Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röntgen-rör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Safed, stad i turkiska vilajetet Bejrut, 10
km. n. v. om Tiberias sjö, har sedan början af 16:de
årh. uppsökts af polska judar, hvilka betrakta den
som en helig stad. Berömd rabbinskola. Omkr. 25,000
innev., af hvilka omkr. hälften judar.
Safsabräken. Se Osmundaceae.
Saga, stad i japanska prov. Hizen, i nordvestra delen
af ön Kiusiu. 25,622 innev. (1892).
*Sagan, Dorotea. Hennes gemål var brorson till den
berömde statsmannen och dog först 1872.
Sagasig, stad. Se Zagazig.
*Sagasta, P. M., afgick. från presidentskapet i
konseljen i Juli 1890, men var Dec. 1892–Mars
1895 ånyo premierminister och trädde i Okt. 1897
för sjette gången i spetsen för ett kabinett. Då
de af hans företrädare gjorda kraftiga försöken att
dämpa upproret på Cuba ej ledde till något resultat,
vidtog S. mildare åtgärder, såsom utfärdande af en
författning för ön, men kunde derigenom ej vinna de
upproriska eller afvärja inblandning från Förenta
staternas sida, hvilka i April 1898 förklarade krig.
*Saggatjaure (Saggat-träsk), en af Lilla Lule-elfs
källsjöar, belägen något öfver 300 m. ö. h. i
Qvickjocks socken, Norrbottens län, omkr. 27 km. lång,
begränsad i n. och v. af de vackra Qvickjocksfjällen
med topparna Vallispiken, Kaskaivo, Tarrekaise och
Staika m. fl. För sitt ovanligt vackra fjällpanorama
besökes sjön mycket af turister.
*Saginaw hade 46,322 innev. 1890 tills. med det på
andra sidan Saginaw-floden belägna East Saginaw.
Sagittarius. Se Schütz, H.
*Sagnitz ligger i Theal socken, höger om Embachfloden
före dess utflöde i Wirtzjerw-sjön. I slaget vid
S. och Hummelshof d. 19 Juli 1702 hade ryssarna
öfver 20,000 man och ett förträffligt artilleri;
svenskarna omkr. 6,000 man och 17 kanoner, de flesta
af liten kaliber. Svenskarna förlorade i och efter
slaget omkr. 3,000 man. Jfr O. Sjögren: »W. A. von
Schlippenbachs lifländska här» (i »Hist. tidskr.»,
XVI, 1896).
Sagomjelte. Se Mjeltsjukdomar.
Sagres. Se São Vicente. Suppl.
Sagua la Grand, stad på ön Cuba, vid floden Sagua,
ofvanför dennas utlopp på norra kusten, genom
jernväg förenad med sin hamn Concha. 18,330
innev. (1887). Sockerexport.
*Sagån. Förslag föreligger att aftappa de till S:s
vattensystem hörande sjöarna Hallaren, Klasbomyr och
Sala damm, hvarigenom jordförbättringar skulle vinnas
för omkr. 700,000 kr. Den förstnämnda skall återfå
sitt förra naturliga utlopp till Dalefven. (Rättelse:
Rad 10 läs Dofte, r. 19 läs Ransta).
Sahalaks (F. Sa’halahti), konsist. pastorat af
3:dje kl., Hattula kontrakt, Borgå stift, Finland,
Tavastehus län. Areal 216 qvkm. Befolkningen,
finsktalande, 2,339 pers. (1895). A. G. F.
Sahanta-sjön, geol. Se Bonneville-sjön. Suppl.
*Sahara. Läs Saharā.
*Sahlin, C. Y., tog 1894 afsked från professuren och
bosatte sig i Stockholm, der han är led. af högskolans
styrelse (1894) och inspektor
för Wallinska flickskolan (1895). Han är
hedersled. af Vet.-soc. i Upsala (1886) och
led. af Hum. vet. samf. (1889). S. var led. af
komitén ang. universitetsstatuten 1873–74 och
ordf. i komitén ang. undervisnings-, examens-
och studieväsendet inom filos. fakulteterna
1888–89. S. har vidare utgifvit bl. a. Om det inre
lifvet (inbjudningsskrift vid jubelfesten 1893), Om
filosofiens metod enligt Boströms åsikt (i »Åt minnet
af C. J. Boström», 1897) och Om den etiska seden
(i »Skr. utg. af k. Hum. vet. samf.», V, 1897). —
Hans son Enar Vilhelm S., skolman, f. i Lund d. 19
Sept. 1862. student i Upsala 1881, filos. doktor
1888 på afh. I. G. Fichtes idealism (belönt med
filos. fakultetens pris), docent i teor. filos.
1888–94, föreståndare för teor. profårskursen i Upsala
1890–94, 1892 utnämnd lektor i filosofi och svenska
vid Högre allm. läroverket i Örebro, utgifver sedan
1891 »Pedagogisk tidskr.», i hvilken han skrifvit
en mängd artiklar i undervisningsfrågor. 1896 valdes
han till led. af Andra kammaren för Örebro stad.
*Sahlstedt, A. M. Sp. 345, r. 22, står Bousners bör
vara Bouhours.
*Saida. 1. Stad i vilajetet Bejrut, har nu
omkr. 15,000 innev. — 2. Stad i Algeriet, vid den
jernväg, som från Arseu vid Medelhafvet skall byggas
till Tuat i Sahara och som 1897 var fullbordad
till Djenien-bu-Resg vid öcknens gräns. 4,542
innev. (1891).
*Said pasja, M., f. 1835, blef i Juni 1895 åter
storvesir, afsattes i Okt. s. å. och nödgades för
sin personliga säkerhet i Dec. för en tid taga sin
tillflykt till britiska ambassaden.
*Saigon, som tillika (sedan 1887) är säte för
generalguvernören i franska Indo-Kina, har nu med
förstäder och det med S. genom spårväg förenade
Cholon omkr. 80,000 innev. (oberäknadt den 1,200
man starka garnisonen), af hvilka 1,800 européer,
de fleste fransmän. S. ligger endast 45 km. från
Saigonflodens mynning.
Saima kanal. Se Finland, sp. 1305.
Sainete, Sp. Se Cruz, Ramónde la. Suppl.
*Saint-Affrique. Rad 3 står Tarus bör vara Tarns.
*Saint-Aubain, A. N. de. Hans Udvalgte skrifter
utgåfvos 1895–97 i 12 bd med en lefnadsteckning af
H. Schwanenflügel. E. Ebg.
Saint-Charles-systrarna [säng ṡjarls-]. Se Diakonissa,
sp. 1137.
*Saint-Clair. 1. Sjön är endast 932 qvkm. — 2. Floden
är endast 65 km. lång. Under densamma byggdes 1889–90
en nära 2 km. lång jernvägstunnel (jernrör af 6,1
m. genomskärning) mellan Sarnia i Canada och Port
Huron i Michigan, hittills den längsta flodtunnel
i verlden.
*Saint-Cyr-l’École är stad, med omkr. 2,500 innev.
*Saint-Didier-la-Séauve. La Séauve var ett
cistercienskloster.
*Sainte-Marie, 55 km. lång med en medelbredd af 3
km., har till hufvudort staden S:té Marie på vestra
kusten, vid inre änden af den väl skyddade och säkra
viken Port Louis. Någon kanal, som delar ön i tvänne
delar, finnes icke. Ön afträddes redan 1750 och 1754
till Frankrike, men togs i besittning först 1821.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
