Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mejico ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Merten, Ambrose. Se Folklore. Suppl.
Mertensia, paleont. Se Gleichenia.
*Merthyr Tydfil hade 58,080 innev. 1891.
Meru (på Masaispråket Dönjo Erok, »mörkt berg»),
berg på masais område i Tyska Öst-Afrika, 65 km. v. s. v. om
Kilima Ndjaro, uppstiger omedelbart öfver den 1,200
m. höga bördiga slätten med två, genom en sadel
förenade toppar af resp. 4,453 och 3,700 m. höjd
och ser ut att vara af vulkanisk natur, men har ännu
icke bestigits.
Merwede, en af Meuses mynningsarmar (se Meuse 1). —
Merwedekanalen, mellan Amsterdam och Rhen, byggd
1886–93 för att höja Amsterdams inrikes sjöfart,
följer hufvudsakligen Vecht i sin första afdelning,
Amstelboezem, 36,8 km. lång, går derefter förbi
Utrecht i den andra afdelningen, Vaartsche Rijn,
10,18 km., skär vid Vianen medelst slussar Lek,
hvarefter den tredje afdelningen, Zederick-kanalen,
21,5 km. lång, fortsätter till Gorinchem (Gorkum)
vid Merwede. Kanalen, som har 20 m. bottenbredd,
32,4 m. bredd i vattenytan och 3,1 m. djup, sätter
Amsterdam i förbindelse med Vest-Europas inre
vattenvägar.
Mes. Se Tsien.
*Mesa. Jfr K. G. A. Nordlander: »Die inschrift des
Königs Mesa von Moab» (1896).
Meschtscherskij, V. P. Se Mestjerskij. Suppl.
Mesmes [mäm], Claude de. Se d’Avaux (äfven i Suppl.).
Mesocarpium. Se Pericarpium.
Mesofyll (af Grek. mesos, i midten, och fyllon,
blad), bot., bladkött (se d. o. Suppl.).
Mesoplodon, zool. Se Ziphiinae.
Mesost. Se Ost, sp. 442.
Mesostyl, bot. Se Heterostyli.
Mesotherium, zool. Se Typotherium.
Messager [-asjē], André Charles Prosper,
fransk tonsättare, f. 1853, blef 1874
organist vid Saint-Sulpice i Paris, senare vid
Saint-Paulet-Saint-Louis äfvensom kapellmästare vid
Saint-Marie des Batignolles. Han har på skilda teatrar
i Paris fått uppförda flere operor och operetter,
bland hvilka särskildt La Basoche på Comique 1890
gjorde stor lycka och fann väg äfven till utlandets
scener (i Stockholm under namn af »Skrifvarkungen»,
1892). A. L.
Messapia, forntida namn på Kalabrien.
*1. Messenius, J. Hans Samlade dramer utgifvas
sedan 1885 i »Skrifter utg. af Sv. lit. sällsk.»,
8 (4 hftn till 1897). Jfr L. Linder: »Bidrag till
kännedomen om Messenii tidigare lif 1579–1607 »
(i Lunds univ:s Årsskrift, XXIX, 1894).
Messianismen. Se Towianski.
*Messina. — 2. Staden har 150,000 innev.
*Messuby tillhör sedan 1897 Borgå stift.
*2. Mesterton, C. B., dog i Upsala d. 7 April 1889.
Mestjerskij, Vladimir Petrovitj, furst M.,
rysk författare, f. 1845, stod i yngre år med
dåv. tronföljaren (sedermera kejsar Alexander III)
i en intim förbindelse, som sedermera alldeles
afbröts. Han har skrifvit en mängd romaner och
skildringar (många högst anstötliga) ur den förnäma
verldens lif och utger sedan 1872 den konservativa
veckotidningen »Grazjdanin» (Medborgaren).
Mestom, bot. Se Kärlsträng. Suppl.
*Mestorf, J., blef 1891 direktör för det
nämnda museet. Hon blef 1873 korresp. ledamot af
Vitt. hist. o. ant. akad. och valdes 1897 till (den
första qvinliga) led. af densamma.
Metaderivat, kem. Se Isomeri, sp. 878–879.
Metallo-kromi. Se Galvanoplastik, sp. 848.
Metamme. 1. Stad i öfre Nubien, 135 km. n. ö. om
Kartum, skild från venstra Nilstranden genom en
vid högvatten öfversvämmad bördig landsträcka,
från Bajudasteppen genom lägre kullar. Omkr. 3,000
innev. General Stewart slog der mahdins trupper d. 28
Jan. 1885. — 2. (Matamme), stad i östra Sudan,
fordom hufvudstad i den forna egyptiska provinsen
Galabat, vid Atbaras venstra strand, nära Abessiniens
gräns. Omkr. 8,000 innev.
Metamorfopsi (af Grek. metamorfosis, förändring, och
opsis, syn), oftalm., en synrubbning, vid hvilken
raka linier synas böjda eller krokiga och föremålen
derför icke uppfattas med sin rätta form. Orsaken är
nästan alltid sjukdomar i gula fläcken (se d. o.),
hvarigenom de ljusuppfattande elementen (stafvar och
tappar) ändra läge, så att de än trängas tillsammans,
än stå glesare än vanligt. Metamorfopsi förekommer
ofta vid höggradig närsynthet på grund af de med
denna så ofta förknippade förändringarna i gula
fläcken. Den uppträder äfven vid retinitis och
chorioiditis centralis, vid blandning af näthinnan
med starkt ljus (såsom vid betraktande af en
solförmörkelse med otillräckligt skyddadt öga) samt
vid näthinneaflossning. Om metamorfopsien försvinner
eller ej, beror på grundlidandet. Vanligen qvarstår
fenomenet för alltid, dock kan det också understundom
försvinna. Af och till ser man äfven metamorfopsi
uppträda hos astigmatiska personer efter korrektion
af astigmatismen. Fenomenet yttrar sig vanligen hos
dem så, att de se rätvinkliga figurer förvridna,
än uppåt, än nedåt bredare. I detta fall försvinner
metamorfopsien i regel, när patienten blifvit vand
vid sina glasögon. J. W–k.
Metan, detsamma som grufgas (se d. o.).
*Meteorologiska central-anstalten i Stockholm har
fr. o. m. 1890 utom de vanliga väderleksutsigterna
vid middagstiden äfven, för jordbrukets gagn,
utfärdat sådana kl. 6 e. m. under Juli–Sept. År 1894
utvidgades väderlekstjensten ytterligare, så att
dagliga väderleksuppgifter för kl. 8 f. m. numera
meddelas från 13 inländska och 47 utländska stationer
(under sommaren 20 inländska och 48 utländska) och
sådana för eftermiddagarna under sommaren från 18
inländska och 16 utländska. — Bland arbeten rörande
Sveriges klimat, som i senare tider utkommit, märkes
H. E. Hambergs »Om skogarnes inflytande på Sveriges
klimat, del. I–V» (i Domänstyrelsens årsber. för 1884,
1887 och 1895).
*Meteorologiska central-anstalter. Den 1 April
1886 trädde Das k. preussische meteorologische
Institut i Berlin i verksamhet i st. f. den förut
der befintliga meteorologiska afdelningen vid
den statistiska byrån. Institutet utfärdar ännu
icke väderleksförutsägelser. År 1896 hade det
1,844 nederbördsstationer och 188 fullständigare
stationer, af hvilka 4 af första klassen. Under
samma instituts inseende står det nyinrättade
meteorologisk-magnetiska observatoriet i Potsdam. — Office
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
