Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen / 445-446 (1894) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångpanna ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samma sätt som cornwall-pannan. Båda dessa
typer förekomma än i dag rätt allmänt och
åtnjuta ett välförtjent anseende för måttliga
ångtryck. Galloway-pannan har uppkommit till följd af
bemödandet att åstadkomma bättre vattencirkulation än
uti cornwall- och lancashire-pannorna, som i detta
afseende lemna åtskilligt öfrigt att önska. Detta
har ernåtts genom insättandet af efter uppfinnaren
s. k. gallowayska tuber (fig. 8) i innerrören
på cornwall- och lancashire-pannorna, hvarför den
gallowayska pannan egentligen är endast en förbättring
af de båda förstnämnda typerna. — För åtskilliga

Fig. 8.

behof, och i synnerhet om skeppsbord, är det alldeles
nödvändigt att reducera såväl tyngd som utrymme hos
pannan, hvilket framkallat de s. k. »tubpannorna»
och i senaste tid de förut omnämnda rörpannorna. Af
tubpannor, d. v. s. sådana, i hvilka eldströmmen
genomstryker eller omgifver en mängd rör, »tuber»,
hvarigenom en stor eldyta kan åstadkommas inom en
jämförelsevis liten panna, förekomma många olika

Fig. 9.

slag, af hvilka blott två hufvudafdelningar kommit
i allmännare bruk. Dessa äro lokomotivpannan och
sjöångpannor med återgående tuber. Lokomotivpannan
(se fig. 9) är den enda pannform, som är möjlig
att användas på lokomotiv. Den har derjämte fått en
vidsträckt användning för lokomobiler, ångslupar och hvarjehanda
smärre, faststående maskiner. A är rosten, B
eldstaden och M eldstadsluckan, genom hvilken bränslet
införes. Förbränningsprodukterna stryka genom tuberna,
C, ut i skorstenen, D. De plana gaflarna stagas
genom knästagen,

Fig. 10.

P, och långstagen, K, eldstadens sidor genom
stagbultarna, g, gängade i såväl eldstadsplåten som
pannstommen och eldstadstaket genom brostagen, F,
som med sina ändar hvila på eldstadens gaflar, och
till hvilka eldstadstaket är på lämpliga afstånd
stagadt medelst stagbultar. L är manhålet. Till
sjöångpannor med återgående tuber höra nästan
alla pannor, som numera användas till sjös. Den
allmänna anordningen synes af fig. 10. A är rosten,
M eldstadsluckan. Förbränningsprodukterna stryka öfver
eldstadsbron, B, in uti förvärmningsrummet, C, och
derifrån genom tuberna ut i skorstenen, D. K, K äro
långstag, H knästag och g stagbultar. — På åtskilliga
örlogsfartyg, der man måste inpassa mycket kraftiga
ångpannor under vattenlinien, i syfte att derigenom
få dem skottskyddade, förekomma pannor, der tuberna,
i stället för att ligga öfver eldstäderna, blifvit
insatta i dessas förlängning. Pannornas
diameter kan derigenom göras betydligt mindre
med bibehållande af en gifven eldyta. En
annan konstruktion, som ofta förekommer, är den
s. k. »pannan med dubbla ändar», hvilken uppkommer,
då två sådana pannor, som fig. 10 visar, tänkas
sammanställda rygg mot rygg med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>