Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindhagen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och dyrbara saker, inrymda under olika afdelningar i
likhet med Nordiska museet i Stockholm, och särskildt
en tafvelsamling, som tack vare K. F. Dahlgrens (se
denne. Suppl.) testamente innehåller flere nummer och
flere representanter för svensk konst än någon annan
tafvelsamling i riket. Under de senare åren har nytt
lasarett byggts s. om staden. Summan af ankomna och
afgångna fartyg (alla i inrikes fart) 1895 var 2,390,
om 102,934 tons. Stadens egen handelsflotta räknade
s. å. 1 segelfartyg, om 139 tons, och 4 ångfartyg,
om 408 tons och 115 hästkrafter. Antalet handlande
var 126, med 132 biträden och en bevillning för
rörelsen af 5,493 kr., handtverkarna voro 125, med
293 arbetare, och fabrikerna 22, med 395 arbetare
och ett tillverkningsvärde af 940,600 kr., hvaraf
mer än 1/4 kom på tobaksfabriken. Stockholms
ensk. banks afdelningskontor indrogs med
1889 års slut; i stället har tillkommit
afdelningskontor af Riksbanken. Derjämte må
nämnas Östgöta stadshypoteksförening, som
började sin verksamhet 1871. Den 30 Nov. 1897
öppnades L.–Fogelsta jernväg för trafik. Staden
har jämväl ett småskolelärarinneseminarium och
ett högre elementarläroverk för flickor (10-årig
kurs). Stadens tidningar äro »Östgöta Correspondenten»
(6 ggr i veckan), »Östgöten» (4 ggr i veckan) och
1 veckotidning.
*Linköpings stift omfattar 211 församlingar, fördelade
i 149 pastorat, af hvilka 2 äro prebenden, 40
regala, 4 regalt-privilegierade, 87 konsistoriella,
1 alternerande konsistorielt och patronelt samt 15
patronella. Stiftet är fördeladt på Östergötlands län
med 10,977,2 qvkm., 272,105 innev., Kalmar län 5,767,9
qvkm., 90,252 innev., Jönköpings län 2,028,9 qvkm.;
34,849 innev., och Örebro län 2,1 qvkm., 5 innev.,
tillsammans 18,776,1 qvkm., 397,211 innev. (1896).
Linnaea borealis, en poetisk kalender. Se Bergman,
C. J., och Malmström, B. E., sp. 729.
2. Linnarsson, Nils Josef, teolog, den föregåendes
kusin, f. i Hvarfs socken, Skaraborgs län, d. 10
Sept. 1833, blef student i Upsala 1852, filos. doktor,
teol. kandidat samt docent i dogmatik och moralteologi
1863, adjunkt och kyrkoherde i Näs 1867, kyrkoherde
i Falköping 1874, kontraktsprost 1876 och domprost i
Skara 1889. Vid jubelfesten i Upsala 1877 utnämndes
han till teol. doktor. L. har skrifvit bl. a. Thomas
af Aquino såsom moralteolog (i Ups. univ:ts Årsskrift
1867) och en mängd artiklar i »Theol. tidskrift»,
af hvilken han var medredaktör 1868–75.
*1. Linné, Karl von. Det var 1884 (ej 1883) års
riksdag (sp. 1415), som anslog medel till tryckning
af L:s outgifna ungdomsskrifter. Uppgiften (sp. 1420)
att uppsatser på svenska ej ens i våra dagar förekomma
i Vet. Soc:s handlingar är oriktig. L:s minnesstod
i Upsala bot. trädgård (sp. 1424) aftäcktes 1829. Af
nyare Linné-literatur må påpekas Th. Fries: »Bidrag
till en lefnadsteckning öfver Carl von Linné»
(rektorsprogr. vid Upsala univ., 1:sta h. 1893;
hittills, 1898, 7 hfn utkomna). En af Dyfverman
modellerad och i Stockholm gjuten efterbildning af
hufvudfiguren i Humlegårdsmonumentet aftäcktes i
Chicago 1891.
Linnéa, barntidning. Se Wetterberg, K. A., sp. 781.
*Linneryd, socken. 18,778 har. 3,437
innev. (1896). L. utgrör ett eget konsistorielt
pastorat i Vexiö stift, Konga kontrakt.
*Linneröd heter enl. k. br. d. 5 April 1889
Linderöd. 4,058 har. 1,092 innev. (1896).
Linneskaf. Se Charpi.
*Linnig. 1. J. L. dog 1891. — 2. W. L. d. ä. dog
1885. — 3. W. L. d. y. dog 1890. J. K–e.
Linroth, Klas Mauritz, läkare, f. på Vestsjö i Öfre
Ulleruds församling, Värmlands län, d. 20 Juni 1848,
blef 1868 student i Upsala, med. kandidat derstädes
1872, med. licentiat vid Karolinska institutet 1876
och med. doktor i Upsala 1879, sedan han utgifvit
en afhandling om Blod-kärlssvulsterna och deras
behandling. Under sin studietid och några år derefter
verkade L. såsom militärläkare, men egnade sig snart
åt den allmänna helsovården. För att studera hygien
besökte L. 1880–81 de flesta af Europas kulturland
samt vistades 6 månader hos Pettenkofer i München,
å hvilkens laboratorium han utförde en undersökning
Über das verhalten des wassers in unseren kleidern
(i »Zeitschr. f. biologie», 1881). Efter hemkomsten
förordnades han (1881) till sundhetsinspektör i
Stockholm och utnämndes 1882 till förste stadsläkare
derstädes. I denna egenskap har L. inlagt mycket
stora förtjenster. Han har tagit verksam del i de
många byggnadsföretag, som Stockholms kommun under de
senaste 15 åren låtit utföra i sjukvårdens intresse;
planerna för ombyggandet af Maria sjukhus (1885–86)
och af Stockholms stads och läns kurhus (1889–90)
äfvensom för det Nya epidemisjukhuset i Stockholm
(1890–93) äro hans verk. På L:s initiativ inrättades
(1882) helsovårdsnämndens laboratorium, som gjort så
vackra inlägg i den praktiska hygienens utveckling,
infördes den animala vaccinationen (1884), upprättades
tre desinfektionsanstalter (1883, 92, 93) och
förbättrades ventilationsförhållandena i Stockholms
folkskolehus. Derjämte har L. medverkat vid den
senaste revisionen af dödsorsaksstatistiken samt vid
arbetet för tuberkulosens bekämpande m. m. Han erhöll
1891 professors titel. I Mars 1898 förordnades han
för 6 månader till chef för Medicinalstyrelsen. Bland
L:s många skrifter märkas Om folksjukdomars uppkomst
och utbredning (i »Bibliotek för helsovård», bd 5,
1884), Influensan i epidemiologiskt hänseende (i
»Sv. Läkaresällskapets handl.», 1890), Stockholms
hälso- och sjukvård (i »Stockholm, Sveriges
hufvudstad», 1897). Derjämte har L. från 1881
redigerat Berättelse till k. Medicinalstyrelsen om
allmänna helsotillståndet i Stockholm och har såsom
bihang till densamma utgifvit Renhållningsväsendet
i städer, reseberättelse (1882), Om ordnandet af
epidemisjukvården i Stockholm (1884), Dödsorsakerna
och dödligheten i Stockholm 1871–1890 (1891).
R. T–dt.
*Lins. Se Rättelser, bd 18, sp. 847.
*Linsell, socken. 1,182 qvkm. 986 innev. (1896).
*Linton. 1. W. J. L. dog i New Haven 1897.
*Linz hade 47,685 innev. 1890.
Liparit-andesit, geol. Se Dellenit. Suppl.
Liperi, finsk socken. Se Libelits.
*Lippe, furstendöme, 1,215,2 qvkm., hade 134,854
innev. 1895. Budgeten för 1897–98 upptog inkomsterna
till 1,263,988 mk och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
