Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thomasson, Eskilander - Thomas-söndag. Se Quasimodogeniti och Tomas (aposteln) - Thomedag. Se Tomedag - 1. Thomée, Gustaf Henrik - 2. Thomée, Gustaf - Thomesen (Thomissön), Hans - Thomissön, H. Se Thomesen - Thomister (Tomister). Se Duns Scotus - Thomle, Iver Steen - Thompson, Sir Benjamin, fysiker, statsman. Se Rumford - Thompson, Thomas Peronnet - Thompson, Cephas - Thompson, Sir Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fördelning i stapelstäder och uppstäder (1858). Död
i Stockholm d. 22 April 1891.
Thomas-söndag. Se Quasimodogeniti och Tomas (aposteln).
Thomedag. Se Tomedag.
1. Thomée [-me], Gustaf Henrik, ämbetsman,
författare, född i Ifö. Skåne, 1763,
student i Lund, ingick, efter aflagd examen,
i Kanslikollegium, förordnades 1801 till
kanslisekreterare vid Lunds universitet,
blef sedermera förste expeditionssekreterare
i Kanslikollegium och afled i Stockholm d. 5
Sept. 1823. Han öfversatte Tacitus’ »Annaler» (del
1, 1796) och en mängd romaner samt utgaf 1815
de tre poemen Gamla och nya seklet, Nordens qvinnor
och Sång till Horatius samt 1821 de humoristiska
dikterna Småländingen och Resor till
Drottningholm och Lofön. -rn.
2. Thomée [-me], Gustaf, författare,
öfversättare, den föregåendes son, född
i Stockholm d. 18 Dec. 1812, blef student i
Upsala 1830 och filos. kand. 1835. Året förut hade
han utgifvit diktsamlingen Lyriska reminiscenser.
Han ingick derefter i en hufvudstadstidning,
till en början som sättare och korrekturläsare,
snart som medarbetare. Den verksamhet han
sedermera utvecklade gränsar till det underbara.
Såsom originalförfattare egnade han sig mest åt
historiska och geografiska ämnen, utgaf bl. a. Jorden
(1851), Konungariket Sveriges statistik i sammandrag
(1859–61), Sverige (1857), en resehandbok,
som sedan upplefvat flere omarbetade upplagor,
Stockholmska promenader (1863), Lärobok i geographien
(1853), kartböcker o. s. v., hvarjämte han deltog
i utarbetandet af Historiskt-geografiskt och
statistiskt lexikon öfver Sverige (1858–65).
Flere andra originalarbeten och bearbetningar,
tidskrifter o. s. v. utgaf eller redigerade
han. Samtidigt offentliggjorde han en
ofantlig mängd öfversättningar, dels af
vetenskapliga arbeten: »Bibliothek för populär
naturkunnighet», »Girondisternas historia»
af Lamartine, »Konsulatets och kejsardömets
historia» af Thiers, Webers »Verldshistoria»,
Humboldts »Kosmos», »Sjön Ngami» af Andersson
m. fl., dels romaner och noveller af franska och
engelska författare, spridda som följetonger eller
särskildt tryckta. Derjämte var T. sedan 1845
medarbetare i »Stockholms dagblad» samt undervisade
äfven i flere läroanstalter m. m. Det rastlösa
arbetet bröt emellertid i förtid hans krafter,
och han afled i Stockholm d. 16 Juni 1867. -rn.
Thomesen (Thomissön), Hans, dansk psalmdiktare,
född 1532 nära Ribe, blef rektor derstädes 1557
och kyrkoherde vid Vor frue kirke i Köpenhamn 1571,
der han dog 1573. T:s liktal på latin öfver konung
Kristian III innehåller utförliga upplysningar om
konungens ungdom. Af större betydelse är emellertid
den psalmbok han utgaf 1569, Danmarks första allmänna
kyrkopsalmbok. Den innehåller 269 psalmer, af hvilka
T. sjelf skrifvit eller bearbetat 50, och var i
allmänt bruk. ända till dess T. Kingos utkom (1699).
E. Ebg.
Thomissön, H. Se Thomesen.
Thomister (Tomister). Se Duns Scotus.
Thomle, Iver Steen, norsk jurist, född d. 1 Mars
1812 i Froland vid Arendal, blef student 1829
och tog juridisk ämbetsexamen 1833 vid Kristiania
universitet. Han var en tid anställd hos dåvarande
advokaten Fr. Stäng och beklädde några underordnade
platser i justitiedepartementet, der han 1840
befordrades till expeditionssekreterare. År 1846 blef
han byfoged i Arendal och 1849 amtman i Nedenæs amt
samt förflyttades 1860 till Kristiania såsom assessor
i Höjesteret, inom hvilken han blef justitiarius
(president) 1878. Såsom sådan hade han 1883–84 säte
i riksrätten. Han tog afsked 1886. Död i Kristiania
d. 16 Sept. 1889. T. ansågs som en af Norges förnämsta
praktiska jurister. Han utnämndes 1879 af Köpenhamns
universitet till juris doktor. Y. N.
Thompson [-sön], Sir Benjamin, fysiker, statsman. Se
Rumford.
Thompson [-sön], Thomas Peronnet, engelsk politiker,
f. 1783, d. 1869, tjenade en tid vid flottan och
sedermera vid hären, der han slutligen avancerade till
generalmajor (1854). T. var en afgjord fiende till
slafhandeln och afslöt såsom tolk i arabiska vid en
expedition mot wahhabiterna vid Persiska viken ett
fördrag (1815), hvaruti för första gången slafhandeln
likställdes med sjöröfveri. Såsom parlamentsledamot
och skriftställare tog han en framstående del i
agitationen mot spanmålstullarna och författade
den måhända kraftigast verkande broschyren i ämnet,
Catechism of the Corn Laws (1827; många uppl.). T:s
artiklar i »Westminster Review», af hvilken han var
medredaktör, utkommo 1824, samlade i 6 bd, med titeln
Exercises, political and others. T. uppträdde äfven
såsom matematiker, men hans matematiska arbeten äro
ganska kuriösa. Hans Theory of just intonation (1850;
många uppl.) var dock ett synnerligen vigtigt bidrag
till akustikens utveckling.
Thompson [-san], Cephas, nord-amerikansk målare,
f. 1809 i staten Massachusetts, undervisades först af
sin fader, men utbildade sig sedan på egen hand under
studieresor. Han försökte sig först som porträttmålare
i flere städer i Nord-Amerika, lefde 10 år i New York,
besökte 1852 London, Paris och Florens, bodde 7 år
i Rom och slog sig ned i New York 1860, der han
blef ledamot af konstakademien. Bland hans mycket
värderade porträtt nämnas skriftställaren Hawthornes,
doktor Matthews’ och skalden Bryants. För öfrigt
har han målat Skyddsängeln, Prospero och Miranda,
Petrus befrias ur fängelset m. fl.
Thompson [-sön], Sir Henry, engelsk kirurg, f. 1820,
blef professor i kirurgi i London 1866 och är bekant
genom sina många skrifter om urinvägarnas sjukdomar:
The pathology and treatment of stricture of the urethra
(1852), Practical lithotomy and lithotrity (1863),
Clinical lectures on diseases of the urinary organs
(1868; »Kliniska föreläsningar öfver urinorganens
sjukdomar», 1885), Lectures of some important
points connected with the surgery of the urinary
organs (1884), On tumours of the bladder (1885)
m. fl. T. är led. af Vet. o. vitterh. samh. i Göteborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
