Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad / 1425-1426 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brahe ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Karl Johans sista år tyckes B:s inflytande varit
svagare. Åtminstone försäkrar O. I. Fåhraeus,
att med afseende på civildepartementet under
hans chefskap intet spår förmärkts af försök från
B:s håll att inverka på regeringsbesluten. – Sin
kunglige vän förblef B. trogen i det sista. Med
outtröttlig hängifvenhet vakade han, utan att akta
på sina sjunkande lifskrafter, vid Karl Johans
dödsläger. Ansträngningarna därvid påskyndade
hans slut. Han dog 16 sept. 1844 i Stockholm. Jfr
Schinkel, "Minnen", XII, utg. af Alin (1881–93),
Trolle-Wachtmeister, "Anteckningar och minnen" (1889),
och O. I. Fåhraeus, "Skildringar ur det offentliga
lifvet" (1880). M. Sdn.

Brahea, fordom stad i norra Karelen, vid Lieksa älfs
inflöde i Pielisjärvi. Det grundlades 1653 af Per
Brahe d. y., med hvars friherreskap dåv. Pielis socken
genom köp förenats. Staden vann aldrig betydenhet,
brändes af ryssarna 1656 och förföll, sedan
friherreskapet 1681 återgått till kronan. Vid Lieksa
älfs mynning ligger nu Pielisjärvi stora kyrkoby.
E. G. P.*

<Brahehus, nu en hög och vacker ruin, belägen 3
km. n. om staden Grenna, på en 89 m. öfver
Vättern uppspringande bergsklint, var fordom ett af de
präktiga lustslott, som grefve Per Brahe d. y. lät
bygga. Det bestod af en hög hufvudbyggnad ute å
själfva klippranden och tvenne fyrkantiga hörntorn,
hvilka medelst sträckmurar stodo i förening med
hvarandra och med hufvudbyggnaden. Det hela var
antagligen utfördt i praktfull renässansstil. Genom
reduktionen blef slottet 1685 indraget till kronan,
och 1708 förstördes det genom vådeld. Det är af
bildadt i Dahlberghs "Suecia antiqua et hodierna".
Hs Hd.



<b>Brahehälla,</b< fordom lustslott på en klippa vid sjön
Noen, i Jönköpings län, Norra Vedbo härad, Adelöfs
socken. Det anlades af grefve Per Brahe d. y. och
hade ännu 1802 tak och yttermurar i oskadadt skick,
men är nu en fullkomlig ruin. Det är afbildadt
i Dahlberghs "Suecia antiqua et hodierna".
Hs Hd.

Brahelinna, öfversteboställe i Kristina socken i
Savolaks, vid Saima, 20 km. söder om S:t Michel. Per
Brahe d. y., som i förläning innehade S:t Michels
och Kristina socknar (Brahelinna län), uppförde där
ett slott af sten, hvaraf lägenheten fick
sitt namn (det finska ordet linna motsvarar det
svenska hus, som fordom betydde borg). 1682 indrogs
gården till kronan och blef sedan boställe för
öfversten vid Savolaks infanteri. 1775 inrättade
G. M. Sprengtporten därstädes – mest med egna medel –
en krigsskola, där åtta volontärer i sänder fingo
undervisning. I denna förträffliga läroanstalt,
hvilken 1781 flyttades till Haapaniemi, vunno flere
af de namnkunnigaste finske officerarna i 1788–90
och 1808–09 års krig hela sin fackbildning. Nära
slottet hade under 1788–90 års krig den svenska
kanonslupflottiljen på Saima sin hufvudstation.
E. G. P.*

Brahes-minde [-minne], grefskap på Fyn, Svendborg
amt. Det upprättades 1798 af grefve Preben Bille-Brahe
och innefattar godsen Hvedholm, Damsbo. Stensgaard
och Östrupgaard samt öarna Drejö och Avernakö.


Brahestads vapen.

Brahestad (fi. Raahe, äfven Salosten kaupunki).
stad i Salo socken i finska Uleåborgs län. 3,322
inv. (1902). Staden grundlades 1649 af Per Brahe
d. y. B. åtnjöt länge endast uppstadsrättigheter, fick
1765 rätt att reda tillsammans med de då inrättade
österbottniska stapelstädernas borgerskap och
slutligen, 1791, full stapelrätt. 1810 nedbrann större
delen af staden. – B:s förnämsta näringskällor äro
sjöfart och rederirörelse, i hvilket afseende det för


Brahestads vapen.

några årtionden sedan stod främst bland
Finlands städer. Utom den inre, numera till
följd af landhöjningen mycket uppgrundade
hamnen (2,6 m.) eger det Maivaperä hamn (3,8
m.) och Roska redd (5,6 m.). På förbättrandet
af stadens hamnförhållanden ha under senare år
nedlagts betydliga kostnader. Likaså har staden
1898 byggt en privat, normalspårig, 28 km. lång
järnväg till Lappi station å Uleåborg–Tammerfors
statsjärnväg. 1851 hade B. en handelsflotta om 3,916
läster; 1856, kort efter orientaliska krigets slut,
15 fartyg om 1,350 läster; åren 1861, 1869 och
1875 hade det resp. 37, 55 och 40 fartyg om 6,240,
13,286 och 10,498 läster. Större delen af stadens
flotta seglade på frakt mellan utrikes orter. 1903
utgjordes dess flotta af endast 6 segelfartyg om
sammanlagdt 309 reg.-ton, och i utländsk sjöfart
ankommo 1902 11 segelfartyg (2,099 reg.-t.) och
55 ångfartyg (33,540 reg.-t.) samt afgingo 9
segelfartyg (1,877 reg.-t.) och 55 ångfartyg (33,540
reg.-t.). Näst smör äro tjära, beck och pottaska de
förnämsta exportartiklarna. Dessutom utföras sågade
skogsprodukter m. m. – Tulluppbörden utgjorde 1893
–1902 i medeltal 108,921 finska mark. 1902 funnos i
staden ett större kvarnverk och ett ölbryggeri. Den
industriella produktionens bruttovärde uppskattades
1900 till 661,000 mark. Invånarnas inkomster taxerades
1902 till 1,756,000 mark, hvaraf 114,000 mark upptogos
för hus och tomt, 343,000 för näring och rörelse
samt 1,299,000 för löneförmåner, pensioner o. dyl. –
Stadens utgifter belöpte sig 1899

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>