Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Troil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfvertaga chefskapet för Civildepartementet, men han
vägrade. Efter att vid riksdagen 1865 hafva röstat
för det då hvilande representationsförslaget utsågs
han 1866 till en af Malmö stads representanter
i Andra kammaren. Han var 1867 ordförande i
den niomannanämnd, som uppgjorde förslag till
ledamöter i de ständiga utskotten, och ordförande i
försvarsutskottet. Andrakammare-majoritetens politik
gjorde honom emellertid icke hugad att vid mandatets
utgång, 1869, låta omvälja sig. T. var led. af
Krigsvet. akad. (1840) och Landtbruksakad. (1858,
sedan 1865 hedersled.). – Jfr de af T. utgifna
Minnen från en sjuttiotreårig lefnad (1877). – Den
föregåendes kusin Georg Gabriel Emil von T., född d. 9
Juni 1800, befordrades såsom major vid Vesterbottens
fältjägarekår 1844 till ordförande i Styrelsen öfver
fängelser och arbetsinrättningar i riket. Efter
att 1845 hafva utnämnts till öfverstelöjtnant
och chef för nämnda kår, tog han 1850 afsked ur
krigstjensten. 1855 lemnade han chefskapet för
fångvården. 1856 blef han landshöfding i Kristianstads
län. Död i Stockholm d. 19 Nov. 1859. T. deltog såsom
ledamot af ridderskapet och adeln i riksdagsarbetet,
särskildt i finansfrågors behandling, och valdes 1834
till fullmäktig i rikets ständers bank.
4. Troil, Samuel Verner von, friherre, finsk ämbets-
och landtdagsman, sonson af T. 2, föddes i Åbo d. 7
Mars 1833, blef student i Helsingfors 1850 och filos.
magister 1853 samt aflade domareexamen 1855. Sedan
han derefter i ett års tid idkat ekonomiska studier å
utrikes orter, blef han kanslist i Åbo hofrätt 1859
och tjenstgjorde i detta verk intill 1866, då han
såsom notarie tog afsked. Sedermera sysselsatte T. sig
med eget jordbruk, affärsverksamhet samt med en mängd
kommunala och offentliga värf. Bland annat kallades
han af regeringen till medlem af särskilda komitéer,
hvilka hade att afgifva förslag till jordbrukets
främjande. År 1876 var han ledamot i komitén för
guldmyntfotens införande. – T. deltog sedan 1867 såsom
ledamot af ridderskapet och adeln inflytelserikt
i de finska landtdagarnas arbeten. Han var en af
ståndets främsta talare och utskottsmedlemmar,
hvars mening i synnerhet i finansiella frågor ofta
gjorde sig gällande. Han var 1867 ordförande i lag-
och bankoutskotten, 1872 ledamot i stats- samt
sammansatta stats- och ekonomiutskotten äfvensom
ordförande i allmänna besvärsutskottet samt 1877
ordförande i statsutskottet. Med anslutning till
den liberala gruppen i ståndet arbetade han på
utvecklingen af landets institutioner i frisinnad
riktning och på utvidgandet af ständernas befogenhet
att granska och reglera statsbudgeten. Han var
en af undertecknarna af det liberala partiets (se
d. o.) program 1880. T. utsågs till landtmarskalk vid
landtdagarna 1882 och 1885 och tillvann sig genom
fasthet och takt vid ledningen af förhandlingarna
ståndets förtroende. Han återinträdde i statstjenst
1885, då han förordnades till senator och vice
ordförande i Kejserliga senatens ekonomidepartement,
från hvilken plats han 1891 på egen
begäran erhöll afsked. Sedan 1883 är T. hofmästare
i kejsarens af Ryssland hof. 1882 valdes han
till ledamot af svenska Landtbruksakademien. –
Hans broder Gustaf Axel Samuel v. T., född
d. 25 Sept. 1837, ordförande i direktionen för
Finlands bank 1875–84, guvernör i S:t Michels
samt, sedan 1889, i Åbo och Björneborgs län,
utnämndes i Dec. 1891 till senator och chef för
civilexpeditionen i senatens ekonomidepartement.
M. G. S.
Troili, Gustaf Uno, porträttmålare, född å
Ramsbergs bruk i Värmland d. 16 Jan. 1815, blef
student i Upsala, men ingick snart på den militära
banan samt blef 1840 underlöjtnant vid Värmlands
fältjägare. Redan i ungdomen röjdes hans
begåfning för humoristiska teckningar och återgifvande
af karakteristiska typer ur hans omgifning. Sedan
han genomgått en kurs vid konstakademien, blef hans
kallelse alltmer klar för honom sjelf, och sedan han
1842 inträdt på Södermarks atelier, beslöt han sig
för att helt och hållet egna sig åt konsten. De tre
följande åren åtnjöt han i hemlandet den utmärkte
lärarens handledning och följde honom 1845 till
Rom. Der riktade han först sin uppmärksamhet åt
landskapet och arkitekturen. Han tecknade Rafaels
s. k. atelier i Villa Borghese samt målade arkader
och fontäner i den eviga staden, gator i Tivoli,
utsigter af Kampagnan, trästudier o. dyl., och
småningom drog han äfven folket inom kretsen för
sina ämnen. 1847 hemsände han till konstföreningen
några försök, hvilkas antal ytterligare ökades
vid akademiens utställning 1848. Han uppvisade då
Fruktstycke, Romersk osteria, Tvänne herdegossar i
romerska Kampagnan samt Vy af Forum med Colosseum
(studie). Samtidigt började T. sina porträttstudier:
Spinnande italiensk bondqvinna (1847; Sveriges
Nationalmuseum). Kapucinmunk (1848) och bilder
af den konstnärliga umgängeskretsen i Italien,
hvarjämte han, i en ljusare färgskala, utförde
några utkast till genrer. Öfver hufvud erfor han i
koloristiskt afseende under sin italienska tid ett
starkt inflytande af sin lärare och äfven af de gamle
mästarna, med hvilka han var innerligt förtrogen,
utan att slafviskt kopiera dem. Under sin vistelse
i Rom tog T. 1848 afsked från sitt regemente (han
hade 1844 blifvit löjtnant) och återvände 1849 hem,
der han i konstakademien 1850 å nyo utställde några
taflor, bland dem ett porträtt. S. å. kallades
han till agré af akademien. Man känner ej hvad
som bestämde honom att nu tämligen snart kasta
genremålning och landskap öfver bord för att egna
sig åt porträttmålning. Måhända var det på en gång
en förut fattad plan, tvifvel på hans kallelse
för komposition och känslan af att medtäflarna
voro för många. Han utställde ock sedermera endast
porträtt, men genom dem nådde han inom kort rykte och
erkännande. Bland hans tidigare arbeten må nämnas
frih. Gyllenhaal som landtmarskalk, herr och fru
Lagerhjelm (1852, 53), general Malmborg och grefve af
Ugglas, hofmarskalken G. von Rosen, ett mönsterprof
af liffull karakteristik, A. Retzius m. fl. Dessa
målningar (till 1857) bilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
