Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wexell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trassera på utlandet, så att ett ytterligare fall gör
det förmånligare att införskrifva guld. Guldpunkterna
hafva icke som parivärdet ett alldeles konstant läge,
utan bero på transportkostnaderna för myntmetallen,
smältningskostnaderna, räntans höjd m. m. – »Gynsam»
kallas vexelkursen, då vexlar på utlandet stå under
pari, »ogynsam», då vexelkursen omvändt står öfver
pari. Den s. k. gynsamma vexelkursen gynnar dock
allenast ett lands importörer, som hafva att betala
till utlandet, men är oförmånlig för exportörerna,
hvilka erhålla ett lågt pris för sina vexlar på
utlandet. – Vexelkursens svängningar (»fluktuationer»)
bero ytterst på landets betalningsbalans (se
Handelsbalans), men äfven de olika landens myntväsende
och räntefot inverka i hög grad på densamma. Mindre
stater, t. ex. de nordiska, äro dessutom äfven i
detta afseende beroende af vexlingarna i prisen
på närmaste stora handelsplats (för Sverige
Hamburg och Berlin). – Jfr George J. Goschen:
»Läran om utländska vexelkurser» (öfvers. och
försedd med tillägg af I. Heckscher; 1892).
I. Hkr.
Wexell, Svante Didrik, romanförfattare, född 1732,
död som kofferdikapten i Stockholm 1775, författade
en af de tidigaste svenska romaner, Rolofs händelser,
Gastavs sons, prinsens utaf Goa (1755), en ganska
osjelfständig och föga talangfull efterbildning af
Zieglers »Asiatische Banise», fylld af förvånande
äfventyr och derimellan inströdda sedelärande
resonemanger i statskonst o. dyl. Stilen har en
dragning åt svulst, men är på det hela taget värdig
och vårdad. W. utgaf s. å. Skalde-qvad för riksens
högloftiga ständer.
Vexellag. Se Vexelrätt.
Vexellagring, geol., säges förefinnas mellan två
eller flere berg- eller jordarter, då dessa bilda
med hvarandra omvexlande lager, så t. ex. att
intill ett lager af bergarten a kommer ett lager
af bergarten b, derefter ett af a, vidare ett af b
etc. Mellan hälleflinta och kornig kalksten, mellan
dioritskiffer och gneis samt mellan alunskiffer
och orstenskalk förekommer inom Sverige flerestädes
vexellagring; de sägas »vexellagra» med hvarandra.
E. E.
Vexelljud, språkv., en af J. E. Rydqvist föreslagen
språkvetenskaplig term, som emellertid aldrig lyckats
vinna burskap i st. f. det gängse afljud (T. ablaut,
hos Jac. Grimm och hans efterföljare). Härmed förstås
alla de fall af (beslägtade ords) vokalvexling
inom indo-europeiska språk, som icke kunna
förklaras ur de särskilda språkens lagar, utan
som måste anses härstamma från det indo-europeiska
urspråket. Sådana fall äro t. ex. Lat. ago: egi:
amb-ages; Grek. [pheygo]: [ephygon]. I ingen språkfamilj
är afljudet af större betydelse än i den germanska,
der det fått den oursprungliga rollen att utgöra
vissa verbs väsentligaste böjningsmärke, hvad
bildningen af deras tempora beträffar. Dessa verb
(de s. k. »starka») indelas alltefter afljudets
beskaffenhet i sex s. k. afljudsklasser: typerna 1)
bita-bet-beto-bitit (T. beissen-biss-gebissen); 2)
bryta-bröt-bröto-brutit (bieten-bot-geboten); 3)
binda-band-bundo-bundit
(binden-band-gebunden); 4) bära-bar-buro-burit
(stehlen-stahl-gestohlen); 5) gifva-gaf-gåfvo-gifvit
(geben-gab-gegeben); 6) fara-for-foro-farit
(fahren-fuhr gefahren). De ursprungliga orsakerna
till afljudet äro höljda i ett mörker, som trots
allt hvad om dem skrifvits och forskats tyckes vara
ogenomträngligt, något som på grund af företeelsens
höga ålder icke är underligt. Ad. N-n.
Vexelmäklare kallas de mäklare (se d. o.),
hvilka sysselsätta sig med förmedling af köp och
försäljning af vexlar. Sådan af mäklare förmedlad
och bevittnad affär kallas vexelslut. I
Sverige förordnas inga särskilda mäklare för detta
ändamål, utan befogenheten i afseende på vexelslut
ingår såsom beståndsdel i mäklarebefattningen i
allmänhet. Annorlunda är förhållandet i Danmark,
der vederbörande uttryckligen förordnas till vexel-,
varu-, skepps- eller assuransmäklare. I Norge funnos
förut äfven särskilda vexelmäklare i vissa städer;
men genom lag af d. 5 Juni 1869 är mäklarenäringen
der frigifven. – Om mäklares skyldighet att
uppgöra hufvudkurs på vexlar se Kurs och Vexelkurs.
I. Hkr.
Vexelnoter. Se Genomgående noter.
Vexelprocess. Se Vexel och Vexelrätt.
Vexelprotest (se Vexel) är dels den offentliga
förklaringen att vexel blifvit »nödlidande» på grund
af brist på skydd från vexelbetalarens sida eller att
annan oregelbundenhet förekommit ifråga om förloppet
vid vexeltransaktionen, dels äfven den urkund,
hvarigenom detta förhållande styrkes. Enligt svensk
rätt måste protest upptagas antingen af notarius
publicus (se d. o.) eller i stad af magistratsperson
och på landet af kronofogde, länsman eller
magistratsperson från närmaste stad eller af annan
person, som af K. M:ts befallningshafvande i länet
blifvit dertill förordnad. I Norge och Danmark kan
protest utom af notarius publicus eller vederbörande
notarialämbetsman äfven i nödfall upptagas af tvänne
vittnen under iakttagande af vissa föreskrifter.
I. Hkr.
Vexelrytteri. Se Vexel.
Vexelrätt är inbegreppet af de särskilda
rättsregler, som gälla för vexelomsättningen
(se Vexel). Ursprungligen hafva dessa regler
uppkommit genom handelsbruk; men jämförelsevis tidigt
sammanfördes de i vexellagar för mindre eller större
områden, och vår tids sträfvande är riktadt på att
utjämna ännu qvarstående nationella olikheter inom
vexelrätten. De vigtigaste grupper inom vexelrätten
äro: 1) Engelsk-amerikansk vexelrätt, i England
för första gången kodifierad genom lag afd. 18
Aug. 1882. 2) Fransk vexelrätt, grundad på »Code
de commerce» af 1807 och gällande med afvikelser
inom Frankrike, Nederländerna, Belgien, Spanien
m. fl. land. 3) Tysk vexelrätt, numera kodifierad
genom »Allg. deutsche wechselordnung» af 1848,
som efter hand blifvit införd i hela Tyska riket
och Österrikes tyska provinser. Närmast efter dess
förebild hafva följande land ordnat sina vexellagar:
Finland (1858), Ungern (1876), de tre skandinaviska
landen (1880), Schweiz (1881), Italien (1882),
Portugal (1888) m. fl. Ryssland har sin egendomliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
