Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bermudez ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bermudez, stat i syd-amerikanska republiken Venezuela,
bildad 1881 af åe forna staterna Barcelona, Cumaná,
Maturin och Nueva Esparta, mellan Karibiska och
Atlantiska hafvet i n. och Orinoco i s. Areal 83,532
qvkm. 300,597 innev. (1891). Kusten bildar tvänne
stora halföar: Pariahalfön, som med ön Trinidad
omsluter Pariaviken, och halfön Áraya, som bildar
Cariaco-viken. Hufvudstad är Barcelona.
*Bern. 1. Kantonen har en areal af 6,888 qvkm.,
med 539,405 innev. (1888). Till nationalrådet
sänder kantonen nu 27 medlemmar. — 2. Hufvudstad,
hade 47,151 innev. 1888. Münsterns torn håller nu
(1895) på att fullbordas. Andra nya byggnader äro
det nya förbundspalatset (fullbordadt 1890), till
storlek och stil mycket likt det äldre (mellan båda
skall uppföras en väldig kupolbyggnad, edsförbundets
parlament), konstmuseum (1879), naturhistoriskt museum
(1881), kantonens nya militäranstalter (tyghus,
förvaltningsbyggnad, ridbanor, kaserner, 1874—78)
samt dårvårdsanstalten Waldau, 3 km. n. ö. om
staden. Universitetet (med 5 fakulteter, deraf
2 teologiska) har omkr. 600 studerande och ett
bibliotek af omkr. 35,000 bd. Med detsamma är
förenad en veterinärskola. Stadsbiblioteket,
som till 1885 tillika var universitetsbibliotek,
har omkr. 80,000 bd. B. är sedan 1876 säte för
en gammalkatolsk biskop. Der hafva äfven flere
internationella byråer sitt säte, hvilka upprättats
på grund af internationella fördrag såsom gemensamma
officiella organ för de stater, hvilka från början
deltagit i fördragen eller sedermera anslutit sig
till dem. Sådana byråer äro telegrafförvaltningarnas
internationella byrå, upprättad på grund af
Parisfördraget d. 17 Maj 1865, öppnad d. 1 Jan. 1869,
verldspostföreningens internationella byrå, upprättad
på grund af den internationella posttraktaten d. 9
Okt. 1874, den internationella unionens till skydd
för industriel eganderätt byrå, upprättad på grund
af Parisfördraget d. 20 Mars 1883 och sedan d. 1
Jan. 1888 förenad med den samma dag öppnade, på
grund af fördraget i Bern d. 9 Sept. 1886 upprättade
internationella unionens till skydd för literär
och artistisk eganderätt byrå, den internationella
fredsbyrån och den interparlamentariska byrån för
mellanfolklig skiljedom (båda upprättade 1892)
och slutligen centralbyrån för den internationella
transporten, upprättad på grund af fördraget i
B. d. 14 Okt. 1890 och öppnad d. 1 Jan. 1893. Dessa
byråer samla, offentliggöra och utdela alla
underrättelser, i synnerhet tariffer, hvilka hafva
afseende på föremålet för ifrågavarande fördrag,
meddela utlåtanden öfver tvistiga frågor äfvensom
öfriga upplysningar, förbereda öfverläggningsämnen för
konferenser mellan staterna, anställa undersökningar
af allmänt intresse för unionens ändamål och utgifva
en periodisk tidskrift.
*Bernabei, E., dog 1687 (ej 1690).
*Bernacchi, A., f. 1690, d. 1756., grundade 1736 sin
sångskola i Bologna.
*Bernadotte, fransk slägt. Konung Karl Johans
föräldrar voro Henry Bernadotte (född i Pau d. 15
Okt. 1711, död der d. 31 Mars 1780) och Jeanne Saint
Jean (född i Boëil, en 10 km. från Pau belägen köping,
d. 1 April 1728, gift
d. 20 Febr. 1754, död i Pau d. 8 Jan. 1809), —
Stamfäderna för slägten synas ursprungligen hetat
deu Pouey. En Jouandot deu Pouey gifte sig 1615
med Germaine de Bernadotte, med hvilken en vid Pau
belägen fastighet Bernadotte (namnet antagligen
bildadt efter förste egaren, en Bernard) samt namnet
B. öfvergingo till slägten deu Pouey. En tid kallade
sig slägten de Bernadotte (d. v. s. egare af B.),
men sedermera nyttjade den endast gårdsnamnet. Med
största sannolikhet uppgifves såsom sonson till
ofvannämnde Jouandot den Jean B., hvilken var fader
till fyra söner, bland hvilka André (f. 1680),
hvars efterkommande ännu lefva i Béarn, och Jean,
borgare och fastighetsegare i Pau. Jean var fader
till Jean B. (f. 1727), prokurator i Pau, hvars
slägtgren 1887 utslocknade med mairen i Oloron Jean
Gustave (f. 1800), och till den ofvannämnde Henry B.,
äfvenledes prokurator i Pau. Henry hade tre söner:
Jean (f. 1754, d. 1813), som 1810 blef fransk baron
och hvars slägtgren ännu fortlefver i Frankrike,
Arnaud (f. 1761, död ung) och Jean (född d. 26
Jan. 1763), sedermera konung Karl XIV Johan. Se de på
grefve F. U. Wrangels forskningar stödda uppsatserna
om slägten B. i de af V. Örnberg utgifna »Svenska
ättartal för år 1889». Om medlemmarna af den kungliga
grenen af ätten se det af J. Almén utgifna praktverket
»Ätten Bernadotte. Biografiska anteckningar» (1893).
Bernadotte [-då’tt], Oskar, prins. Konung Oskar
II:s andre son, Oskar (se d. o., sp. 420), hertig
af Gotland, afsade sig i sammanhang med sitt
giftermål med fröken Ebba Munck d. 15 Mars 1888
titlarna kunglig höghet och hertig af Gotland samt
de företrädesrättigheter i öfrigt han åtnjutit
som medlem af konungahuset och erhöll titeln
prins Bernadotte. Prins B. utnämndes 1890 till
kommendörkapten af 1:sta graden i kungl. flottan
och 1893 till kommendör. 1892 erhöll han för sig,
sin gemål och lagliga bröstarfvingar luxemburgskt
adelskap samt titeln grefve af Visborg (se d. o.). I
sitt äktenskap har han barnen Maria (född i Karlskrona
d. 28 Febr. 1889), Karl (född derst. d. 27 Maj 1890),
Sofia (född derst. d. 17 Maj 1892), Elsa (född på
Rosendals slott vid Stockholm d. 3 Aug. 1893) och
Folke (född i Stockholm d. 2 Jan. 1895), hvilka bära
titeln grefvar och grefvinnor af Visborg.
Bernaerts [-nārts], Nicasius, flamsk målare, född i
Antwerpen 1620, besökte i sin ungdom Paris, blef
sedermera mästare i sin fädernestads målaregille
1654, men upptogs 1663 som medlem af akademien i
Paris, der han dog 1678. I Paris kallades han Bernard
Nicasius. Hans betydelse ligger deri, att han, sjelf
lärjunge af Snyders, blef lärare åt den franske
framstående djurmålaren Desportes, som i Sveriges
nationalmuseum är representerad af sju taflor. I
Louvre finnas af B. två taflor med foglar, påminnande
om Snyders, men något slickade och kallare i färgen.
C. R. N.
*Bernard, Claude, dog i Paris d. 10
Febr. 1878. Hufvudsumman af sina vetenskapliga
forskningar nedlade han i sina föreläsningar,
af hvilka den ena serien efter den ändra utkom i
tryck. Tillsammans utgöra de 16 volymer och bära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
