- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
421-422

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Auktion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

detta af auktionsförrättaren upprepas i syfte att
framkalla högre bud, och erhålles sådant, förfares på
samma sätt med detta. Då bjudandet ser ut att
vilja afstanna, upprepas det sista budet, vanligen tre
gånger, innan klubban faller, till tecken att
täflingen är afslutad. Skulle bud göras samtidigt med
klubbans fall ("i slag"), fortsättes utropet, så ock
där det befinnes, att det är två eller flera om högsta
budet. Öfver förrättningen plägar protokoll föras, i
hvilket vanligen endast upptagas namnen på dem,
som vid hvarje utrop stannat för högsta budet
(inroparna). Hafva före utropet särskilda
meddelanden gjorts angående tiden för betalningens erläggande,
säkerhets ställande eller öfriga auktionsvillkor, plägar
protokollet ock innehålla upplysning om dessa. En
auktion, som tillgår på nu skildrade sätt, kallas
öfverbudsauktion eller auktion i uppslag. Sker
auktionen däremot till den lägstbjudande, antager den
vanligen formen af en underbudsauktion och säges
försiggå i afslag. Vid exekutiva auktioner å fast
egendom har i vårt land af ålder användts och
användes fortfarande, ehuru numera endast på särskildt
yrkande af gäldenären, ett egendomligt
utbjudningssätt, som är kändt under benämningen upp- och
afslag
och, såsom namnet antyder, utgör en
kombination af två olika utbjudningssätt. Härvid tillgår
så, att fastigheten först utbjudes i vanlig ordning
(i uppslag) och högsta därvid erhållna budet
(uppslagssumman) med klubbslag fästes. Därefter skrides
till utrop i afslag, hvilket sker på det sätt, att
auktionsförrättaren själf utropar fastigheten för viss
högre summa (afslagssumman = uppslagssumman +
dubbla beloppet af den summa, hvartill fastigheten
vid föregående värdering skattats), som efter hand
småningom minskas, till dess någon ropar "mitt"
eller, om så ej sker, tills man kommer ner till
uppslagssumman. Därmed att någon ropar ordet
"mitt", är täflingen slut, såvida icke två eller
flera samtidigt skulle hafva uttalat detta ord, i
hvilket fall fastigheten blifver föremål för nytt
utbjudande i uppslag, hvarvid dock endast de, som
samtidigt ropat "mitt", få deltaga i bjudandet.
Ifrågavarande utbjudningssätt hvilar på den
principen, att hvarje spekulant skall förblifva i okunnighet
om, huru långt de öfrige vilja gå i bjudandet, och
sålunda drifvas till att, då afslagsutropet fortgått
till den summa han anser sig böra bjuda, ropa
"mitt" af fruktan att blifva förekommen af någon
annan. Det är då tydligt, att, om icke syftet med
hela förfarandet skall gäckas, man icke får skrida
till förnyadt utrop i uppslag i annat fall, än då
två eller flera fullkomligt samtidigt ropat "mitt".
Utrop i upp- och afslag är på grund af dess
invecklade beskaffenhet icke brukligt vid andra auktioner
än exekutiva.

Angående den juridiska karaktären af de olika
momenten i auktionsförfarandet hafva skilda meningar
förfäktats, framför allt därutinnan, huruvida
utbjudandet är att anse som ett anbud till spekulanterna,
som genom hvarje bud antages, eller om först budet
utgör ett anbud, som för att leda till ett aftal
behöfver antagas från andra sidan. För vanliga fall
torde den senare åsikten vara den riktiga. Den
högstbjudande kan således i allmänhet icke göra
anspråk på att få den sak, å hvilken han gjort högsta
budet, utan kan han mötas med det besked, att det
icke blir någon försäljning af, därför att budet är
för lågt. För rätt att efter behag antaga eller
förkasta högsta budet fordras således icke, att
särskildt förbehåll därom gjorts i auktionsvillkoren,
något som emellertid vid fastighetsauktioner
understundom förekommer. Vanligen bevakar säljaren
emellertid sina intressen på ett annat sätt, nämligen
genom att själf eller genom annan deltaga i
bjudandet, intill dess buden nå den höjd, att han är
villig att låta saken säljas till detta pris. Den
bjudande å sin sida är däremot bunden vid det gjorda
budet, såvida icke öfverbud göres af någon annan
och detta af auktionsföjrättaren upprepas.
Därigenom anses nämligen bundenhet vid föregående bud
bortfalla; någon rätt att välja mellan dem, som
deltagit i bjudandet, tillkommer således icke säljaren,
såvida han icke därom gjort förbehåll. Vid
underbudsauktionor äro dylika förbehåll icke sällsynta,
hvarmed sammanhänger, att i sådant fall
auktionsprotokollet plägar upptaga namnen å alla de
bjudande. Att ett bud af säljaren eller å hans vägnar
antages, tillkännagifves enligt allmänt vedertaget sätt
därmed, att det med klubbslag fästes. Vill säljaren
ha någon längre betänketid i fråga om antagande eller
förkastande af högsta budet, måste han hafva
förbehållit sig sådant, då eljes den bjudande icke
behöfver finna sig i något uppskof med af görandet. Att
i de fall, där sådant förbehåll gjorts, klubbslaget
icke innebär något antagande från säljarens sida,
är tydligt.

Det sagda får i det stora hela anses gälla äfven
exekutiva auktioner, dock att vid dem särskilda
förbehåll i ena eller andra riktningen icke förekomma.
Afser auktionen lös egendom, plägar emellertid
försäljning alltid ske, såvida inroparen genast erlägger
betalning. I motsatt fall skrides i allmänhet till nytt
utrop, som dock icke sker på den försumlige
inroparens risk. Vid exekutiva fastighetsauktioner
behöfver icke köpeskillingen erläggas förr än viss tid
efter auktionen (jfr Köpeskillingslikvid),
men inroparen är skyldig att strax ställa antaglig
säkerhet för fullgörande af hvad honom i följd af
köpet åligger (utsökningslagen § 107). Underlåtes
detta, sker nytt utrop, ehuru icke på hans risk.
Om däremot inroparen, efter att hafva ställt
säkerhet, underlåter att i rätt tid fullgöra
likviden, utlyses ny auktion pä hans risk, så
att, om fastigheten härvid betingar lägre pris,
han är skyldig gälda prisskillnaden (utsökningslagen
§ 110). Äfven då fast egendom skall säljas
exekutivt, plägar numera försäljning så godt som alltid
komma till stånd redan vid första auktionen, ehuru
det enligt lag (utsökningslagen § 108) är lämnadt
öppet åt borgenären och gäldenären i förening att
omedelbart efter klubbslaget framställa yrkande på
ny auktion, som i så fall skall försiggå viss tid
därefter, så framt icke yrkandet bestrides af annan,
hvars rätt är i fråga. Dessa grundsatser gälla enligt
svensk rätt, alldeles oafsedt om köpeskillingen förslår
till gäldande af den fordran, hvarför utmätning skett,
eller någon del däraf, ehuru, om så icke är fallet,
borgenären i denna sin egenskap icke har något
intresse af att försäljning kommer till stånd. För
inteckningshafvare med bättre rätt än den, på hvars
yrkande fastigheten blifvit utmätt eller dömd i mät,
länder denna grundsats till stort men, då de måste
vara beredda att, oaktadt deras fordringar icke äro
till betalning förfallna och kanske å gäldenärens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 17:52:56 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbb/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free