Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Val, statsr. Sättet att genom val utdela offentliga uppdrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan antalet vara genom grundlag bestämdt,
såsom fallet är i Preussen och i Norge, eller
stå i en viss proportion till innevånareantalet,
såsom i Danmark, Frankrike, Tyska riket, England,
Nord-Amerikas Förenta stater, Schweiz, Sverige. I
samband med bestämmandet af representanternas antal
sker fördelning af folket uti valkretsar, hvilka
kunna bildas af en enda primärförsamling eller af
flere, eller ock kan en kommun, såsom t. ex. en
stor stad, vara indelad i flere valkretsar. Dessa
valkretsars indelning kan ordnas antingen för en
mans val (Fr. scrutin d’arrondissemenf), då lika
många valkretsar skola finnas som representanternas
antal, eller ock med afseende på flere mäns val,
s. k. listval (Fr. scrutin de liste), då färre
valkretsar bestämmas, än representantantalet angifver
(se vidare härom Listval). Valkretsindelningen
kan vara antingen endast för valen bestämd eller
ock historiskt gifven, bestämd efter den för landets
förvaltning eller rättskipning gifna territoriella
indelningen, omfattande en eller flere kommuner. Vid
denna indelning kan skilnad vara gjord emellan stad
och land, såsom i England, Sverige och Norge, hvaremot
annanstädes endast de större städerna hafva sina egna
valkretsar, medan i öfrigt valkretsarna kunna omfatta
stad och landsbygd tillsamman. Till garanti för att
endast valkretsen tillhörande valberättigade personer
bereda sig tillfälle att deltaga i förekommande val af
representanter uppgöres vallängd, d. v. s. förteckning
öfver de valberättigade för hvarje särskild kommun
inom valkretsen (jfr Röstlängd).
Valen inom en valkrets företagas under ledning
af en valstyrelse, som är kommunens förvaltande
myndighet eller nämnd, der kommunen bildar en
valkrets. Består valkretsen af flere kommuner
eller distrikt, utgöres valstyrelsen antingen af
en lagbestämd ämbetsmyndighet, eller ock bildas
den af ledamöter från de särskilda kommunerna eller
distrikten. Valsättet kan vara antingen omedelbart
eller medelbart. Då medelbart val eger rum, sker
val af elektorer i hvarje kommun till lagbestämdt
antal, hvilket står i ett visst förhållande till
folkmängden. Dessa elektorer sammanträda sedermera
å den för valet bestämda tiden inför valkretsens
valstyrelse eller valförrättare och företaga
representantvalet. Vid omedelbara val kan tillgå
antingen så, att alla valberättigade skola samlas å
ett bestämdt valställe och der företaga valet, såsom
i Danmark, eller ock så, att valet fördelar sig i
två förrättningar, hvarvid i valkretsens samtliga
kommuner eller, vid annan distriktsindelning,
i dessas hufvudorter de valberättigade afgifva
sina röster, hvarefter å en senare tid valkretsens
valstyrelse har att på grund af de till densamma
från de särskilda orterna öfversända valprotokollen,
sammanräkna samtliga i kommunerna afgifna röster och
derpå tillkännagifva valets utgång, såsom förhållandet
är i Sverige.
Med valkretsen stå valrätten och valbarheten i ett
visst samband. Hvar och en valberättigad inom en
valkrets måste tillhöra en kommun derstädes, men
kan i öfrigt uppfylla
behörighetsvilkor i flere. Valrätten utöfvas vanligen i den
valkrets, inom hvilken den valberättigade har sin
bostad, och såsom regel gäller, att hvar och en,
som skall ega valrätt derstädes, måste hafva haft
sin bostad der under vissa månader eller år. Hvad
valbarhet angår, kan densamma i vissa land vara
bunden vid den valkrets en medborgare genom sin bostad
tillhör, t. ex. vid val till Andra kammaren i Sverige,
till stortinget i Norge, till Danmarks landsting
och till kongressen i Nord-Amerikas Förenta stater,
hvarest de, som skola kunna väljas till medlemmar
i kongressen, skola tillhöra den stat valkretsen
tillhör. I England och i de stater, som efter detta
land bildat sin författning med dertill hörande
parlamentariska styrelsesätt – hvilket fordrar,
att landets främste män skola, oberoende af bostad,
kunna erhålla plats i parlamentet –, är valbarheten
ej begränsad till valkretsens valberättigade
innevånare. I Sverige är samma förhållande med
valbarhet till Första kammaren.
Den territoriella valkretsindelning, som ligger till
grund för representantvalen genom de valberättigade
i primärförsamlingarna, har i åtskilliga afseenden
visat sig bristfällig och är derför ej egnad att
låta valen blifva ett sant uttryck åt det allmänna
tänkesättet hos folket. Om vi antaga, att två
stridande partier täfla med hvarandra och söka göra
hvartdera sitt inflytande vid valen gällande i ett
land, som är territorielt fördeladt i 20 valkretsar,
af hvilka hvar och en väljer ett lika stort antal
representanter, samt att antalet röstande i hvarje
valkrets är 100, således 2,000 röster afgifvits,
så kunna – derest pluraliteten för det ena partiet
i 9 valkretsar är 99 mot 1 och i 11 valkretsar 49
mot 51 – 1,430 valmän af det ena partiet besegras af
570, tillhörande det andra. För att afhjelpa dylika
fel och tillgodose minoriteternas billiga anspråk på
att i förhållande till antalet väljare representeras
har man i frågasatt flere utvägar, bland hvilka den
proportionella valprincipen i samband med flermans
val ådragit sig största uppmärksamheten. Valkretsarna
göras stora med utrymme för val af ett större antal
representanter, hvarvid proportionsvalsystemet
tillämpas på sådant sätt att hvar och en af dem
anses vald, som vid valen framför andra erhållit
röster till det antal, som motsvarar den qvotsiffra,
hvilken uttrycker förhållandet mellan antalet af
de afgifna rösterna och antalet representanter, som
skola väljas. Om i en valkrets fyra representanter
skola väljas och 100 deltagit i valet, skall således
hvar och en, som framför andra erhållit 25 röster,
anses vald. I afseende på röstsedlarna förfares så,
att namnen skrifvas i den ordning väljarna anse dem,
hvilkas namn uppförts på valsedeln, böra komma i
fråga. Vid valet tillräknas röster först åt dem,
som blifvit i första rummet uppförda. Så snart en af
dessa erhållit det proportionella antalet, exempelvis
25, röster, anses han som vald, hvarefter hans namn
på öfriga röstsedlar förbigås vid uppräkningen. Om
ej någon eller några af de öfrige i första rummet
uppförde erhållit det proportionella röstetalet,
tagas i beräkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
