Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bi, Honungsbi, Apis, zool., ett insektsläkte tillhörande ordn. steklar - Biabanak, en oasgrupp i den stora persiska öknen - Biafra-bukten, den östligaste och djupaste delen af Guinea-viken - Bi-afsked. Se Afsked 1 - Biala. 1. Liten gränsflod mellan Galizien och österrikiska Schlesien - Biala. 2. Biflod fr. h. till Dunajec - Biala. 3. Stad i det forna hertigdömet Auschwitz i österrikiska Galizien - Biala. 4. (Ry. Bjela) kretsstad i rysk-polska guvern. Siedlce - Białowiez-skogen, ett stort skogsområde i ryska guvernementet Grodno - Bi-alperna. Se Alperna, sp. 702 - Białystok, befäst kretsstad i västryska guvern. Grodno - Bianca Capello. Se Capello - Biancavilla, stad i italienska prov. Catania - Biancheri, Giuseppe, italiensk politiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter försvärmens afgång säges moderkupan hafva
afsvärmat, i det någon vidare svärm under sommaren
ej är att förvänta. Utgår från ett af en försvärm
grundlagdt samhälle redan samma sommar en svärm,
kallas denna jungfrusvärm.
Mot hösten, då drönarna icke längre äro behöfliga,
verkställes den s. k. drönarslakten. Arbetarna
öfverfalla då drönarna, drifva dem till ett hörn
af bostaden, där de afstängas från föda, så att de
svälta ihjäl eller ock nedstickas af arbetsbien. Deras
lik finnas sedan utkastade utanför kupan. Ett
bisamhälle, som ej i rätt tid slaktar sina drönare,
är vanligen utan vise. Drönarnas lifstid uppgår i
allmänhet ej till mer än 3–4 månader, arbetsbien kunna
lefva 9 månader, men under den brådaste arbetstiden
på sommaren nå de endast en ålder af 6 veckor. Visen
kan lefva 4–5 år.
Om ett bisamhälle af en eller annan anledning
blifvit utan vise, kan denna brist ersättas, under
förutsättning att arbetsbiyngel finnas, hvilkas celler
ännu ej äro täckta med lock. I så fall ombygges i
största hast en cell innehållande ägg eller larv af
arbetsbi, väggar rifvas ned och en rymlig visecell
inrättas. Rikligt med näring tillföres larven, och
bien rufva med yttersta omsorg. Också krönas deras
bemödanden vanligen med framgång, i det ur cellen i
sinom tid framkommer en fullt utbildad vise. Häraf
framgår tydligt att de ägg, ur hvilka visar och
arbetsbin utvecklas, äro af samma slag och att den
olika utvecklingen betingas af olikhet i föda och
bostad. Finnes ej denna utväg att rädda situationen,
händer ofta att bien som vise hylla ett stort och
kraftigt arbetsbi, som också verkligen börjar lägga
ägg. Men dessa ägg äro obefruktade och lämna endast
drönare. Detta visar sig redan därpå, att larverna ej
rymmas i de vanliga arbetsbicellerna, hvarför dessa
få byggas på. Häraf uppkomma s. k. puckelceller, som
emellertid äfven uppstå, om visen af någon anledning
ej blifvit befruktad.
Af biet förekomma flera raser, fördelade på följande
underarter: 1) Det mörka europeiska eller nordiska
biet (Apis mellifica i inskränktare bemärkelse),
enfärgadt, mörkt, med olika raser, såsom vårt
vanliga bi, Lüneburg-bin, Krain-bin, österrikiska
bin m. fl. 2) Det italienska biet (Apis lignutica),
med de bägge första bakkroppssegmenten rödaktiga,
förekommer med en del raser i södra Europa. 3) Det
egyptiska biet (Apis fasciala), mindre än föregående,
de bägge första bakkroppsringarna gula, i Egypten,
Arabien och Syrien. 4) Det afrikanska biet (Apis
Adansonii), likaledes mindre än de europeiska, med
grågul hårbeklädnad å mellankropp och bakkropp,
i hela Afrika, utom Algeriet och Egypten. 5) Det
svarta afrikanska biet (Apis unicolor), litet,
med svart hårbeklädnad, å Madagaskar och Mauritius.
Tack vare sin gadd är biet tämligen skyddadt mot
angrepp från de högre djuren. Däremot finnas inom
insekternas klass flera bifiender. Dessa äro dels
rofinsekter, som öfverfalla och döda bien under deras
utflykter, dels parasiterande former, som innästla sig
i bikuporna. Till de förra höra getingarna, bivargen
m. fl.; till de senare majbaggen. puckelflugan,
vaxmalen och bilusen. De finnas afbildade nederst
å planschen. G. G.
Biabanak, en först 1875, af engelske öfversten
C. M. Mac Gregor, besökt oasgrupp i den stora
persiska öknen. 200 km. n. om Jesd, ungefär under 34°
n. br. och 55° ö. lgd, omfattar åtta byar, hvilka
ligga spridda i en fruktansvärd ödemark af sand och
sten, och hör i administrativt hänseende till Semnan
på södra sidan af Elbursbergen. Hufvudorten är Chur,
med 400 af perser och araber bebodda hus och en tät
palmskog, men med dåligt vatten. Platsen har någon
vikt, emedan ett större antal vägar sammanlöper där.
Biafra-bukten, den östligaste och djupaste delen
af Guinea-viken, mellan Kap Formoso i n. v. och Kap
Lopez i s. ö.
Bi-afsked. Se Afsked 1.
Biala. 1. Liten gränsflod mellan Galizien och
österrikiska Schlesien, upprinner på Beskiderna
och utfaller i Weichsel. " 35 km. lång. –
2. Biflod fr. h. till Dunajec, som flyter till
Weichsel. B. uppflyter på Karpaterna och utmynnar
vid Tarnow i Galizien. 115 km. lång. – 3. Stad i det
forna hertigdömet Auschwitz i österrikiska Galizien,
vid floden Biala, på gränsen till Schlesien. Betydlig
ylleindustri. 8,257 inv. (1900). – 4. (Ry. Bjela)
kretsstad i rysk-polska guvern. Siedlce, vid floden
Krzna. Omkr. 15,000 inv. Stor spannmålshandel.
Białowiez-skogen (po. Białowieska puszcza,
ry. Bjelorjesjskaja pusjtsja), ett stort skogsområde
(1,276 kvkm.) i ryska guvernementet Grodno. Den
betäcker en högslätt, som i norr har många träsk
och som genomströmmas af floderna Narew, Narewka
och Ljesna. I denna skog finnas ännu bisonoxar
(Bos bison), hvilka 1803 fridlystes. 1886 räknades
361 vuxna och 72 unga djur. Dessutom förekomma här
björnar, vargar, lodjur, vildsvin och älgar. De
förhärskande träden äro barrträd, hvilka utgöra två
tredjedelar af skogen. Skogen vaktas dels af 80 där
boende skogvaktarfamiljer, dels af 103 rundt omkring
densamma boende familjer, hvilka skola lämna hö för
bisonoxarna. Midt i skogen ligger kronbyn Białowieza
vid Narewka, med ett kejserligt jaktslott, byggdt
af konung August III af Polen. J. F. N.
Bi-alperna. Se Alperna, sp. 702.
Białystok (ry. Bjelostok</i>), befäst kretsstad i
västryska guvern. Grodno, vid floden Biala. 68,927
inv. (1897), däribland många judar. Betydande klädes-
och sidenindustri samt liflig handel. Präktigt
slott, tillhörigt grefvarna Branicki. B. är en af
2:a linjens fästningar på ryska västgränsen, och dess
försvarsverk hafva på senare tid betydligt förstärkts.
J. F. N. L. W:son M.
Bianca Capello. Se Capello.
Biancavilla [-vi’lja], stad i italienska
prov. Catania (Sicilien), på södra sluttningen
af Etna, vid järnbanan Catania–Riposto. 13,409
inv. (1901). Odling af säd, bomull och
frukt. B. grundlades 1480 som en albanesisk koloni
på en plats, där det forntida Inessa låg.
Biancheri [-keri], Giuseppe, italiensk politiker,
f. 1822 i Ventimiglia, studerade juridik och
blef advokat. 1853–61 var han medlem af sardinska
deputeradekammaren, och från 1861 har han oafbrutet
varit medlem af italienska deputeradekammaren, där
han tillhört högern. 1867 var han några månader
marinminister under Ricasoli. 1869–76. 1884–92,
1894–95 och sedan oafbrutet från 1897 har han varit
deputeradekammarens president, ehuru majoriteten i
denna kammare tillhört vänstern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
