Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Theca ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beslöt T. att föreviga denna händelse genom en stor
porträtt-tafla, hvilken han fullbordade under det
närmast följande årtiondet. Han flyttade emellertid
till Petersburg och gjorde sedan fåfänga försök
att få sälja sitt omfångsrika verk. Det lär
efter hans död hafva inköpts från hans enka och
är nu uppsatt i det hus, der landtdagen 1809
sammanträdde i Borgå. T. afled i Petersburg
i torftiga omständigheter d. 8 (20) Maj 1831.
-rn.
Thelning, Karl August, läkare, född i Västergötland
d. 30 April 1791, blef student i Upsala 1810, deltog
som bataljonsläkare i tyska kriget 1813 samt blef
1817 med. licentiat, 1819 kirurgie magister och 1822
med. doktor i Upsala. Redan 1819 hade han utnämnts
till adjunkt i praktisk medicin vid Karolinska
institutet. 1821–22 tjenstgjorde han såsom öfverläkare
vid Serafimerlasarettet, och 1822 blef han lifmedikus
hos kronprinsen. Efter det han 1829 befordrats till
öfrerfältläkare, arbetade han ifrigt pä den militära
sjukvårdens förbättrande och genomdref omskapandet
af garnisonssjukhuset i Stockholm, »hvilket han
satte i det förträffliga och ändamålsenliga skick,
som det eger, och som utmärker det framför de flesta
dylika inrättningar i Europa». T. blef 1844 förste
tjenstgörande lifmedikus hos Oskar I. Han invaldes
1840 i Vetenskapsakademien och dog i Stockholm d. 16
Okt. 1848. R. T–dt.
Thelott, svensk konstnärsslägt. Dess stamfader var
1. Filip Jakob T., gravör, f. i Schweiz, hvilken
vid midten af 1670-talet inkallades till Upsala af
Olof Rudbeck d. ä. »till att betjena den studerande
ungdomen, förnämligast med matematiska och mekaniska
instrumenter», hvarjämte han användes som kartgravör
och träsnidare. Så har han signerat ett flertal af
kartbladen i atlasbandet till »Atlantica» (1679)
och säkerligen utfört äfven träsnitten derstädes. Han
lefde ännu 1702 i Upsala, i hög ålder. – 2. Olof
T., gravör, den föregåendes son, f. i Upsala,
utförde åtskilliga tämligen medelmåttiga porträtt i
kopparstick, såsom J. Svedberg (1700), J. Linnerius
och N. Gyllenstierna (1720), samt kartor m. m. Han
lefde ännu 1723. – 3. Anna Maria T., förmodligen
den föregåendes syster, utförde i träsnitt utsigter
af en del städer i Sachsen (1706) och figurer i
Peringskiölds bibliska slägtregister (1713) samt
graverade i koppar frontispiser o. s. v. – 4. Filip
Jakob T. d. y., tecknare och gravör, förmodligen
broder till de båda föregående, blef löjtnant vid
artilleriet samt gaf enskild ritundervisning,
befordrades omkr. 1735 till akademiritmästare
i Upsala och afled d. 10 Juni 1750. Han utförde
åtskilliga smärre målningar i gouache, mestadels
kopior, samt en del träsnitt för disputationer,
kopparstuckna vignetter för bibeln 1711, »Dygdeträdet»
(stort folioträsnitt 1737) m. m. -rn.
Themis, Grek. mytol., rättvisans gudinna, dotter af
Uranos (himmeln) och Gaia (jorden), representerar
i allmänhet de inom såväl naturen som guda- och
menniskoverlden rådande eviga lagarna. Horerna
(årstidernas gudinnor) och Moirerna (ödets gudinnor)
äro döttrar af
henne och Zevs, hvars gemål hon var före hans
förmälning med Hera. T. betraktades äfven såsom
en orakelgifvande gudomlighet, hvilken innehaft
orakeltemplet i Delfi, innan detta öfverläts
till Apollon. Denna hennes egenskap har
föranledt skalden Aischylos att göra henna till
moder åt den sannspådde titanen Promethevs.
A. M. A.
Themison (Lat. Themison), grekisk läkare i Rom
under 1:sta årh. e. Kr. Se Medicin, sp. 1218.
Themistianer. Se Agnoeter.
Themistios. 1. Forngrekisk retor och filosof
från Paflagonien i 4:de årh. e. Kr. Under hans
namn hafva till vår tid kommit 34 tal, mestadels
af panegyrisk art, samt åtskilliga filosofiska
skrifter, hufvudsakligen »parafraser» (eller
förklarande omskrifningar) af delar ur Aristoteles’
skrifter. Bland hans lärjungar märkes kyrkofadern
Augustinus. – 2. Se Agnoeter.
Themistokles (Lat. Themistocles) en af det forna
Greklands snillrikaste fältherrar och statsmän,
föddes i Athen troligen omkr. 525 f. Kr. Hans
fader var athenaren Neokles, hans moder af tracisk
eller karisk nationalitet. Hans statsmannablick
upptäckte redan tidigt Athens bestämmelse att såsom
handelsstat och sjömakt intaga främsta platsen
bland Greklands stater, och hans lifsuppgift
blef att förverkliga denna bestämmelse. Dessa
planer måste oundgängligen medföra den handels- och
sjöfartsidkande medelklassens höjande till politisk
öfvervigt, eller m. a. o. statslifvets utveckling
i afgjordt demokratisk riktning. De stötte derför
på ett envist motstånd hos det konservativa och
aristokratiska, partiet, och först sedan dess
hufvudman, Aristeides, blifvit genom ostracism
landsförvisad (483 f. Kr.), hade T. fria händer
såsom ledare af statens angelägenheter. Öfvertygad
att den persiska eröfringspolitiken ingalunda var på
afgörande sätt tillbakavisad genom grekernas seger
vid Marathon (490), hade han förmått sina landsmän
att till byggande af krigsskepp anslå den årligen
uppkommande behållningen från silfverbergverken i
Laurion, och genom detta kloka förutseende kunde
Athen vid Xerxes’ anryckande (480) möta med en
flotta af 200 krigsskepp, eller flere än Greklands
alla öfriga stater tillsammans förmådde uppställa. Då
den först påtänkta försvarsställningen till land i
norra Tessalien befunnits ohållbar och Leonidas med
sin hjelteskara stupat vid Thermopylai, förmådde
T. sina landsmän att öfvergifva sin stad, bringa
qvinnor och barn i säkerhet på öarna Salamis och Egina
samt sjelfva stiga ombord på skeppen. Ty dessa voro
enligt hans tolkning de »trämurar», med hvilka oraklet
i Delfi tillstyrkt athenarna att försvara sig. Men
stor modlöshet var rådande på den grekiska flottan,
som samlat sig i sundet mellan Salamis och Athen. Då
spartanerna voro betänkt på att skynda till Isthmos
for att försvara tillträdet till Peloponnesos och de
öfrige grekerna mest sinnade att skingras hvar till
sitt, uppmanade T. genom hemlig budskickning Xerxes
att ofördröj ligen angripa de sins emellan oenige
grekerna, hvilka det på sådant sätt skulle blifva
honom lätt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
