Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kremer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verldsutställningen vistades i Paris, var K. 1887–96
bosatt i Varberg, der jämte K. målarna K. Nordström
och R. Bergh slogo sig ned (»Varbergsskolan»),
och flyttade 1896 till Stockholm.
I Frankrike gjorde den s. k. Fontainebleauskolans
(Corot, Millet m. fl.) af djup stämning och intim
poesi fyllda verk ett starkt intryck på K. Ett
inflytande från detta håll spåras i Gatumotiv
från Varberg (utställd i Paris 1888 och 1889,
tillh. franske bildhuggaren A. Lenoir), i Efter
dagsverket (1889, verldsutställningen i Paris,
tillh. J. Janzon, Paris) och i de många skymnings-
och månskensstyckena från Varberg: Månsken (1891),
Skymning (1892), Juniqväll (s. å.), Vinterafton
(s. å., Konstnärsförbundets utst. i Köpenhamn
och Göteborg, såld till Amerika), Varbergs kyrka
i månsken (1896) m. fl., i hvilka samtliga verk
K. själfullt tolkat stillhetens och halfljusets mystik
och poesi. Men ännu mera har K. lärt af det samtida
realistiska friluftsmåleriet och impressionismen
samt af kamrater (särskildt Nordström). Redan 1883
debuterade han på Salonen i Paris med den stora
friluftstaflan På väg till stenbrottet, hvarefter
följt Vårplöjning (1884, Fürstenbergska galleriet),
Slättlandskap och Kor i vatten (1885, båda från Öland)
m. fl. K. förstår att med intensiv lyskraft återgifva
en nordisk sommardags sol och klara luft. På senare
tiden har han utbildat en alldeles egendomlig teknik
med färgläggning företrädesvis i hela ytor, hvilka
ofta äro glest beströdda med mörka punkter; dessutom
betonar han särskildt sjelfva markens struktur. I
sina landskap insätter K. ofta djur, vanligen hästar
och nötkreatur, hvilka han målar med kraft och liflig
plastik. Bland hans senare arbeten märkas en del små
pannåer med djurbilder (1893–94; åtskilliga tillhöra
prins Eugen), Rädda hästar, triptyken Vår i Halland (i
Nationalmuseum), båda från 1895, Ekar, Sommarafton och
Hvilande hästar (1896) samt Vinterqväll, motiv från
Stockholms Söder (1897). På sista tiden har K. hemtat
sina motiv företrädesvis från Kalmartrakten. Äfven
på den dekorativa konstens område har han varit
verksam. Slutligen har K. uppträdt med lycka i
karrikaturen.
K., som är en af deltagarna i Konstnärsförbundets
utställningar, är en af de på samma gång
sjelfständigaste och produktivaste af våra
yngre målare, hvarjämte han hör till de
djerft experimenterande och mångsidiga
artister, som föra konsten framåt.
J. K–e.
Kreuzzeitung [kröjts-]. Se Neue preussische
zeitung. Suppl.
Kribrovasalknippe. Se Kärlsträng. Suppl.
*Krieger, A. F., var ännu 1880 en af hufvudmännen
för dem, som arbetade för en öfverenskommelse
mellan folke- och landstinget rörande en revision
af härordningen och 1882 för en förlikning
ang. finanslagen. Men han förlorade småningom sitt
inflytande i landstinget, emedan han, då striden
mellan majoriteten i folketinget och ministèren Estrup
alltmer tillspetsade sig, hvarken kunde gilla den
senares egenmäktiga uppträdande eller folketingets
sätt att gå tillväga. Han återvaldes derför ej
1886 till medlem af »riksrätten» och drog sig 1890
tillbaka från landstinget. 1887, då han fyllde 70 år,
hedrades han med en samling
»Smaaskrifter til A. F. K.» af danska och
norska författare. Han dog d. 27 Sept. 1893. Han
stiftade 1893 det Finneske legatet på 125,000
kr. till främjande af studiet af nordisk rätt. Jfr
en uppsats om K. af –x–s i »Nord. Tidskr.» (1893).
E. Ebg.
*Krigsbefälet, som under Johan III:s tid jämte de
bofaste ryttarna och knektarna började framstå som en
egen samhällsklass, var jämte ett visst antal ryttare
och knektar ifrågasatt att inkallas redan till 1587
års riksdag, var representeradt på det möte 1590,
som snart öfvergick till en formlig riksdag, och
likaledes på kröningsriksdagen 1594. Höfvitsmännen
synas i början hafva åtföljts af ryttare och knektar,
och meniga krigsfolket uppräknas också bland ständerna
i en rad riksdagsbeslut 1595–1604. Representationen
inskränktes sedermera till befälet vid de i 1634 års
regeringsform uppräknade landtregementena och längre
fram till de indelta regementena. Konstituerande
för krigsbefälets befogenhet vid riksdagarna blef
en k. resol. af d. 8 Juni 1664, till hvilken
äfven vid Frihetstidens början hänvisades.
Ehd.
*Krigsbehof. Kreditiven bestämdes 1895 till 7,6
mill. kr. hvardera.
Krigsförsäkring. Se Lifförsäkring (äfven
i Suppl.).
*Krigsgärd. Jfr Reqvisition. Suppl.
Krigsherre kallas statsöfverhufvudet i en monarki
såsom innehafvare af rätten att förklara krig och
såsom högste befälhafvare öfver monarkiens krigsmakt.
*Krigshögskolan. Ny kurs börjar i slutet af September
jämna år, och kursen pågår, med afbrott från midten
af Juli till slutet af Sept., till midten af Juli
påföljande jämna år. Antalet elever är inskränkt
till 30, oberäknadt officerare från flottan. (Jfr
k. regl. d. 7 Juni 1895.) C. O. N.
*Krigslagar (sp. 1554). De i 1798 års krigsartiklar
utsatta straffen mildrades redan genom k. cirk. d. 26
Nov. 1812; och genom k. förordn. d. 29 Mars
1859 angående extrajudiciel bestraffning blef
prygelstraffet inskränkt till 4:de bestraffningsgraden
för manskap. Uti 1868 års disciplinstadga borttogs
4:de straffgraden och dermed äfven prygelstraffet,
och af kroppsstraff i öfrigt bibehölls blott arrest
vid vatten och bröd jämte mörk arrest i 3:dje
straffgraden för underofficer samt i 2:dra och
3:dje för manskap. I 1881 års krigslagar uteslöts
jämte prygelstraff äfven arrest vid vatten och
bröd och bibehölls såsom disciplinstraff under namn
af sträng arrest endast mörk arrest i samma fall,
som dem, hvilka voro i 1868 års disciplinstadgar
angifna. Härjämte gafs särskild garanti mot
de afskaffade kroppsstraffens återupplifvande
genom inflickning i strafflagen för krigsmakten af
bestämmelserna om de disciplinära straffen, hvilken
lag genom 1882 års grundlagsändring ställdes under
konungs och riksdags gemensamma lagstiftning. I
strafflagen blefvo äfven närmare bestämda gränserna
för konungens uteslutande lagstiftningsmakt
ang. befälhafvares bestraffningsrätt.
H. L. R.
*Krigsmannaed afskaffades genom k. kung. d.
2 Dec. 1887, och i sammanhang dermed föreskrefs,
att krigsman skall första gången han inställer sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
