Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tekniska läroverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föreståndare och en ingeniör leda elevernas öfningar
och verkställa profven, men vid undersökningarna
biträda flere af högskolans lärare och särskilda
assistenter. — Ny laboratoriebyggnad (till hvilken
riksdagen 1895 anvisade 306,230 kr.) för kemiska,
kemisk-tekniska, elektrokemiska och zymotekniska
laborationer samt för de mineralogiska och
geologiska samlingarna är uppförd och (1899) under
inredning. — En särskild elektroteknisk fackskola
skall inrättas, och för ändamålet inredes det
gamla kemiska laboratoriet till fysisk-elektriskt
laboratorium. — Enligt högskolans nya utgiftsstat af
1899 är det ord. anslaget 190,050 kr. Dessutom erlägga
eleverna öfningsafgifter (20 eller 40 kr. pr termin,
sammanlagdt omkr. 15,000 kr.) till ersättande af en
del af de med laborationer och andra öfningar förenade
kostnader. Lärarnas antal (f. n. 12 professorer,
af hvilka en tillika är föreståndare, 10 lektorer,
12 extra lärare, 2 docenter och 12 assistenter) har
ökats, och i sammanhang dermed har undervisningen
utvidgats, bl. a. med elektrokemi, zymoteknik och
teknisk hygien. Lärjungarnas antal 1897 var 343 (282
ord., 5 special- och 56 extra elever), men läroverket
har måst vägra ett stort antal kompetente sökande
inträde (hösten 1898 ej mindre än 69).
*Tekniska läroverk. Tekniska elementarskolan i Malmö
inrättades 1852, de öfriga 1853. Statsanslaget
till hvar och en af dem utgår nu med 22,600
kr. Lärjungeantalet 1896–97 var 309. Läroverks
byggnaderna bekostas och underhållas af kommunerna. —
De teknisk a yrkesskolorna, till hvilka statsanslaget
utgår med 45,000 kr., äro 32 och hade 1898 omkr. 5,300
lärjungar; 26 af dem upptaga äfven qvinliga
lärjungar. De tekniska yrkesskolorna arbeta nu efter
ett mycket utvidgadt program. Alla upptaga läroämnena
svenska språket, uppsatsskrifning, välskrifning,
textning, bokföring, fiihandsteckning jämte figur- och
ornamentsteckning, geometrisk konstruktionslära jämte
linearteckning, matematik (mest aritmetik), de flesta
naturlära (kemiens och fysikens grunder), några tyska,
ett par engelska. Näst dessa ämnen komma fackteckning
(maskin-, byggnads-, möbel-, konstindustriel fack- och
mönsterritning), modellering och träskärning samt (hos
ett flertal skolor) yrkes- och ornamentsmålning. Några
äro förenade med praktiska slöjdskolor samt meddela
då undervisning jämväl i trä- och metallslöjd; med
ett par äro äfven väfskolor förenade. Den största af
yrkesskolorna är den i Malmö, med 23 lärare och 900
elever (1897). Väfskolan i Borås är ej förenad med den
tekniska elementarskolan derstädes, men står under
samma styrelse som denna. — Närmast aftonskolorna
står den privata Slöjdföreningens i Göteborg skola,
omfattande en qvinlig och en manlig hufvudafdelning,
den senare fördelad på en lägre afdelning och en
högre (med fyra särskilda fackskolor). Skolan styres
af Slöjdföreningens i Göteborg styrelse, hade 1897
26 ord., 3 extra lärare samt 941 lärjungar. 1895
hade hon en inkomst af 27,410 kr. (deraf 24,100
kr. af stadens kassa). Jfr V. Adler: »Om det tekniska
undervisningsväsendet i Sverige» (1898).
*Tekniska skolan i Stockholm. I. I Tekniska afton-
och söndagsskolan, som 1898–99
räknade 1,300 lärjungar, finnas nu 20 olika
yrkeskurser. II. I Tekniska skolan för qvinliga
lärjungar, som s. å. hade 276 lärjungar, finnas 11
olika yrkeskurser. III. Högre konstindustriella
skolan, med 80 lärjungar s. å., är delad på två
afdelningar. Den ena omfattar fem fack, nämligen
de tre första i hufvudart. nämnda samt ett fjerde
för träskulptörer och ett femte för ciselörer och
gravörer. Den andra är ett seminarium med två- eller
tre-årig kurs för utbildande af tecknings-, skrif-
och modelleringslärare för rikets allmänna läroverk,
folkskolelärareseminarier och tekniska elementära
läroverk. IV. Bygnadsyrkesskolan hade 59 lärjungar
s. å. och V. Maskinyrkesskolan 73. Skolans hela
elevantal vid 1898 års slut var 2,038. — Biblioteket
räknar nu öfver 30,000 mönsterplanscher. —
Öfverlärarnas antal ofvan nämnda år var 30,
underlärarnas 48, extra lärarnas 10. — 1896 beviljade
riksdagen ytterligare 3,000 kr. för den ordinarie
undervisningen. Samtliga årsinkomsterna belöpte sig
1898 till omkr. 123,000 kr. (statsanslag 97,075 kr.,
Stockholms stads 7,500, Sjöstedtska fondens afkastning
2,400, lärjungarnas skolafgifter omkr. 15,000 kr.).
*Teknlsk tidskrift utkommer fr. o. m. 1893, enligt
en betydligt utvidgad plan, såsom veckopublikation,
omfattande flere af hvarandra oberoende afdelningar,
nämligen en allmän afdelning, utkommande en gång i
veckan och innehållande uppsatser och meddelanden
af allmänt intresse från teknikens alla områden,
en afdelning för mekanik och elektroteknik,
en for byggnadskonst och en för kemi och
bergsvetenskap, hvilka senare utkomma med minst
8 rikt illustrerade häften om året. Redaktionen
består af en hufvudredaktör och ansvarig utgifvare
(1893 T. Wawrinsky, sedan 1894 Martin Bergstedt,
tillika redaktör för allm. afd. och den del
af afd. byggnadskonst, som omfattar husbyggnad)
samt fackredaktörer (1899 W. Hoffstedt, mekanik,
K. Wallin, elektroteknik, T. Helleberg, väg- och
vattenbyggnad, E. Sondén, kemi, och K. A. Wallroth,
bergsvetenskap).
*Telefon. Telefonväsendet i Sverige har under de
tio år, som förflutit, sedan hufvudart. skrefs,
nått en utomordentlig utveckling. Stockholms
allmänna telefonaktiebolags verksamhetsområde
omfattar städerna Stockholm, Vaxholm, Norrtelge,
Upsala, Enköping, Sigtuna, Mariefred, Strengnäs,
Trosa och Södertelge samt alla platser å landsbygden,
som äro belägna på högst 70 km. afstånd, fogelvägen
räknadt, från Stockholms Stortorg. Dess abonnenter
äro mot särskild afgift berättigade till samtrafik med
Rikstelefonens lokalnät i Stockholm och med hela dess
interurbana nät. Antalet af Allmänna och Bellbolagens
apparater 1897 var 18,419 (15,249 inom och 3,170 utom
Stockholm). Se vidare Cedergren, H. T. T. Suppl. —
Telegrafverket har för Rikstelefonens räkning
fortsatt med att dels inlösa i landsorten redan
byggda telefonledningar, dels bygga nya, dels bygga
förbindelselinier emellan näten, så att vid 1898 års
början förbindelselinierna hade en längd af 9,247
km. och abonnentledmngarna af 75,300 km. (65,000
km. dubbel- och 10,300 enkelledningar). Central-
och vexelstationernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
