kg. rödfärg,
med ett sammanlagdt värde af 760,000 kr. Motorer:
6 ångmaskiner om 700 hkr och 2 generatorer om 55
hkr. Vid de olika bruken sysselsattes 312 arbetare.

Degerselet, insjö i Norrbottens län, Råneå tingslag,
tillhörande Råne älfs vattensystem 22,9 m. ö. h. Sjön,
som är omgifven af vackra berg, har vid sin västra
ända de rikt befolkade och välodlade byarna Sörbyn
och Sundsnäset. Vid sjön ligger den liknämnda
järnvägsstationen, hållplats på bansträckan Boden—Morjärv.

Degerö, en ö nära Hälsingfors, ö. n. ö. från
denna stad. Där bröts fordom, vid Hålviken, en
silfverförande blyglans, och på varphögarna vid
silfvergrufvan anträffas bland andra stenarter den
efter ön uppkallade degeröiten, ett grönsvart till
svart, vattenhaltigt järnoxidsilikat, som står
hisingeriten nära. Ej långt ifrån grufvan ligga
Stansviks järngrufvor, hvilka sedan 1830-talet varit
lämnade i ödesmål. På spridda ställen af ön förekommer
kalksten. Den rådande bergarten är röd gnejsgranit.
A. R—d—l.

Degeröit. Se Degerö.

Deggendorf, stad i bajerska regeringsområdet
Niederbayern, på Donaus vänstra strand,
312 m. ö. h. 6,853 inv. (1900). Lin- och
fruktodling. Tillverkning af tändstickor, lerrör och
läder. Ullspinneri. I D. finnas landtbruksskola,
dårhus och vårdanstalt för kretiner. 1337 var
D. skådeplats för en förfärlig judeförföljelse, och
under trettioåriga kriget intogs det af svenskarna
under Bernhard af Weimar (14 nov. 1633). 1743 sköts
det i brand af österrikarna.

Dego [dēgå], köping i italienska prov. Genova, vid
Bormida. 2,288 inv. (1901). Bonaparte segrade där 14
och 16 april 1796 öfver österrikarna under Argenteau.

De Goeje [dechō’je], Michael Jan, holländsk
orientalist, f. 13 aug. 1836 i Dronrijp, Friesland,
studerade 1854—60 vid universitetet i Leiden, erhöll
sedermera anställning vid biblioteket därst. och
blef 1866 e. o. och 1869 ord. professor vid Leidens
universitet. D. är utan gensägelse en af samtidens
allra förnämsta auktoriteter på den arabiska
filologiens område. Bland hans många editioner
af arabiska författare, hvilka med rätta anses
som mönster af noggrannhet och lärdom, märkas
Edrîsî, Description de l’Afrique et de l’Espagne (tills. med R. Dozy, 1866),
Beládsorí. Liber expugnationis regionum (s. å.),
Abu-’l-Walíd Moslim ibno-’l-Walíd, Diwan (1875),
Bibliotheca geographorum arabicorum (8 bd, 1870—94) och
Ibn Qotaiba. Liber poesis et poetarum (1904).
Tills. med flera andra orientalister har han vidare utgifvit
Tabari, Annales (15 bd, 1879—1901),
innehållande islams historia från äldsta tider till
år 915. Dessutom har han medverkat vid utgifvandet af
Catalogus codicum orientalium Bibliothecæ academiæ
Lugduno Batavæ
(1851—77; 2:a uppl. påbörjad 1888).
Härtill kommer ett stort antal värdefulla bidrag till
kännedomen om orientens språk, historia och geografi
m. m., publicerade i tidskrifter och lärda sällskaps
handlingar.
K. V. Z.

Dégoût [degō], fr. (af lat. de, af,
och gustus, smak), afsmak, vedervilja, vämjelse.

Degradation (jfr Degradera), nedflyttning. Se Degradering.

Degradera (af mlat. degradare, af lat. de, från,
och gradus, trappsteg, rang, grad), nedflytta från
en högre till en lägre befattning; förnedra. Se Degradering.

Degradering l. Degradation (mlat. degradatio; jfr
Degradera), nedflyttning från en högre till en lägre
plats (befattning). Orden användas företrädesvis i
militärspråket, näml. om en krigsmans nedflyttning
till lägre tjänstegrad eller öfverförande till
en trupp med mindre anseende, än den han förut
tillhörde. Detta straff användes redan af romarna
och har fortlefvat ända till våra dagar. Numera
kan dock i de flesta länder endast underbefäl
degraderas, i Sverige endast underbefäl af de olika
korpralsgraderna. I vissa länder (t. ex. Frankrike)
finnes ännu i lagen degradering (mistning af värdighet
och utstötning ur armén) för alla grader, och
skall straffet så utföras, att den dömde framför
truppen beröfvas alla tecken af sin värdighet.
C. O. N.

Dégras [degra’], fr., garf-fett. Se Läder.

Degression (lat. degressio, af degredi, gå nedför),
nedgående, särskildt om den normala skattefotens
fortgående minskning, så snart inkomsten nedgår
under ett visst belopp, som blifvit fastställdt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free