Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brefbok ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestämda mellantider upphämtas genom försorg af
postverkets funktionärer. Förutom att breflådor finnas
anbragta vid samtliga postkontor och poststationer
samt medföras å postförande bantåg och ångfartyg
äfvensom - gemenligen mindre breflådor med bärrem
- af postförarna å landsbygden, finnas breflådor
af vanligt kändt utseende numera öfverallt inom
större samhällen fördelade å lämpliga platser. I
många större städer finnas numera också, ehuru till
mycket begränsadt antal, å offentliga platser utsatta
postlådor, afsedda uteslutande för uppsamlande af
korsbandsförsändelser, s. k.
korsbandslådor. Det har sagts, att öfverallt, hvarest den
civiliserade nutidsmänniskan banar sig väg och slår
ned sina bopålar, intager breflådan en ej oviktig
plats bland de första tecknen till hennes närvaro
på platsen. Emellertid var det först under senare
hälften af 1700-talet, som breflådorna egentligen
kommo i bruk inom postväsendet, om det också kan
påvisas, att man redan 1653 i Paris gjort försök med
anbringande af breflådor på några offentliga platser
(se Stadspost). En mera allmän användning
erhöllo breflådorna först vid midten af 1800-talet,
i sammanhang med frimärkenas (se d. o.) införande
i rörelsen. I Sverige skedde detta 1855. De numera
vanliga breflådorna med automatisk tömningsinrättning
äro en helt och hållet svensk, af filos. doktorn
Martin Wiberg i Stockholm gjord uppfinning, som första
gången kom till användning inom Stockholm 1869. Dessa
breflådor äro så beskaffade, att, då till desammas
lås fogas låset å en af breflådtömmaren medförd låda,
vid hvilken är anbragt en brefpåse, i den senare
uttömmes innehållet af de fasta breflådorna, utan att
samma innehåll kan af brefbäraren åtkommas. Sedermera
har efter hand "det svenska breflådssystemet" tagits
till mönster inom de utländska postverken. R. L-n.
Brefmålare, Illuminister, en skråmässig klass af
skrifvare, hvilka före boktryckarkonstens uppfinning,
företrädesvis till lekmännens tjänst (jfr Miniator),
afskrefvo andakts- och skolböcker, kalendrar, populära
medicinska skrifter o. s. v. samt prydde dem med
målningar och sålde dem under marknaderna. Äfven
helgonbilder och spelkort förfärdigades af dem. Jfr
Breftryckare.
Brefmärke. Se Frimärke.
Brefporto. Se Bref och Frimärke.
Brefpost. Se Bref.
Brefpostering (fr. och ty. relais), krigsv.,
en kavalleriafdelning (4-10 man), som utsattes
vid en förbindelseväg för att fortskaffa bref,
rapporter o. d., då annat säkert förbindelsesätt
icke finnes. Brefposteringar utsättas
vanligen på 5-10 km. afstånd från hvarandra,
undantagsvis med längre mellanrum. I stället
för ryttare kunna velocipedryttare brukas.
C. O. N.
Brefställare, egentl, person, som författar bref åt
andra; titel på böcker, hvilka innehålla mönster för
olika slags bref, inlagor, ämbetsskrivelser o. d.
Brefstämpling. I postförsändelsernas behandling ingår
som ett ej oviktigt moment deras afstämpling. Enligt
postförfattningarna skall frankotecken, som anbragts
på brefpostförsändelse eller på adresskort till
paketpostförsändelse, makuleras medelst af tryck af
postanstaltens datumstämpel för den dag försändelsen
blifvit för postbefordran inlämnad. Likaledes skola
de till postanstalt ankomna, för utdelning genom
densamma afsedda försändelserna i ett flertal fall -
särskildt gäller detta om samtliga ankomna bref -
förses med aftryck af postanstaltens datumstämpel
för ankomstdagen, vid vissa postanstalter äfven
med turstämpel, angifvande med hvilken
brefbäringstur för dagen försändelserna utsändts till
adressaterna. Vid postanstalter med stor trafik
utgör ifrågavarande bestyr en synnerligt besvärlig
och tidsödande detalj af postbehandlingen, och
behofvet af mekaniska hjälpmedel för stämplingens
verkställande har vid dylika postanstalter gjort sig
mer och mer kännbart. Maskiner för brefstämpling
kommo vid slutet af 1800-talet efter hand i bruk,
hufvudsakligen i Nord-Amerikas förenta stater. I
Europa har brefstämpling med maskin under senare
åren vunnit insteg i Tyskland, England och Norge samt
försöksvis pröfvats i Sverige och Danmark. De hittills
använda konstruktionerna uppvisa ett system af gripare
och stämpelvalsar, kombineradt med anordningar
för brefvens frammatning och afläggande i vissa
lägen. Hufvudsakliga svårigheter vid maskinstämpling
äro brefvens växlande format och tjocklek samt
frimärkets plats. I Amerika har detta mindre att
betyda, emedan postförsändelsernas yttre där är ganska
enhetligt. I Europa däremot förekommer en oräknelig
mångfald brefformat, hvilket varit ett hinder för
maskinernas användning. Vidare måste maskinerna aktas
för bref med inneslutna hårda föremål, som lätt kunde
skada stämpelvalsarna. En sortering för hand är därför
nödvändig för att utskilja olämpliga försändelser,
innan brefven öfverlåtas åt maskinarbetet. Vanliga
bref och brefkort stämplas därefter i maskinerna
med stor snabbhet, ungefär 4 ggr så hastigt som vid
handstämpling. Den i Sverige vid Stockholms postkontor
(1905) profvade maskinen, "Krags maskin", är uppfunnen
af en norsk mekaniker G. Hansen och utmärker sig
särskildt för en afläggningsanordning med en serie
spiralformigt ordnade metallskifvor, hvilka efter
stämplingen aflämna brefven uppställda i regelbunden
följd efter hvarandra. Den afstämplar i regeln 600-800
bref i minuten och har vid den lättare stämplingen
af brefkort nått upp till 1011 st. i minuten.
R. L-n.
Breftryckare, benämning på brefmålare (se d. o.),
sedan dessa, till följd af ökad afsättning för
sina alster, börjat i metall- eller träplattor
utskära skrifter, spelkort och bilder samt
därefter öfverdraga plattorna med färger och af
trycka dem på papper eller pergament. Genom detta
förfaringssätt blef breftryckarnas konst förelöpare
till boktryckarkonsten (se d. o.). Redan i 15:e
årh. skilde sig kortmålarna från breftryckarna och
bildade ett från dem skildt skrå.
Brefven, järnbruk. Se Bysta.
Brefvik, oriktig namnform för socknen Bredvik i
Skaraborgs län.
Brefvåg. Se Visarvågen.
Bregaglia [brega’lja], Val B., Bergell-dalen
(lat. Prægallia, ty. Bergeller-thal), en 30 km. lång
dal i schweiziska kant. Grisons (Graubünden) och
italienska prov. Sondrio, i Addas flodområde, genom
Malojapasset (1,811 m.) förenad med Engadin. Den
genomströmmas af Maira (Mera), som 14 km. nedanför
Chiavenna faller ut i Lago di Mezzola, Comosjöns
öfversta del. Öfre änden af den på naturskönheter
rika dalen (omkr. 1,400 m. ö. h.) med sina alpbeten
och barrskogar har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
