Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östra Grefvie. Se Grefvie 3 - Östra Göinge härad. Se Göinge 3 - Östra Göinge kontrakt. Se Göinge 4 - Östra hafvet. Se Kinesiska hafvet - Östra Harg. Se Harg 3 - Östra Herrestad. Se Herrestad 6 - Östra Hisings härad. Se Hisingen - Östra Hoby, nytt namn på Hoby socken i Ingelstads härad, Kristianstads län. Se Hoby 2 - Östra Husby. Se Husby 10 - Östra härad. 1. Härad i Blekinge län - Östra härad. 2. Härad i Jönköpings län - Östra härads kontrakt, i Vexiö stift - Östra indiska halfön (Bortre Indien), den östra af de båda stora indiska halföarna, Asien, nu vanligen kallad Indo-kinesiska halfön l. Indo-Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Östra Grefvie. Se Grefvie 3.
Östra Göinge härad. Se Göinge 3.
Östra Göinge kontrakt. Se Göinge 4.
Östra hafvet. Se Kinesiska hafvet.
Östra Harg. Se Harg 3.
Östra Herrestad. Se Herrestad 6.
Östra Hisings härad. Se Hisingen.
Östra Hoby, nytt namn på Hoby socken i Ingelstads
härad, Kristianstads län. Se Hoby 2
Östra Husby. Se Husby 10.
Östra härad. 1. Härad i Blekinge län, utgör Östra
härads domsaga och ingår i Blekinge Östra fögderi
samt omfattar socknarna Kristianopel, Torrum,
Sturkö, Tjurkö, Ramdala, Jemjö, Lösen, Augerum,
Rödeby. Areal 63,555 har. 26,727 innev. (1892). —
2. Härad i Jönköpings län, utgör Östra härads domsaga
och fögderi samt omfattar socknarna Hvetlanda, Björkö,
Näfvelsjö, Karlstorp, Kråkshult, Alseda, Skede, Ökna,
Skirö, Nye, Näshult, Stenberga, Korsberga, Lemnhult,
Bäckseda, Näsby, Myresjö, Lannaskede. Areal 1,400
qvkm. 22,344 innev. (1892).
Östra härads kontrakt, i Vexiö stift, omfattar de
9 pastoraten Alseda, Skede och Ökna; Korsberga,
Lemnhult och Södra Solberga; Hvetlanda; Skirö och
Nye; Näshult och Stenberga; Karlstorp och Kråkshult;
Björkö och Näfvelsjö; Bäckseda och Näsby; Myresjö och
Lannaskede. Areal 1,451 qvkm. 23,163 innev. (1892). —
Om Östra härads kontrakt i Lunds stift se Östra
kontrakt.
Östra indiska halfön (Bortre Indien), den östra af
de båda stora indiska halföarna, Asien, nu vanligen
kallad Indo-kinesiska halfön l. Indo-Kina,
ett namn, som först föreslogs af Malte-Brun. Omgifven på
ena sidan af Indiska hafvet, som der bildar Pegu- l.
Martabanviken, och på den andra af Kinesiska
hafvet, som bildar Siam- och Tongking-vikarna, berör
halfön Indien med sin nordvestra gräns och Kina med
den norra; men det är icke så mycket denna dubbla
beröring, som förskaffat halfön namnet Indo-Kina, som
det dubbla ursprunget till dess religiösa civilisation
och dess sociala organisation, hvilka till en del
hafva kommit från Kina och till en vida större del
från Indien. Oberäknadt den smala halfön Malakka,
som skjuter ut till 1 1/2° n. br., ligger Indo-Kina
mellan 9° och 28° n. br.; dess läge i ö. och v. är
mellan 90° och 107° ö. lgd. Arealen beräknas till
omkr. 2,127,000 qvkm. Flere bergskedjor genomlöpa
halfön i meridianens riktning och begränsa de stora
dalar, som vattnas af betyande floder: Iravadi, Saluen
(båda till Peguviken), Menam (till Siamviken),
Mekong och Songkoi, hvilka alla hafva större eller
mindre deltabildningar. Stödjande sig i n. v. mot
den stora tibetanska platåns sluttning, är halfön i
sin nordliga del ganska bergig, och de många fallen
och forsarna i flodernas öfre lopp vittna om en följd
afsatser, med hvilka landet höjer sig från slätterna
i s. till flodernas källregioner. Höjden af kedjorna
öfverstiger, utom i några enstaka punkter, icke 2,000
m. Men höjder af 1,000–2,000 m. träffas icke endast
vid gränserna mot Junnan och på landets hufvudåsar,
utan äfven på halfön Malakka. Men tilläggas bör,
att Indo-Kinas orografi är ännu ganska ofullkomligt
känd. Endast en tämligen obestämd öfversigt kan
lemnas; för öfrigt hänvisas till artiklarna om
de enskilda landen. I n. v. är den kedja, som
skiljer Arakan (Nedre Birma) från Öfre Birma, känd
under namnet Arakan Joma (öfver 2,000 m.). Den
består af kalk- och sandsten och några eruptiva
bergarter. Der finnas dock inga eldsprutande
berg, endast dyvulkaner; sådana finnas äfven på
kustöarna. Arakan Joma slutar med Kap Negrais,
Iravadideltats vestra gräns, men på andra sidan om
det föga djupa sund, som förenar Bengaliska viken med
Peguviken, fortsättes den af de båda arkipelagerna
Andamanerna och Nikobarerna, hvilka icke nå 1,000
m. höjd. Mellan nedre Iravadi och kustfloden Sittang
når Pegu Joma en höjd af blott 600–900 m., men mellan
öfre Iravadi och Saluen nå Sjan Joma 3,190 m. höjd
och Nattung nära Saluen 2,400 m. Siam är mindre högt
beläget än Birmas högslätter, men har flere isolerade
bergmassor, som likt öar uppstiga öfver slättlandet,
såsom Koh Sabap (ädelstenarnas berg), ö. om Tsjantabon
(637 m.), Prabat (1,160 m.) samt Mjengmoletkat v. om
Bangkok i Tenasserim (omkr. 2,150 m.). Öster om
Mekong följa bergen östkustens riktning och nå här och
der 2,000 m. eller mera. — Klimatet är tropiskt. Den
reguliera vexlingen af monsunerna delar året i tvänne
årstider. Från Maj till Sept. medför sydvestmonsunen
regn och storm; från Sept. till Mars blåser
nordöstmonsunen, som medför torr och uppfriskande
atmosfer. Det är mellan dessa båda årstider, i Mars
och April, som värmen är isynnerhet tryckande,
men temperaturen är i allmänhet hög. I Bangkok
varierar den mellan 24° och 30°, men öfverstiger
aldrig 35°; om vintern, den torra årstiden, faller
den undantagtvis ned till 12°. I Huë och Saigon har
man iakttagit ett minimum af 17–18°. Tongking är
svalare, och man har der observerat 7,5°. Indo-Kina
mottager stor nederbörd, men ojämnt fördelad. Den
för sydvestmonsunens våldsamhet utsatta vestkusten
har största nederbörden (i Nedre Birma 3–6 m. och
på Pulo Pinang 8–9 m. årligen). — Floran är nästan
densamma som Indiens. Mångfalden af kulturväxter är
synnerligen stor; de förnämsta äro ris, i Birma odladt
i sådan utsträckning, att det gör detta land till en
af Indiens och jordens kornbodar, fruktträd af olika
slag, tobak, te, kaffe och cinchona. De jungfruliga
skogarna skulle med mindre svåra kommunikationer kunna
lemna industrien en ofantlig mängd trävaror. Der
finnas det för skeppsbygge oumbärliga tekträdet
samt träd, hvilka lemna kautsjuk, fernissor,
olja m. m. Siams flora har samma arter som Birmas,
men äfven kinesiska former i stort antal. I halföns
östra berg, mellan Mekongs bäcken och Annam, uppträda
växter från Himalaja, Kina och Japan vid sidan af
indo-kinesiska arter. Floran är utomordentligt
rik; tack vare botaniska forskningsresor, som
företagits efter den franska eröfringen, äro mer än
12,000 fanerogama växtarter kända. Mangroveträd,
pandanusarter, rörpalmer fylla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
