Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Turnkonsten. Se Turnväsendet.
Turn-out [törna’ut], Eng. (egentl. utsläppning),
arbetsinställelse, strejk. Jfr Lock-out.
Turnulu Magurele, stad i Rumanien, vid floden Olts
(Alutas) förening med Donau. Omkr. 6,000 innev. Den
lilla hamnen är af vigt för spanmålshandeln.
Turnus var, enligt fornsägnerna, konung öfver rutulerna
samt son af Daunus och källnymfen Venilia. Han skall
vid Aeneas’ ankomst till Italien hafva varit förlofvad
med sin kusin Lavinia, dotter af konung Latinus. Då
Aeneas vardt honom föredragen, anföll T. denne,
men blef af honom besegrad och, enligt Virgilius’
framställning, dödad. R. Tdh.
Turnu Severinu, stad i Rumanien, vid Donau och
jernvägen Bukarest–Orsova. Omkr. 6,000 innev. Något
nedanför staden träffas i Donau pelarerester efter
den af kejsar Trajanus 104–106 byggda bron, och i
en offentlig trädgård i staden ligger en tornruin
(det s. k. Severin-tornet, efter hvilket staden fått
sitt namn), måhända en återstod af den romerska staden
Pontus eller af det justinianska slottet Theodora.
Turnustransport (af Nylat. turnus, Ital. torno, »tur
och ordning», särskildt den ordningsföljd, i hvilken
utöfvandet af en rätt eller en pligt öfvergår från
den ene till den andre af flere personer), krigsv.,
kallas det sätt för trupptransporters anordnande
i stor skala på jernväg, då lastade tåg och tomtåg
föras likformigt i motsatta riktningar på samma bana,
till skilnad från echelontransport, då tåg sändes
efter tåg med korta mellanrum, hvarvid materielen blir
stående på stationerna eller undanföres på andra
banor. För såvidt icke tomtågen kunna återföras
på andra, närbelägna banor, är turnustransporten
det vanligaste transportsättet. Turnustransport
sjövägen eller på landsväg kan äfven
anordnas enligt förestående grunder.
C. O. N.
Turnväsendet (T. turnen, turnwesen, turnkunst,
af Fornhögt. turnan, vända; beslägt. med tornering),
benämning på tyskarnas nationella gymnastik. Ordet
uppfanns af F. L. Jahn (»der turnvater»), som
1811 i Berlin inrättade den första turnanstalten
och gjorde den dittills endast vid en del skolor
idkade gymnastiken till en nationel angelägenhet,
ett patriotiskt uppfostringsmedel. Snart nog
spårade regeringarna »demagogiska» böjelser hos
turnutöfvarna och läto derför 1819 stänga de flesta
turnplatser. Denna s. k. »turnsperre» räckte till
1842, då turnväsendet ånyo tog fart. Bland dess
senare främjare må nämnas endast Ad. Spiess,
som på 1840-talet bragte system och större
enkelhet i de förut planlöst om hvarandra kastade
rörelseformerna samt införde bl a. den fristående
gymnastiken. Turnlärare-utbildningsanstalter
inrättades i Dresden 1850, i Berlin 1851 och i
Stuttgart 1852. H. Rothstein inrättade och ordnade
(1851) Central-turnanstalt i Berlin efter svenskt
mönster och införde svensk gymnastik. Detta väckte
allmän ovilja bland turnväsendets anhängare, och
Rothstein måste 1863 lemna föreståndareskapet för
anstalten. Den preussiska armén behöll dock och
behåller delvis ännu Rothsteins
svenska gymnastikinstruktion. Af tyska turnföreningar
finnas nu öfver 3,500, bland hvilka de flesta ingått
i Deutsche turnerschaft (stift. 1860 och bestående af
17 kretsar); dess organ är »Deutsche turnzeitung»
(sedan 1856). Vid de nationella turnfesterna,
stora folkfester, som hållas sedan 1860 med vissa års
mellanrum, samverka olika åldersklasser. Turnväsendet
är nu i alla tyska och österrikiska stater lagligen
ordnadt och allmänt infördt i de högre skolorna,
till någon del äfven i de lägre. I England,
hvarest »sporten» hittills föga lemnat rum för
gymnastik, finnas många tyska turnföreningar,
i Amerika dock vida flere. – Turnväsendet saknar
den svenska gymnastikens vetenskapliga grundval
och bestämdhet i rörelseformerna samt kommer i
hejdlöshet ofta betänkligt nära akrobatkonsterna,
men är onekligen mycket omvexlande och lifaktigt. I
sammanhang med den fristående gymnastiken anordnas
s. k. turnreigen, bestående deri att truppen i olika
uppställningar och på i olika figurer slingade led
utför ett slags rytmisk dans, stundom under sång och
musik. Lösa redskap vid turnöfningarna äro stafvar,
styltor, klubbor, hantlar, kastspjut m. m. Fasta
redskap äro barr (två parallella bommar), reck,
balancér-inrättningar, trä- och repstegar, linor med
och utan knutar, »hästen» m. m. Brottningar idkas på
sina ställen mycket, och olika turnlekar anordnas,
så ock utflygter i det fria (turnfahrten). För
tillverkning af turnapparelj finnas särskilda
fabriker, den största i Chemnitz. Jfr Hirth: »Das
gesammte turnwesen» (1865), Weber: »Methodik des
turnunterrichts für knaben und mädchen» (1881),
Ravenstein: »Volksturnbuch» (3:dje uppl. 1876). Se
vidare art. Gymnastik, Jahn, F. L. och Ling.
Turnyr (Fr. tournure, vändning), kroppsställning,
hållning, skick; ordvändning; ett under senare hälften
af 1880-talet allmänt nyttjadt fruntimmersunderplagg,
tjenande till att gifva klädningen en yppigt utpösande
form nedanför ryggen.
Turócz l. Thurócz [tu’råts], komitat i Ungern på denna
sidan Donau, 1,150 qvkm., 45,933 innev. (1880), är
en kuperad, af Waag och dess biflod Turócz
vattnad, bördig högslätt i Karpaterna, med stora
skogar och yppiga betesmarker. Befolkningen är
öfvervägande slovakisk (öfver 76 proc.); dessutom
bo der tyskar (omkr. 20 proc.) och magyarer (något
öfver 2 proc.). Omkr. 55 proc. äro lutheraner, 40
proc. katoliker. Hufvudstad är Szent-Márton, vid floden
Turócz, med omkr. 2,500 innev.
Turon-etagen [-etasjen]. Se Kritsystemet, sp. 82,
och Pläner.
Turpethum minerale. Se Qvicksilfver.
Turpins krönika [tyrpä’ngs], en till sin väsentliga
del omkr. midten af 11:te årh. författad krönika
om Karl den stores krigståg till Spanien. Ett
yngre tillägg till densamma daterar sig från
1110-talet. Turpins krönika har sin största betydelse
såsom en vigtig källa för medeltidsromantikens
behandling af Karl den store och hans paladiner (jfr
Karolingiska sagokretsen och Rolandssagan). Hon har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
