Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger / 225-226 (1896) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Analfabeter ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

siffran kan detta aftagande liksom antalet analfabeter
öfver hufvud ingenstädes uppgifvas, men man har
dock vunnit vigtiga stödjepunkter för bedömandet af
de elementäraste kunskapers allmänlighet hos ett
folk. Sådana stödjepunkter äro i land med allmän
värnpligt (Tyskland, Frankrike, Österrike-Ungern,
Italien, Danmark, Sverige, Belgien, Nederländerna,
Schweiz) bevisen öfver de värnpligtiges bildningsgrad,
i andra stater (Storbritannien och Irland,
Australien) den genom kontrahenternas förpliktelse
att underskrifva äktenskapskontraktet vunna insigten
om deras färdighet i skrifning, hvarom man äfven i
några af de förstnämnda landen (Italien, Frankrike,
Baden) tagit kännedom, och slutligen plägar man vid
de allmänna folkräkningarna fästa afseende äfven vid
denna fråga. Dervid är det en väsentlig skillnad, om
antalet ännu icke skolpligtiga barn frånräknas den
folkmängdssiffra, af hvilken analfabeterna utgöra en
viss procent, eller om det medräknas deri, hvilket
icke alltid otvetydigt framgår af tillgängliga
källor. Der småbarnen frånräknas, drager man icke
alltid samma gräns, i det vanligen 6:te, men äfven
10:de lefnadsåret, sättes såsom gräns, hvarjämte man,
såsom ofvan nämnts, kan gifva uttrycket analfabeter
olika betydelse eller taga läs- och skrifkunnigheten
mer eller mindre strängt. Af dessa skäl böra följande
tal upptagas med försigtighet. Af den manliga och
qvinliga befolkningen öfver 6 och 10 år ställde
sig analfabeternas procentförhållanden på följande
sätt i nedannämnda stater:

	Ålder öfver	Procent analfabeter
		mankön	qvinkön	båda könen
Belgien (1880)	6 år	31,38	37,18	34,28
Italien (1881)	»	54,56	69,32	61,94
Irland (1881)	»	22,20	25,20	23,70
Österrike (1880)	»	32,59	36,08	34,37
Ungern-Siebenbürgen (1880)	»	44,45	52,88	48,75
Kroatien-Slavonien och Fiume (1880)	»	67,62	79,63	73,65
Finland (1880)	10 år	2,13	1,68	1,90
Frankrike (1872)	»	28,08	34,66	31,39
Preussen (1871)	»	9,50	14,73	12,17
Nord-Amerikas förenta stater (1880)
hvita	»	8,59	10,22	9,39
svarta	»	67,32	72,70	70,00
tillsammans	»	15,83	18,16	16,97

I Spanien 1877 uppgåfvos analfabeterna utgöra 62,66
proc. af hela mankönet, 80,96 proc. af hela qvinkönet
(för båda 72,02), i Serbien 1874 88,74 proc. af det
förra, 98,08 proc. af det senare (för båda 93,27
proc.) och i Portugal 1878 79,07 proc. af hela
befolkningen.

Af äktenskapskandidaterna kunde på 100 blifvande äkta
par äktenskapskontraktet icke underskrifvas af

i England				i Skotland
	brudgum	brud			brudgum	brud
1842	32,0	47,9		1862	10,01	20,55
1852	30,5	44,6		1872	10,44	20,52
1862	23,7	33,2		1882	6,85	13,16
1872	19,4	26,3
1882	13,2	17,1
i Irland				i Frankrike
	brudgum	brud			brudgum	brud
1864	38,6	50,3		1855	32,20	48,36
1873	31,7	38,7		1872	22,64	34,75
1883	25,1	28,1		1882	14,39	22,62
i Italien
	brudgum	brud			brudgum	brud
1866	59,96	78,97		1872	82,7	93,1
1876	52,35	72,95		1882	79,6	93,0
1883	45,78	67,56
i Baden
	brudgum	brud
1873	0,07	0,12
1883	0,04	0,01

Af dessa båda sammanställningar framgår, att
analfabeterna allmänt äro mera sällsynta bland
mankönet än bland qvinkönet.

Antalet manliga vuxna analfabeter framgår i många
stater vid värfningen eller rekryteringen. Okunniga
i läsning och skrifhing voro af 100 tjenstepligtige

	1860	1867	1876	1881
i Frankrike	30,18	22,95	16,09	14,91
i Belgien	31,83	26,20	18,42	15,99
i Nederländerna	—	17,00	12,00	10,04
i Preussen	—	3,82	3,19	2,35
i Italien	—	64,27	51,99	47,74
i Österrike	—	66,14	41,80	38,90
i Ungern	—	77,90	56,25	50,80
i Schweiz	—	—	5,40	2,50
i Serbien	—	—	81,90	79,31
i Ryssland	—	—	80,30	79,04
i Tyska riket	—	—	2,37	1,59
i Bajern	—	—	1,79	0,29
i Würtemberg	—	—	0,02	0,02
i Baden	—	—	0,22	0,09
i Elsass-Lothringen	—	—	3,45	2,24
i Danmark	—	—	—	0,36
i Sverige	—	—	0,90	0,39

För såvidt man af ofvanstående tal, i hvilka
naturligtvis äro inbegripna de sinnessvaga, hvilka
ej kunna bibringas ens de elementäraste kunskaper,
kan draga några slutsatser rörande ett folks
bildningsgrad, är densamma lägst i de slaviska landen
och bland de svarte i Förenta staterna. De romanska
och magyariska landen intaga en mellanställning. Högst
stå de germanska landen, de hvite i Förenta staterna
och finnarna. Hvad Sverige beträffar, kan man,
med den utveckling dess folkskoleväsende vunnit,
vänta ett ringa antal analfabeter, och Sverige torde
med skäl kunna göra anspråk på att ställas bland de
land, der elementarkunskaperna vunnit den allmännaste
spridningen, om ock skrifkunnigheten i glest befolkade
eller fattiga trakter ej ännu blifvit så allmän,
som den borde vara. Noga taget känner man ej huru
dermed förhåller sig, ty de enda undersökningar,
som i vårt land i det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>