Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull / 379-380 (1892) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titulatur ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

frisen. Inne i sjelfva porthvalfvet upptagas
väggytorna mellan det kassetterade hvalfvet och de
höga socklarna af reliefer, som å ena sidan framställa
triumfatorn Titus å sin af Roma styrda qvadriga, å den
andra triumftåget med den eröfrade tempelskatten,
bordet med skådebröden och den sjuarmade
ljusstaken. Inskriften omtalar, att romerska senaten
och folket egnat minnesmärket åt »den gudomlige
Titus, den gudomlige Vespasianus’ son». – Under
medeltiden förvandlades Titusbågen till en fästning,
som innehades af herrarna af huset Frangipani samt
försågs med tinnar och utanverk. Dessa borttogos
först efter 1822, då monumentet undergick en
genomgående restauration. Genom föreningen af hvalf-
och kolonnbyggnad är Titusbågen en för den romerska
arkitekturen

</img<

synnerligen betecknande skapelse. Den blef också
tidigt uppmärksammad just ur denna synpunkt och
utöfvade en kraftig inverkan på den begynnande
renaissancens formsinne. Dess former och
uppställning hafva mångfaldiga gånger repeterats
och återfinnas ofta jämväl i konstslöjdens
alster, t. ex. å panelverk, skåpdörrar o. dyl.
Upk.

Titus Flavius. Se Clemens Alexandrinus.

Titushufvud, ett ädelt forinadt manshufvud med kort,
krusigt hår (således liknande porträtten af den
romerske kejsaren Titus).

Titus Tatius. Se Tatius.

Titusville [te’jtösvill], stad i nord-amerik. staten
Pennsylvania, i nordvestra Pennsylvanias oljeregion,
vid Oil creek. 9,046 innev. (1880), nästan uteslutande
lefvande af oljeindustrien (produktion, raffinering
och transport). T. blef stad 1867.

Tityos, Grek. mytol., en rese på Eubea, född af
Jorden (Gaia) eller, enligt en annan uppgift, son
af Zevs med nymfen Elara, ville förgripa sig på Leto
(Latona), Apollons och Artemis’ moder, och blef till
straff derför dödad af dessa medelst pilar eller af
Zevs medelst blixten. Han
nedstörtades till underjorden, der två gamar åto hans
ständigt åter tillväxande lefver, hvilket organ af
de gamle betraktades såsom den onda lustans säte.
A. M. A.

Tiumen, stad i vestsibiriska guvern. Tobolsk, vid
Tobols segelbara biflod Tura. T. är den äldsta af
ryssarna i Sibirien anlagda stad (sedan 1586), den
förnämsta industristaden samt näst Irkutsk och Tomsk
den lifligaste handelsstaden i Sibirien. Folkmängden
uppgår till 15–20 tusen pers. Der tillverkas i stor
skala ylle- och linneväfnader, men företrädesvis skodon
och handskar, metallarbeten af alla slag och mattor
(hvilka gå i handeln såsom orientaliska), och staden
har öfver 100 garfverier, hvilkas fabrikat säljas
öfver hela Sibirien. T. är en hufvudstation för den
rysk-sibiriska transitohandeln. Från norra Sibirien
gå fartygen uppför Ob och Irtysj, Tobol och Tura till
staden, hvarifrån varorna transporteras landvägen
öfver Ural. Staden ligger vid den stora sibiriska
landsvägen, som från Perm går förbi Omsk, Tomsk,
Krasnojarsk och Irkutsk till Kiachta, och 1885
fullbordades den uralska jernvägen från Perm förbi
Jekaterinoslav till T.

Tiundaland var ett af de tre gamla »folkland» (de
bägge öfriga voro Attundaland och Fjerdhundraland),
som i äldre tider tillsammans bildade Upland, och
omfattade landskapets mellersta del. Såsom namnet
gifver vid handen, inbegrep det ursprungligen 10
hundare. Men den äldsta (från 1314) till vår tid
bevarade öfversigten af hundaren inom hvarje folkland
upptager för T. 11 hundare, nämligen Habo-, Rasbo- och
Naerdingjahundari samt Hagund, Ullarakir, Baeling,
Vaxald, Norund, Oland, Vendil och Gestrikaland
(hvilket dock redan från förra hälften af 1300-talet
ansågo skildt från T.), hvarjämte den del af Roden,
som räknades till T. (»Tiundalands Rod», senare
kallad »Norra Roden»), omfattade Uplands kustland
utmed Östersjön från Edeboviken till Dalelfven samt
kusttrakten af Gestrikland. Området motsvaras nu i
det närmaste af Lagunda, Håbo, Hagunda, Ulleråker,
Vaksala, Bälinge, Norunda, Rasbo, Olands och
Örbyhus härad, i Upsala län, Närdinghundra och
Frösåkers härad, i Stockholms län, Våla härad i
Vestmanlands län, samt Gestriklands domsaga,
i Gefleborgs län.

T. utgjorde till 1296 en särskild lagsaga, under
hvilkens lagman, om man får tro Snorre Sturlassons
skildring från förra hälften af 1200-talet, »alla
andra lagmän (nämligen i bygderna n. om Mälaren)
skulle vara undermän». När 1296 de tre folklanden
sammanslogos till en enda lagsaga, Uplands, blef
Tiundalagmannen (Birger Persson) dennas förste
lagman. Att den inom T. gällande lagen (»Upsala
lagen», såsom Snorre säger) delvis varit i skrift
upptecknad, är troligt, men några spår af densamma
finnas icke. T:s tingsställe var (Gamla) Upsala. Såsom
geografisk beteckning förekom T. ännu i början af
1500-talet.

Tiuttjev [-eff], Feodor Ivanovitj, rysk skald,
f. 1803, d. 1873, var först använd på den diplomatiska
banan och sedan 1857 president i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>