Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arnö - Aroa - Aroeria. Se Astrodium och Schinus - Aroidéer. Se Araceae - Arokszallas - Arolas - Arolsen - Arom - Aromatisk - Aromatiska föreningar - Aromatiska vatten. Se Aqua - Aromuner - Aron - Arona - Aron Hjörleifsson - Aron Isak. Se Isak (Aron) - Aron-mätare - Arons, Leon - Aronsdal - Aronsrot. Se Arum - Arons skägg. Se Saxifraga - Aronsson, Erik. Se Vingåkersdoktorn - Aronsstaf - Aros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sparre, och har sedan tillhört adliga släkten
Sparre.
C. M. R.
Aroa, småstad i staten Lara, republiken
Venezuela, vid floden A., som omkr. 100 km. längre ned
faller ut i Tristebukten vid hamnen Tucacas. I
närheten viktiga koppargrufvor.
Aroeira, bot. Se Astronium och Schinus.
Aroidéer (Aroideæ), bot. Se Araceæ.
Árokszállás [āroksālāʃ], stad i ungerska
komitatet Jasz-Nagy-Kun-Szolnok, vid ån Gyöngyös.
11,000 inv. (1902), magyarer.
Arolas [-rå-], Juan, spansk skald, f. 1805 i
Barcelona, d. 1849 i Valencia, dit han som yngling
öfverflyttade och där han 1819 ingick i Escolapios-orden,
som hade till uppgift undervisning och där
han beklädde lärarplatsen i latin 1825–42. Ånger
öfver afgifvet prästlöfte samt själsstrider omtöcknade
småningom hans förstånd och förorsakade hans död.
A. var en framstående skald i romantisk riktning,
med rik fantasi och betydande formtalang. Hans
Poesias religiosas, orientales, caballerescas y
amatorios ha upplefvat många upplagor.
Ad. H–n.
Arolsen, hufvudstad i furstendömet Waldeck, vid
Aar, med härliga omgifningar. 2,730 inv. (1902),
mest protestanter. I slottet (byggdt 1710–20) finnas
ett större bibliotek med värdefulla handskrifter samt
en samling af taflor och fornsaker. – Målaren
Kaulbach och bildhuggaren Rauch föddes i A.
Arom (grek. aroma, vällukt), farm., ”Spiritus
rector” Boerhaave, kallas den luktande beståndsdelen
i en stor mängd växter eller i af dem beredda
ämnen samt talrika andra produkter. Sådana föremål
kallas aromatiska, och deras ”arom” förorsakas
i de flesta fall genom en flyktig olja, som finnes
färdigbildad i växten, från hvilken ämnet härstammar.
Ibland utvecklas genom särskild behandling
den välluktande beståndsdelen af andra i sig själfva
icke luktande ämnen, hvilka finnas hos den lefvande
växtdelen (t. ex. vaniljens arom). Ibland sker detta
genom något slags jäsning (jfr tobak, viner m. m.),
hvarvid ej sällan särskilda jästsvampar eller bakterier
äro verksamma för framkallande af den egendomliga
aromen. Man kan för öfrigt i allmänhet säga, att
orsakerna till den mer eller mindre sammansatta
arom, som vi finna hos växter eller andra föremål,
ligga (utom i flyktiga oljor) i flyktiga eterarter,
flyktiga syror eller i andra ofta ännu ej kända,
flyktiga ämnen, hvilka afdunsta från det aromatiska
föremålet.
O. T. S. (C. G. S.)
Aromatisk (jfr Arom), välluktande.
Aromatiska föreningar, kem., kallas i motsats
till de alifatiska och de heterocykliska föreningarna
alla organiska föreningar, hvilka derivera från
kolväten med slutna ringar, särskildt bensol, därigenom
att vätet i nämnda kolväten blifvit utbytt emot andra
radikaler. Till aromatiska föreningar höra t. ex.
bittermandelolja, bensoesyra, anilin och anilinfärger,
karbolsyra o. s. v.
P. T. C.*
Aromatiska vatten. Se Aqua.
Aromuner. Se Rumäner.
Áron l. Aaron (hebr. Aharón), Moses äldre
broder. Om A. berätta alla källskrifterna i
Pentateuken. Enligt de äldsta (JE) är han, ”leviten”,
Moses hjälp inför folket, Farao och amalekiterna
samt hans ställföreträdare i lägret. Under dennes
frånvaro försyndar han sig genom förfärdigandet
af den gyllene kalfven, uppreser sig med Mirjam
mot Mose och försyndar sig jämte henne vid Meriba
och får därför ej inkomma i Kanaan. Deuteronomion
har ej mycket att säga om A. Men så mycket mer
Prästkodex, som bl. a. meddelar, att han är den
förste öfversteprästen, som gör sin rätt gällande mot
Koras rote. I denna egenskap har han 4 söner:
Nadab, Abihu, Eleasar och Itamar, representanterna
för det legitima prästadömet (2 Mos. 28: 1 ff.; 4
Mos. 16 ff. m. fl.).
E. S–e.
Arona, stad i italienska prov. Novara, vid södra
änden af Lago maggiore. 4,578 inv. (1901). Där
föddes den hel. Carlo Borromeo, af hvilken en staty
1697 restes på en höjd n. om staden.
Aron Hjörleifsson (isl. Árón Hiǫrleifsson), isländsk
sagohjälte, f. 1199, d. 1255 i Norge, var en ifrig
anhängare af biskop Gudmund Aresson. Han sårades
svårt i slaget på Grimsö, där biskopen stupade,
förklarades s. å. fredlös, företog sedan en pilgrimsfärd
till Jerusalem och blef efter återkomsten hirdman hos
konung Håkan Håkansson i Norge. Om honom
handlar ”Áróns saga Hiǫrleifssonar”, som anses vara
författad mellan 1270 och 1280 och är utgifven i
”Biskupa sögur” (Köpenh. 1858) och i Sturlunga
saga II (Oxf. 1878).
R. N–g.
Aron Isak. Se Isak (Aron).
Aron-mätare (efter namnet på uppfinnaren),
elektrot., elektrisk konsumtionsmätare, utförd antingen
som ampèretimmemätare eller som wattimme-mätare
(se d. o.).
Arons, Leon, tysk fysiker, f. 1860 i Berlin,
blef 1889 privatdocent vid därvarande universitet
och föreslogs af filos. fakulteten till professor, men
vardt i stället af undervisningsförvaltningen aflägsnad
från universitetet, såsom socialdemokrat. A., som
egnat ingående forskningar särskildt åt den
elektriska ljusbågen, har konstruerat en elektrisk
kvicksilfverlampa och en mycket använd
elektricitetsmätare.
Aronsdal, stort ångfärgeri i Örgryte socken,
Göteborgs och Bohus län. Arbetarpersonalen uppgick
1902 till 37 personer.
Aronsrot, bot. Se Arum.
Arons skägg, Saxifraga sarmentosa L., bot., en
ampelväxt. Se Saxifraga.
Aronsson, Erik. Se Vingåkersdoktorn.
Aronsstaf. I 4 Moseb. 17 förtäljes, att Mose
på Herrens tillsägelse nedlade framför förbundsarken
tolf stafvar, lika många som Israels stammar, med
stamhöfdingarnas namn påskrifna, och att den
stamhöfding, hvars staf grönskade, skulle vara den af
Gud utvalde innehafvaren af prästadömet. När Mose
följande dag synade stafvarna, hade Arons staf (Levi
stam) genom ett underverk skjutit blad, blom och
frukt. Däraf uttrycket Aronsstaf.
Aros, fornnordiskt ord, som betyder åmynning
(ár, genitivus af á, å, och ós, mynning). Det
förekommer äfven i äldre tider såsom ortnamn, bl. a.
för två svenska städer under medeltiden. Vid
Svartåns utflöde i Mälaren låg ett Aros, vid Fyrisåns
mynning (hvilken då icke såsom nu var vid
Flottsund, utan betydligt längre upp) ett annat, hvilket
var hamnplats för det gamla tempelsätet Uppsala.
Till undvikande af förväxling kallades det förra ofta
Västra l. Väster-A., det senare Östra A.
Namnet Väster-Aros förbyttes efter hand till Västerars
och sedan Västerås. – Östra A. l. Öster.-A
blef med tiden mera betydande än Uppsala; 1273
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
