Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Christensen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stortinget 1833–73, med undantagaf sessionerna
1851, 1857 och 1859. Under denna tid var han en af
stortingets mest framstående och inflytelserika
medlemmar; han var president i lagtinget 1845, 1854
och 1862–69 och president i det samlade stortinget
1848 samt medlem, oftast ordförande, i de vigtigaste
komitéer. Han afled i Stavanger 1891.
*Christensen, B. M., dog d. 20 April 1882.
*Christensen, K. F., dog 1883.
Christensen, Kristian Thomsen, dansk-amerikansk
militär och affärsman, född i Köpenhamn d. 26
Jan. 1832, begaf sig 1850 till New York och
anställdes der 1855 i en bank. Vid inbördeskrigets
utbrott 1861 ingick han, som var ifrig republikan,
i ett kompani af skandinaviska frivillige och blef
löjtnant, fästes derefter vid general Wools stab
och gjorde tjenst under Mac Clellans fälttåg
i Virginia 1862, var stabschef hos general
Canby vid eröfringen af Mobile 1865 och belönades
med utnämning till brigadgeneral. Efter kriget
återvände C. till affärslifvet, vardt 1868
delegare i ett stort handelshus i New York och
bekläder sedan 1880 en vigtig syssla vid ett af
stadens största bankirhus. 1869–73 var han dansk
konsul och har sedermera på flere sätt varit
ett kraftigt stöd för sina emigrerade landsmän.
E. Ebg.
Christensen, Polycarpus Godfred Benjamin
Wildenradt, dansk landskapsmålare, född d. 23
Juli 1845 i Köpenhamn, vann sin utbildning dels
vid konstakademien (1862–67), dels under professor
Kiærskous handledning. C. förvärfvade 1865 och 1871
den Neuhausenska samt 1870 den Södringska belöningen,
uppbar 1873–74 akademiens resestipendium och
vardt 1881 ledamot af akademien. Han har vunnit ett framstående
namn som landskapsmålare såväl genom stora, med
poetisk känsla återgifna landskap från Danmarks
vackraste trakter som genom energiskt och friskt
utförda kustbilder med upprördt vatten. 1888 erhöll
han professors titel. Ph. W.
Christensen, Anthonie Eleonore (Anthonore), dansk
målarinna, dotter till politikern A. F. Tscherning,
föddes i Köpenhamn d. 5 Juli 1849, utbildade sig
till blomster- och fruktmålarinna under handledning
af sin moder och Emma Thomson, började utställa 1867
och väckte inom kort uppmärksamhet med sina friska
och sorgfälligt utförda taflor. 1871–72 var hon
som nygift stadd på studieresa till Italien med sin
make, filologen Richard Christensen, efter hvilken
hon blef enka 1876. Hon vann 1887 den Neuhausenska
belöningen och 1893 konstakademiens årsmedalj.
Ph. W.
Christensen, Odin Tidemand, dansk kemist,
född d. 4 Dec. 1851 nära Varde, Jylland, blef
1870 student och tog 1877 »magisterkonferensen»
i kemi samt 1886 filos. doktorsgraden. Han var
1877–87 assistent vid polytekniska läroanstaltens
kemiska laboratorium och blef 1887 lärare i kemi vid
Landbohöjskolen. C. har utfört vigtiga undersökningar
öfver mangan och kromammoniakföreningar.
E. Ebg.
Christerson, Jarl Kasimir Eugen, ämbetsman,
sjömilitär, född i Karlskrona d. 2 Okt. 1833, blef
student i Lund 1850 och utnämndes
1853 till sekundlöjtnant vid k. flottan, genomgick
artilleriläroverket vid Marieberg och var
1863–64 i fransk örlogstjenst. Han blef kapten vid
skärgårdsartilleriet 1867 samt befordrades 1882
till kommendörkapten och 1889 till kommendör
vid k. flottan. C. var 1874–75 ledamot af
Sjöförsvarsdepartementets militärisk-tekniska
byrå och beordrades 1887 samt 1891 till Frankrike
och England i sjöartilleristiska uppdrag. Sedan
han 1884–92 varit chef för Marinförvaltningens
artilleriafdelning, kallades han d. 16 Dec. 1892,
efter frih. K. G. v. Otter, till statsråd och
chef för Sjöförsvarsdepartementet, hvarjämte han
s. d. utnämndes till konteramiral. C. var ledamot af
1892 års sjökrigsmaterialkomité.
Christer Swahn, psevdonym för skriftställaren
V. H. Wickström (se denne).
Christian Adam, psevdonym för danske författaren Karl
Andersen (se denne).
Christiansen, Christian, dansk fysiker, född d. 9
Okt. 1843 i Vestjylland, ämnade blifva Ingeniör,
men egnade sig på docenten Fjords uppmaning åt
fysikens studium, tog 1866 »magisterkonferensen»
och blef s. å. amanuens under prof. Holten,
var 1873–82 lärare i fysik vid sjöofficersskolan,
1876-86 docent i fysik vid polyteknikum och 1882–86
dessutom vid Landbohöjskolen samt utnämndes
1886 till professor i fysik vid Köpenhamns
universitet. C. har utfört synnerligen vigtiga
undersökningar inom fysikens flesta områden. Mest
känd är hans vigtiga upptäckt af den anomala
dispersionen (1871). Tillsammans med Topsöe
utförde han vidlyftiga kristallografisk-optiska
undersökningar (1873). Magnetiska undersökningar
(1876), försök öfver värmeledningsförmågan (1881),
mätning af värmes utstrålning och absorption (1883),
metod att mäta brytningsindex hos färgade vätskor (s. å.), undersökningar
angående ljusets gång genom vätskor med deri
uppslammade pulver (1884), undersökningar angående
gasers skiljande genom diffusion (1890) och metod att
mäta potentialskillnaden mellan två kroppar (1893–94)
ådagalägga en ovanligt mångsidig begåfning och ett
duktigt arbete. C. lemnade 1895 vigtiga experimentella
bidrag till frågan om den elektromotoriska kraftens
ursprung. Sin mångsidiga kännedom om fysikens
olika delar har C. användt vid författandet af sina
förträffliga läroböcker, Indledning til mathematisk
fysik (2 bd, 1887–89) och Lærebog i fysik (2 bd,
1892–94). C:s arbeten äro kännetecknade af på samma gång
stor klarhet och djupsinne samt af en starkt utpräglad
individualitet. S. A–s.
Christiansen, Arne Einar, dansk författare, född d. 20
Juli 1861 i Köpenhamn, blef student 1878 och tog 1886
teologisk examen, hvarefter han gjorde en längre resa
till södra Europa och Orienten. Redan 1880 författade
han ett nutidsdrama, Lindows börn, som gjorde ganska
mycken lycka på k. teatern, och sedermera följde flere
skådespel med liknande framgång, bl. a. Folkesnakk
(»Sqvaller», 1890), Fröken Bodil og hendes broder
(1888, tryckt 1895), Annette (1893) och Mellem brödre
(1896). Dertill sluta sig närmast hans två romaner
Joppe (1889) och Hjarl (1894), duktigt utförda
skildringar af personer och förhållanden i de bildade
köpenhamnska kretsarna. C. har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
