Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Besant. 2. Annie B., född Wood, engelsk kvinnlig agitator - Besarabien, ryskt guvernement. Se Bessarabien - Besborodko, Aleksander Andrejevitj, furste, rysk statsman - Besche, de, nederländska, till Sverige öfverflyttade arkitekter. Se De Besche - Bescheij. 1. Balthasar B., flamsk landskaps- och figurmålare - Bescheij. 2. Carel B., målare - Bescherelle, Louis Nicolas, fransk språkforskare - Beschlik, turkiskt mynt. Se Besjlik - Beschnitt, Johannes, tysk tonsättare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fritänkaren Ch. Bradlaughs veckoskrift "The national
reformer" och höll föredrag i det frireligiösa
"National secular society". Hon rycktes äfven
med i den nymalthusianska rörelsen, och drifven af
medkänsla för de fattigaste klassernas elände tvekade
hon ej att i grund pejla det för hela hennes väsen
motbjudande ämnet samt förordade preventiva medel i
The law of population (1877, ny uppl. 1882; "Lagen
för folkökningen", 1881) och den hufvudsakligen af en
läkare författade skriften "Fruits of philosophy",
för hvilken hon 1877 jämte Bradlaugh domfälldes,
men frikändes i högre rätt. På en senare ståndpunkt
har hon återkallat dessa teorier. Fru B. utvecklade
under flera år en förvånande litterär verksamhet
i mycket olikartade ämnen, men sysslade helst
med nationalekonomi och fördes däraf i armarna
på socialismen (1883), hvilket steg medförde en
brytning med de liberale vännerna samt en ny storm
af förkättring. Hon valdes emellertid till medlem
af öfverstyrelsen för ett stort folkskoledistrikt
i östra London och förde i det offentliga
oförtrutet de vanlottade folkklassernas talan. I
längden otillfredsställd af den materialistiska
världsåskådningen, omfattade hon 1889 i stället med
entusiasm teosofiens läror, som vida bättre motsvarade
hennes själskraf. Hon ställde sin stora energi och
uppöfvade vältalighet i den nya lärans tjänst och
vardt efter fru Blavatsky 1891 ledarinna för denna
rörelse i västerlandet. Under en rastlös verksamhet
som föreläserska har hon i Storbritannien värfvat
en mängd anhängare åt densamma. 1892 utsträckte
fru B. färden till Nord-Amerika, där hon rönte en
lysande framgång, och 1893 uppträdde hon å det
stora allmänna religionsmötet i sammanhang med
Chicago-utställningen. Därefter företog hon en
förkunnelsefärd genom Indien, hvars hinduiska och
buddistiska befolkning öfverallt hyllade henne med
stora hedersbetygelser; hennes föredrag gåfvo där en
kraftig impuls åt den gryende nationella rörelsen
samt intresset för den gamla inhemska filosofien
och religionen. 1894, 1898 och 1904 besökte fru
B. Skandinavien och höll föredrag i flera större
städer. Under sina mellan ytterligheter svängande
utvecklingsskeden har fru B. städse ådagalagt en modig
sanningshåg, själfuppoffring och varm medkänsla
för de förtryckte. 1893 utgaf hon sin själfbiografi
under titeln Through storm to peace ("Utkast till
en själfbiografi", 1894). I svensk öfversättning ha
flera teosofiska arbeten af henne utgifvits, bl. a. "I
förgården" (1897), "Fyra världsreligioner" (1898),
"Den uråldriga visdomen" (1900) och många föredrag.
Besarabien, ryskt guvernement. Se Bessarabien.
Besborodko, Aleksander Andrejevitj, furste, rysk
statsman, f. 1747, d. 1799, tillhörde en fattig
adelsfamilj och uppfostrades hos greiye Peter
Razumovskij, hvarefter han såsom privatsekreterare
åt fältmarskalken A. Rumjantsev deltog i ett
par fälttåg mot Turkiet och därunder visade stor
duglighet. 1774 anställdes han i rikskansliet, blef
kabinettssekreterare och fick på grund af Katarina
II:s stora förtroende för honom ledningen af hela
den inre förvaltningen. 1780 statssekreterare i
utrikesministeriet, motarbetade han Potemkin och vann,
i synnerhet efter Panins död (1783), stort inflytande
hos kejsarinnan, som för hans tjänster gjorde honom
till rik godsegare och 1784 genom kejsar Josef II fick
honom utnämnd till tysk riksgrefve. B. bidrog kraftigt
till den ryska våldspolitiken i Polen, men hans
största framgång var afslutandet af de af Potemkin
afbrutna fredsunderhandlingarna med Turkiet genom
freden i Jassy 1792. Utträngd ur Katarinas ynnest
af gunstlingen Platon Subov, tog han emellertid
afsked 1793, slöt sig sedan till storfurst Paul och
blef efter dennes tronbestigning upphöjd till furste
och rikskansler. 1798 afslöt han förbundet mellan
England och Ryssland mot Frankrike. Furstegunst
och ökad rikedom kommo honom fortfarande till del,
så att han vid sin död efterlämnade 49,000 lifegna
på sina gods och en enorm förmögenhet. – B. var en
lidelsefull konstälskare och samlade ett storartadt
tafvelgalleri, som nu införlifvats med det kejserliga
eremitaget i Petersburg. Jfr Grigorovitj, "Kanslern
furst Besborodko" (på ryska, 2 bd, 1879–81).
E. A–t,
Besche, de, nederländska, till Sverige öfver-lyttade
arkitekter. Se De Besche.
Bescheij. 1. Balthasar B., flamsk landskaps- och
figurmålare, f. 1708 i Antwerpen, d. där 1776,
imiterade först Jan Brueghels landskap och H. van
Balens mytologiska scener, men slog sig senare på
porträttmåleriet (arbeten i Louvre, Antwerpen och
tyska muséer). – 2. Carel B., den förres broder
(födelse- och dödsår okända), imiterade liksom brodern
Jan Brueghels landskap. Hans taflor äro ytterligt
sällsynta, men två signerade Landskap med figurer
finnas i Stockholms högskolas samling. O. G–g.
Bescherelle [bäjrä’l], Louis Nicolas, fransk
språkforskare, f. 1802 i Paris, d. 1883,
var 1828–56 bibliotekarie vid biblioteket i
Louvre. Såsom författare var B. mycket verksam i
olika riktningar. Sin största betydelse har han såsom
grammatiker och lexikograf; som sådan utöfvade han
ett reformerande inflytande. I ett mindre arbete,
Réfutation complète de la grammaire de MM. Noël
et Chapsal (1838), framhöll han lifligt den inom
franska språket ständigt fortgående striden mellan
den i de minsta detaljer utförda grammatikans regler
å ena sidan samt det allmänna bruket och stora
författares exempel å den andra. B. sökte sedan i
sina stora och ansedda arbeten Grammaire nationale
(1834–38; flera uppl.) och Dictionnaire national,
ou grand dictionnaire critique de la langue française
(1843–46; 10:e uppl. 1871), genom att anföra en mängd
exempel ur godkända skriftställares arbeten, bereda
den skrifvande allmänheten större själfständighet
gentemot de stundom alltför småaktiga regler, hvilka
i en del grammatiker uppställts för det franska
språket. Jämte Devars utgaf han Grand dictionnaire de
géographie universelle (4 bd, 1856-58; ny uppl. 1865).
P. A. G.
Beschlik, turkiskt mynt. Se Besjlik.
Beschnitt, Johannes, tysk tonsättare, f. 1825 i
Schlesien, d. 1880 i Stettin, där han från 1848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
