Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blinda, Blindera, Blindning, fortif., en åtgärd - Blinda l. Blindesegel, sjöv., ett fyrkantigt segel under bogsprötet. Se Blindrå - Blinda fläcken i ögat, fysiol. - Blindage, fr., krigsv., förskansning med s. k. blindverk (se d. o.) - Blindanstalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
embrasyr (öppning i vallen), döljas för fienden,
till dess deras eld börjar. Blindningen sker vanligen
genom att embrasyrens främre öppning igensättes
med torfvor, flätverk e. d. eller ock därigenom att
man ej fullständigt utgräfver embrasyren mot den
fientliga sidan; den kvarlämnade masken aflägsnas
då af första kanonskottet. Vid byggnaders inredande
till försvar blinderas dörr- och fönsteröppningar,
balkonger o. d. Jfr Mask. L. W:son M.
Blinda l. Blindesegel, sjöv., ett fyrkantigt segel
under bogsprötet. Se Blindrå.
Blinda fläcken i ögat, fysiol. I näthinnan –
det organ i ögat, som uppfångar bilderna af de
yttre föremålen – finnes ett ställe (det som
motsvarar synnervens inträde), hvilket saknar den
för förnimmelsen nödvändiga strukturen och därför är
blindt. Detta ställe är beläget 4 mm. innanför ögats
bakre pol, och den lucka, efter upptäckaren äfven
kallad mariotteska fläcken, som till följd däraf måste
uppstå i synfältet, finnes också därstädes på utsidan
om synaxeln. Under vanliga förhållanden iakttager man
ej denna fläck, dels emedan man lärt sig att öfverse
den, dels emedan den, då man ser med båda ögonen på en
gång, naturligtvis faller på olika ställen i synfältet
och bristen hos det ena ögat fylles genom det
andra. Det är likväl ej svårt att uppsöka luckan. Om
man på ett papper tecknar ett par svarta punkter af 5
mm. diameter och på 6 cm. afstånd från hvarandra och
med t. ex. det högra ögat, sedan det vänstra blifvit
tillslutet, stadigt fixerar den till vänster belägna
svarta punkten, så försvinner den till höger belägna,
då papperet föres ut i ett afstånd af omkr. 20 cm. Då
blinda fläckens vinkeldiameter är omkr. 6°, skulle
man kunna genom att utvälja lämplig fixationspunkt
på himlahvalfvet få solskifvan att försvinna, äfven
om dennas diameter vore 11 gånger större, än den är.
Rsr.*
Blindage [bladaj], fr., krigsv., förskansning med
s. k. blindverk (se d. o.).
Blindanstalter. Den äldsta anstalten med syfte
att taga särskild vård om blinda är "Hôpital des
Quinze-Vingts" i Paris, grundlagd 1260 af Ludvig
den helige för soldater, som blifvit blinda på hans
första korståg. Den hade emellertid uteslutande
karaktären af en försörjningsinrättning, och
det var först sedan i slutet af 1700-talet
särskilda metoder för blindundervisning (se
d. o.) utarbetats, som blindanstalterna kunde
bli uppfostringsanstalter. Flera personer,
som af medlidande sökte bibringa en eller annan
blind kunskaper och färdigheter, vunno framgång
i sitt arbete och vidgade sitt arbetsfält genom
att inrätta blindskolor. Främst bland dessa
personer står V. Haüy, som 1785 med understöd af
"société philanthropique" grundade den äldsta
undervisningsanstalten för blinda, det ännu
bestående ’l’institut national des jeunes aveugles"
i Paris. Emellertid hade han på grund af de växlande
politiska förhållandena stora svårigheter att bekämpa
och entledigades 1802 af Bonaparte. Han kallades
då af Alexander I till Petersburg för att inrätta
en blindskola där. Denna blef visserligen af kort
varaktighet, men på resan till Ryssland hade Haüy
hos Henriette Herz gjort bekantskap med en ung lärare
vid universitetet i Berlin, Zeune, och intresserat
honom för blindundervisning. Zeune grundade 1806 en
blindskola i Berlin, numera flyttad till förstaden
Steglitz, och den blef moderskolan till en mängd
institut. I Liverpool grundade Dawson 1791 "School for
the indigent blind", hufvudsakligen för utbildande
af organister, och en handtverksskola, "Royal
blind asylum and school", upprättades af Johnstone
i Edinburgh 1793. J. W. Klein, som på grund af sin
anställning vid Wiens fattigvård kommit i beröring
med många blinda, gjorde 1804 sina första försök att
undervisa sådana, hvilket 1808 ledde till upprättande
af det kejserliga "blindenerziehungsinstitut". Till
de äldsta inrättningarna af detta slag höra också
blindanstalterna i Amsterdam (1808). Dresden,
Zürich (1809), Bruxelles (1819) och Barcelona
(1820). Det första amerikanska institutet ordnades
1832 i Boston af doktor Howe, som studerat i Paris
och Berlin. I alla civiliserade länder finnas numera
anstalter för uppfostrande af blinda barn, ehuru i
allmänhet ej i tillräckligt antal. I Englands större
städer utfylles bristen därigenom att undervisning
åt blinda lämnas äfven i särskilda parallellklasser
af folkskolan. Instituten äro nästan alltid internat,
med lärjungeantal växlande mellan ett tiotal och några
hundra. Den förening med döfstuminstitut, som till
en början var mycket vanlig och blott ur ekonomisk
synpunkt kunde försvaras, hör nu till ovanligheterna,
utom i Belgien.
Då det visat sig otjänligt att i samma anstalt
sammanföra mycket olika åldersklasser, ha förskolor
inrättats för yngre barn, den första 1862 i
Hubertusburg, Sachsen, samt fortsättningsskolor
(äfven afsedda för dem, som blifvit blinda efter
skolåldern), i hvilka senare hufvudvikten vid
utbildningen lägges vid musik, såsom i "Royal
normal college and academy of music for the blind",
grundad 1872 i London af Armitage (se d. o.), eller
vid handtverk, såsom i de skolor, som anlades i
Preussen efter 1813–14 års krig för de hundradetals
soldater, som därunder förlorat synen, och efter
1877–78 års krig af liknande anledning af den stora
Mariaföreningen i Ryssland. Då det ofta händer att
föräldrar af okunnighet eller brist på tid försumma
att under de första lefnadsåren utveckla sina blinda
barn, hvilket medför bedröfliga följder för deras
hela framtid, har man särskildt i Tyskland och
Nord-Amerika – flerstädes i förening med förskolor
och institut – anlagt barnträdgårdar, där lekar
och Fröbel-arbeten äro hufvudsaken. Mycket svagt
begåfvade barn bilda stundom vid instituten egna
klasser, men idiotiska blinda – en talrik grupp,
då hjärnlidanden ofta förorsaka blindhet – böra
helst afsöndras till särskilda anstalter. De blinda
döfstumma äro lyckligtvis så få, att egna skolor för
dem ej behöfvas.
För mången blind börja emellertid svårigheterna på
allvar, först när han skall på egen hand draga sig
fram med hjälp af de färdigheter han vunnit vid
institutet. Redan Klein hade fått ögonen öppna
härför och inrättade 1825 en "versorgungs- und
beschäftigungsanstalt für erwachsene blinde". Hem,
i hvilka blinda män eller kvinnor mot billig
betalning få bostad, kost, verkstadsplats m. m.,
äro upprättade än af någon institutsstyrelse, än af
särskilda föreningar. Männen ha emellertid ofta svårt
att underkasta sig de ordningsregler, som ett dylikt
hem kräfver, hvarför man stundom föredrar att låta dem
själfva skaffa sig bostad, men lämnar dem tillträde
till öppna verkstäder, hvilkas vanligen seende
föreståndare anskaffa materialier, leda arbetet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
