Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bostad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ramverk af trä (se vidare Hirth, "Das
deutsche zimmer").
Äfven på herrgårdarnas och slottens anläggning
öfvade den växande säkerheten sitt inflytande. De
höga vallarna försvunno, och slottsbyggnaderna
anlades på terrasser, omgifna af grafvar (1500-
och 1600-talen, Chambord, Chantilly, Aschaffenburg,
Hämelschenburg), ibland rent af på i vattnet utbyggda
brokonstruktioner (Chenonceaux). I följd af det
vidgade utrymmet och minskade försvarsbehofvet såväl
som af estetiska skäl antogo snart slottsbyggnaderna
en regelmässigare anläggning i form af en huvudbyggnad
med lägre flyglar omkring en eller flera fyrkantiga,
slutna eller öppna gårdar (Château d’Anet, Marley,
Compiègne, Kirby-hall, Rushton-hall, Hatfieldhouse,
Castle Howard, residensslotten i Stuttgart och
Münster). Slutligen upphörde skyddshänsynen alldeles
att göra sig gällande, och flyglarna frigjordes till
själfständiga (köks-, betjänings-, gäst-) byggnader;
den s. k. "herrgårdstypen" var färdig (jfr Abel,
"Das elegante wohnhaus").
I Sverige finnas inga byggnadsminnen från sten-
och bronsåldern. De äldsta kända svenska bostäderna
härstamma från 300- och 400-talen e. Kr. och utgöras
af låga rektangulära murar af löst staplade stenar,
från hvilka åstaket reste sig. Äfven trähus voro
ungefär samtidigt i bruk. Våra förfäders gårdar,
på fornspråket "by", utgjordes i historisk tid af
flera timrade trähus, grupperade kring en öppen
plats ("tunet"), som var fridlyst och omgafs af en
inhägnad ("tungård"). Anläggningen var väl närmast
lik de äldsta Gottland eller sätrarna
i Norge, bland hvilka många bära spår af hög
ålder. Sagorna gifva anledning antaga, att husen
ibland varit förenade med täckta gångar. Bland
gårdens hus var hallen eller stugan (skáli) den
förnämsta. Denna utgjordes af en aflångt fyrkantig
ryggåsstuga med höga gaflar, men tämligen låga
långväggar. Taket hade hög resning och sprang långt ut
öfver väggen samt täcktes med bräder och torf. Golfvet
i stugan bestod af tillstampad jord; midt på detsamma
fanns en af stenar bildad härd, från hvilken röken
tog sig ut genom en öppning i taket (ljóri). Äfven
sedan man infört bruket af murade spisar med skorsten,
bibehölls taköppningen som fönster, öfverspändt med
kalfvars fosterhinnor i stället för glas. Inredningen
var enkel. Utmed långväggarna sträckte sig bänkar
framför sängarna. Midt på norra bänken var högsätet
(öndvegi, hásæti)
med de tvenne under hedendomen heliga högsätespelarna
(öndvedgissulur). På södra bänken fanns ett högsäte
för förnäma gäster. Längs ena gafvelväggen sträckte
sig tvärbänken eller pallen. Framför bänkarna
stodo långbord; väggarna behängdes med vapen och
vid högtidliga tillfällen med väfda eller utsydda
bonader. Redan tidigt kommo särskilda sofkammare
i bruk. Stugan omgafs af s. k. "skämmor", som ofta
synas ha egt två våningar, af hvilka den öfre användts
till sofrum eller gästrum. Under medeltiden få dessa
byggnader småningom namn af "härbren", betecknande
nog för deras användning, och sammanbyggdes ibland med
stugan. Blekingsstugan på Skansen är en ryggåsstuga,
sammanbyggd med två "härbren". Bland öfriga byggnader
å gården må nämnas "eldhuset" (köket),
badstugan och "fatburen" (förrådsboden). På
stormännens gårdar fanns dessutom ofta särskild
gästabudsstuga. (Jfr Hildebrand, "Sveriges medeltid".)
Ruiner af boningshus från järnåldern (Sverige).
De fornnordiska och medeltida gårdarna voro, så godt
materialet tillät, inredda till försvar, och af denna
anledning hafva de låga dörrar och orimligt höga
trösklar tillkommit, som af gammal vana här och där
bibehållits i bondstugorna ända till vår tid. Äfven
adeln bodde ända till medeltidens slut på detta sätt.
Borgarhusen under medeltidens tidigare del torde
helt enkelt varit ryggåsstugor af trä, täckta
med torf. Med samfärdselns utveckling fingo de
äldre byggnadsformerna nya tillägg. Bondgårdens
"härbre" utvecklades till "svalbyggnad" af trä med
en öppen eller täckt gång (svale) längs husets
öfre våning (Kungsstugan i Örebro, Gröna Lund å
Djurgården). Noggranna bestämmelser om svalgångens
bredd öfver gatan funnos i stadslagarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
