Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull / 717-718 (1892) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trikå ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af hans ministèr under åtal. Anklagelsen gick
hufvudsakligen ut på att T:s ministèr olagligt
användt 50 mill. drakmer.

Trikå (Fr. tricot), sticktyg, för hand eller på
stickmaskin stickade, elastiska tyger (af bomull,
ylle o. s. v.), bestående af maskor, som gripa in
i hvarandra; väfda tyger, som äro en efterbildning
af sådant sticktyg. Trikå nyttjas särskildt till
skådespelares och dansösers benkläder (»trikåer»),
hvilka måste vara åtsittande och tänjbara.

Trilemma (af Grek. tri-, tre, och lemma, se d. o.),
log., den form af hornslut (se Disjunktiv
slutledning), som uppkommer, då de i undersatsen
gifna möjligheterna äro trenne:

Om A är, så är antingen B eller C eller D.

Nu är hvarken B eller C eller D.

–––––––––––––––––-

Alltså är icke A.

Ex.: Om menniskosjälen förintas i döden, skulle hon
antingen vara en tillfällig bestämning hos kroppen
eller en öfvergående modus hos något allmänt
verldsförnuft, eller ock skulle ett sjelfständigt
väsende kunna förintas. Intet af dessa tre
antaganden är tänkbart; det är således ej häller
tänkbart, att menniskans själ förintas i döden.
L. H. Å.

Trillingar, tre barn födda vid samma barnsbörd. – Om
patologisk trillingbildning se Missbildning, sp. 94.

Trillingnerven. Se Ansigtssmärta och Hjernnerver.

Trillion, talord, utmärkande en million billioner
=(1,000,000)³. I Frankrike och England förstår
man vanligen med trillion detsamma som vi kalla
billion, d. v. s. (1,000,000)². Såvidt kändt är,
förekommer ordet trillion första gången användt
i en matematisk lärobok af Chuquet (1484).
G. E.

Trillo, Ital., musikt., drill (se d. o.).

Trilobiterna, Trilobitae (af Grek. tri-, tre, och lobos, flik,
del), af Dalman kallade Palaeadae, paleont.,
en utdöd grupp af kräftdjuren, hvilken fått sitt
namn deraf att ryggskalet genom tvänne mer eller
mindre skarpt utpräglade, långsgående fåror är
deladt i ett midtparti och två sidopartier. Det
af kalk eller kitin bildade skalet består af tre
hufvuddelar: hufvudskölden (caput) bålen (thorax)
och stjertskölden (pygidium). Hufvudskölden (fig. 1,
a) visar ett mellanparti (glabella, fig. 1, d) och
två sidostycken, kinderna, som delas i de fasta och
de lösa. De förra äro
sammanvuxna med glabella.

1. Calymene tuberculata, från Gotland, sedd ofvanifrån.

De senare, skilda fran densamma
genom en sutur (facialsuturen), sluta ofta nedåt i en utdragen
spets. Ögon (fig. 1, f) saknas hos några former,
men finnas hos de flesta; de
äro belägna vid facialsuturen och nästan alltid
sammansatta, bestående af tio till 14,000
facetter. Bålen (fig. 1, b) består af från en
till några och tjugo, vanligast 8–12, leder,
som leda såväl mot hvarandra som mot hufvud- och
stjertsköldarna, hvarigenom djuret i de flesta

2. Ofvanstående art, hoprullad, sedd från sidan.

fall kunnat sammanrulla (fig. 2) eller hopvika
sig. Midtdelen kallas rhachis och sidodelarna
pleurae. Dessa senare äro ofta utdragna i bakåt
riktade spetsar. Stjertskölden (fig. 1, c) utgöres
af ett stycke, som dock är
hopsammanvuxet af flere segment.
Äfven här kan man vanligen skilja mellan
rhachis och pleurae. Stjertsköldens form är ganska
vexlande, liksom ock dess storlek i förhållande till
hufvudskölden och bålen. De ofvan nämnda skaldelarna
äro omböjda mot undersidan, som sannolikt varit
betäckt af en mjuk hud, hvilken naturligtvis ej
kunnat bevaras fossil. Undersidans byggnad har man
jämförelsevis sent lärt känna (fig. 3 framställer
en schematiserad bild deraf). Under glabella ligger,
med sin öfre del fäst vid hufvudsköldens omvikta kant,
en hos olika slägten olika formad skifva (hypostoma;
fig. 3, a),

3. Schematiserad bild af Calymene senaria, från Nord-Amerika, sedd underifrån.

bakom hvilken munnen sannolikt haft sin plats. Under
hufvudskölden hafva dessutom suttit fyra benpar,
det bakersta något olikt de tre främre, hvilkas
basaldelar sannolikt tjenat såsom tuggverktyg. Under
hvart och ett af bålens segment sitter ett benpar, som
tjenat lokomotionen och äfven burit de spiralformiga
andedrägtsorganen (fig. 4). Under stjertskölden hafva
ock funnits smärre ben. Alla benens basaldelar hafva
varit fästa under midtdelen. – Någon fullt naturlig
gruppering af slägtena (af hvilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>