Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Güstrow ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Göschen. — 2. G. J. skrifver sig numera
alltid Goschen. Efter sin hemkomst från
Konstantinopel började han alltmer skilja
sig från de liberale och bekämpade Gladstones
Home-rule-politik. Febr. 1887–Aug. 1892 var han
skattkammarkansler i den konservative Salisburys
2:dra kabinett och genomförde såsom sådan den engelska
statsskuldens konverterande, och är sedan Juni
1895 förste lord af amiralitetet i Salisburys 3:dje
kabinett. — G. har författat flere arbeten, mest af
ekonomiskt innehåll, och utgifvit vissa af sina tal.
*Gösslunda. 1,973 har. 725 innev. (1896).
*Göstring. 1. Härad. Till häradets socknar höra hela
Allhelgona, Bjälbo och Hof, men ingen del af Mjölby;
Vestra Skrukeby har uppgått i Högby socken och delen
af Harstad i Väderstads socken. 66,544 har. 14,603
innev. (1896). — 2. Kontrakt. 62,289 har. 15,056
innev. (1896). Blåvik är numera annexförsamling.
*Göta artilleri-regemente. Den del af regementet,
som återstår, sedan det enligt 1892 års organisation
afgifvit bidrag till bildande af Norrlands och Andra
Göta artilleriregementen samt Karlsborgs artillerikår,
kallas numera Första Göta artilleriregemente (se d. o.
Suppl.). C. O. N.
Göta ingeniörbataljon (n:r 2) benämnes sedan
1893 den förut så kallade Sappörbataljonen (se
d. o.). Bataljonen har 3 ingeniörkompanier, om 100
man, och 1 parkkompani, med 60 man; det sistnämnda har
utbrutits ur de förra sappörkompanierna. Bataljonen
är förlagd på Karlsborg.
C. O. N.
*Göta kanal. Jfr G. Nerman: »Göta kanals historia
från äldsta tider till våra dagar» (I–III, 1895–97).
Göta konung, Fornsv. Se Götes konung.
Göta lifgarde är sedan d. 6 Aug. 1894 benämning på
det förra Andra lifgardet (se d. o.).
Göta trängbataljon (n:r 2) började uppsättas år
1891 och är förlagd till Karlsborg. Bataljonen
utgöres af ett träng- och ett sjukvårdskompani, med
tillsammans 12 officerare, 22 underofficerare och
musikunderofficerare, 90 man (af hvilka 36 korpraler
och 3 spel) och 18 stamhästar. Den rekryteras genom
värfning.
*Göteborg. Staden upptager en längd af omkr. 10
km. på elfarmens södra strand och har en areal af
2,534 har. Stadsjorden är satt till 20 7/30 mtl,
och taxeringsvärdet på all fast egendom utgjorde
203,909,800 kr. år 1896. Innevånareantalet,
som 1890 var 104,657, utgjorde d. 1 Jan. 1896
114,527, nämligen i Gustavi församling 32,107,
Kristine 10,731, Gamlestads 6,478, Haga 18,140,
Masthuggs 26,763, Karl Johans 17,562, Garnisons
822, Andra Göta art. reg:s 486, Tyska 883 och
Mosaiska 555. Den rom.-katolska och den anglikanska
episkopalförsamlingens medlemmar äro inräknade i de
territoriella församlingarna. F. n. (1897) är förslag
väckt att med G. införlifva den på elfarmens norra
strand (Hisingen) belägna Lundby socken, hvarigenom
folkmängden skulle ökas med 8–9 tusen pers.
Bland nya byggnader i den egentliga staden må påpekas
Ensk. bankens, Kreditaktiebolagets, försäkringsbolaget
Sveas praktbyggnader vid
Vestra hamnkanalen. 1897 beslöts, att en ny kyrka skulle
byggas i Gustavi församling. Det hittillsvarande
etablissementet på Lilla Otterhällan skall slopas. Å
Kungstorget utmed Vallgrafven resa sig storartade
saluhallar och basarer. Närmare Vallgrafvens utlopp
i elfven ligger Fisktorget med sin särskilda
saluhall i egendomlig stil (»fiskkyrkan») och
egen basar. Vid Östra hamnkanalens möte med Stora
hamnkanalen ligger Brunnsparken, utgångspunkten
för samtliga spårvägslinier, med en vacker fontän
(af Hasselberg). — Från Kungsparken utgår mot
s. den storartade bulevarden Kungsportsavenyn,
med det »engelska qvarteret», Valands hus för
konstutställningar och, i södra ändpunkten,
Lorentzbergs utvärdshus och park, med skalden
Vadmans byst. Vid Valand skäres denna aveny af en
likaledes präktig bulevard, Vasagatan, som mynnar åt
ö. i den numera kringbyggda Exercisheden och åt v. i
Hagatorget; vid Vasagatan öppna sig Vasaparken, på en
fritt belägen kulle, och Nya realläroverkets lekplats,
omgifven af palats och med Betlehemskyrkan midt
emot. — Förstaden på Hisingen har växt upp betydligt;
der äro vidsträckta vassmarker af staden inköpta och
torrlagda, hvadan staden kan antagas skola utveckla
sig ditåt. — Gullbergs vass i n. ö. är likaledes torrlagd och en i
tillväxt stadd stadsdel. — Vid Fattighusån längre
ut från Stampen ligga de tätt bebyggda stadsdelarna
Olskroken och Redbergsled, med Pauli kyrka; straxt
s. derom förstaden Gårda, med 3,000 innev. och många
fabriker, i Örgryte landsförsamling. — I stadsdelarna
s. om »city» märkas Nya elementarläroverket för
flickor och Renströmska badinrättningen. Från
Jerntorget leder i riktning mot Slottsskogen (s. om
Haga) Linnégatans nyanlagda bulevard, som artar
sig till att blifva en af stadens ståtligaste. Vid
Slottsskogens utkanter ligga epidemisjukhuset,
folkskollärareseminarium och Ålderdomshemmet
(i stor stil). Längst upp i Landalabergen ligger
den stora byggnadskomplex (»Gibraltar»), som är
stadens gemensamma fattighus. — Bland byggnader i
Masthugget märkes främst Oskar Fredriks imponerande
kyrka (1889–93), i gotisk stil, stadens ojämförligt
präktigaste. — Bortom Gamla staden ligger Första Göta
art. reg:s ståtliga etablissement Qviberg.
G. är numera Sveriges största handelsstad, med en
importsumma af 95,4 mill. (1895) och export af 83
mill.: dess hela omsättning representerade 27,2
proc. af Sveriges utrikeshandel (Stockholms endast
19,7 proc.). Förnämsta importartiklarna äro bomull,
garn och tråd, färgämnen, mineraliska råämnen;
förnämsta exportartiklarna smör och fisk, spanmål,
spånadsmanufaktur, trävaror och papper. Handlandenas
antal 1895 var 1,971, med 4,165 biträden och
en bevillning af 119,086 kr. Sedan 1894 eger
G. daglig börs (utan synnerlig lifaktighet). —
G:s handelsflotta är den största i riket, med 185
fartyg, om 76,720 tons (1896), hvaraf 145 ångbåtar,
om 59,374 tons, och 40 segelfartyg, om 17,346 tons,
ehuru en absolut nedgång af omkr. 20 proc. egt rum
under de senaste fem åren, beroende på abnormt stora
försäljningar af segelfartyg (Stockholm hade 1896 195
fartyg, om 59,296 tons). Hamnen trafikerades 1894 af
14,139 in- och utgående fartyg, om tillsammans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
