Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nödiga energimängden lemnas i detta fall af
ammoniakens oxidation till nitrit (salpetersyrligt
salt). Längre drifves icke oxidationen af nämnda
bakterie, men man har deremot lärt känna andra
bakterier, Nitrobacter, som visserligen icke förmå
oxidera ammoniak, men väl nitrit till nitrat
(salpetersyradt salt). Bägge slagen förekomma
i vatten och i jord. — Å andra sidan finnas
bakterier, som reducera nitrat till nitrit,
till och med till qväfgas, genom hvilka således
markens halt af assimilerbara qväfveföreningar
minskas. Emellertid kompenseras denna qväfveförlust af
andra bakterier. Det är nämligen numera, i synnerhet
genom Hellriegels och Wilfarths undersökningar,
fullt konstateradt, att på ärtväxters rötter
förekomma knölar, som innehålla en mikrob, Bacterium
radicicola l. Rhizobium leguminosarum, hvilken
lefver symbiotiskt parasiterande på rötterna. Denna
upptager ur atmosferen qväfgas, hvilken öfverföres
i qväfveföreningar, som assimileras af värdplantans
rötter. Äfven andra qväfveassimilerande bakterier
finnas, t. ex. den af Winogradsky isolerade
Closteridium Pasteurianum, som vid tillgång af
syre och kolhydrat upptager qväfgas. Se vidare
Assimilation. Suppl. P. T. C.
*Jäst. Om vild jäst se Ascococcus. Suppl.
*Jät, socken. 5,850 har. 961 innev. (1896).
*Jättebaggar. Jfr Skalbaggar, sp. 1210.
Jättekungsfiskaren. Se Kungsfiskare.
*Jättendal. 9,884 har. 1,192 innev. (1896). Pastoratet
tillhör Helsinglands norra öfre kontrakt.
Jättesvalan, jätteugglesvalan, zool. Se Podargidae
och Ugglesvalan.
Jätteväxt, för stor utveckling af kroppen i dess
helhet, en art af missbildning (se d. o., sp. 94).
*Jääskis. 3. Prosteri tillhör från 1897 Nyslotts
stift.
Jödde i Göljaryd, psevdonym för Karl Petter Rosén
(f. i Hjelmseryd, Jönköpings län, d. 12 Febr. 1855,
student i Upsala 1878, tidningsman), hvilken gjort sig
bekant som landsmålstalare på Skansen å Djurgården.
Jölund. Fornn. Se Jelön.
*Jönköping hade 21,249 innev. 1896 (12,319 i Vestra
församl. och 8,930 i Östra). Antalet bebyggda
tomter vid 1895 års slut var 638, af obebyggda 250;
antalet boningshus var 932. Taxeringsvärdet 1896
var 1,222,600 kr. för jordar och 20,186,100 kr. för
hus och tomter. Stadens handelsflotta bestod 1895
af 7 segelfartyg, om 303 tons, och 10 ångfartyg, om
1,196 tons och 345 hästkrafter. S. å. ankommo 429
segelfartyg, om 16,834 tons, och 1,128 ångfartyg,
om 80,652 tons, deraf 6, om 635 tons, från utrikes
ort. Staden hade s. å. 171 handlande, med 236
biträden, hvilka erlade i bevillning för rörelsen
4,503 kr., 178 handtverkare, med 496 arbetare,
samt 50 fabriker, med 3,005 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 6,763,039 kr., hvaraf kommo
på de båda tändsticksfabrikerna (J:s och J:s vestra)
3,2 mill., på Munksjö pappersbruk 1,485 mill. kr.,
Sahlströms färgeri och väfveri 356,000 kr., 2
snickerifabriker 324,000 kr., mek. verkstaden och
tändsticksaskfabriken hvardera 200,000 kr. Bland
nya byggnader må nämnas Sofiakyrkan (1888, gotik,
af F. G. A. Dahl). Sedan 1885 har Riksbanken ett
afdelningskontor. i J., och 1895 bildades J:s
handelsbank. Der finnes ock en kemisk station för
jordbruket och näringarna. Staden har en daglig
tidning, »Smålands Allehanda». 1894 öppnades för
trafik jernvägen J.–Gripenberg (se nästa art.) och den
35 km. långa, normalspåriga J.–Vaggerydsbanan. Till
J. har förlagts Andra Göta artilleriregementet,
för hvilket kasern uppförts 1897.
Jönköping–Gripenbergs jernväg, smalspårig (0,6 m.),
tillhörig Jönköping-Gripenbergs jernvägsaktiebolag,
skall sammanbinda Jönköping med stationen
Gripenberg vid Östra stambanan. Hittills (1897)
har fullbordats blott linien Jönköping–Lyckås gård
(19 km.) med bibana till Husqvarna (2 km.). Sträckan
Jönköping–Husqvarna öppnades för trafik d. 22
April 1894 och den öfriga delen d. 19 Aug. s. å.
J. L.
*Jönköpings län, beläget mellan 56° 50’ och 58°
9’ n. br. samt mellan 2° 23’ och 4° 59’ v. lgd
fr. Stockholms observatorium, har en areal af 11,520
qvkm., hvaraf 904 qvkm. vatten. Folkmängden utgjorde
vid 1896 års slut 197,005 pers. (95,323 mankön och
101,682 qvinkön), af hvilka 171,163 å landsbygden och
25,842 i städerna. Folkökningen har de sista 14 åren
varit endast 0,6 proc.; denna faller uteslutande på
stadsbefolkningen, som under samma tid ökades med
16,9 proc., medan landtbefolkningen minskades med
1,5 proc. Landsförsamlingarna äro nu 127, af
hvilka en tillhör en moderförsamling utom länet,
hvaremot ett af de 62 pastoraten har ett annex utom
länet. Några socknedelar utom länet förekomma icke
numera. Ledamöterna i riksdagens Andra kammare äro
7 för landsbygden, 1 för Jönköpings stad, hvarjämte
Eksjö är för riksdagsmannaval förenadt med Vestervik
och Grenna med fyra städer i Östergötlands län. —
Enligt 1895 års uppgifter utgjorde af hela landvidden
fullt 11 proc. odlad jord och 14,6 proc. naturlig
äng. Till en del har således åkerjorden ökats på
ängsmarkens bekostnad, men sannolikt har större
delen vunnits genom odling af mossar, för hvilket
ändamål intresset på senare tid varit särdeles
lifligt. Ett bevis derpå var bildandet 1886 af en
förening, som sedermera antagit namnet Svenska
mosskulturföreningen. På bekostnad af länets
hushållningssällskap gjordes 1882–89 undersökningar
af mossar och andra sanka marker inom länet,
hvilka undersökningar visade, att efter ungefärlig
beräkning finnas, förutom en betydande mängd
smärre mossar och mader, 110,350 har sanka marker i
större sammanhängande sträckor, nämligen 73,600 har
hvitmossar, 13,690 har marker, som efter afdikning
kunna bära skog och framdeles blifva odlingsbara,
samt omkr. 23,000 har, som efter afdikning äro genast
odlingsbara. Den skogbärande marken beräknas utgöra
omkr. 240,000 har, hvadan omkr. 550,000 har eller
närmare hälften af länets areal utgöras af mossar,
kalmark och impediment. Medelskörden åren 1892–96
beräknades till 11,000 hl. hvete, 352,500 hl. råg,
87,700 hl. korn, 1,523,000 hl. hafre, 8,400 hl. ärter
och 960,000 hl. potates. Kreatursantalet 1895
uppgafs till omkr. 11,000 hästar, 144,540 nötkreatur
(deraf 27,700 oxar och 82,400 kor), 111,000 får och
38,000 svin. — Ur 4 grufvor i Tabergsfältet brötos
1895 354 t. jermnalm, hvarjämte upptogos 2,691
t. myrmalm. Vid 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
