Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sofia. 2. Sofia Albertina - Sofia. 3. Sofia Vilhelmina. Se Gustaf, sp. 280 - Sofia Albertina. Se Sofia, svenska prinsessor 2 - Sofia Alexejewna, rysk storfurstinna - Sofia Charlotta, drottning af Preussen - Sofia-dalen. Se Bulgarien, sp. 1316 - Sofia Dorotea, kurprinsessa af Hannover - Sofiahemmet, en i Stockholm år 1889 öppnad anstalt, som på samma gång är en sjuksköterskeskola och ett sjukhem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fr. Vilh. von Hessenstein, Fredrik I:s naturlige
son, men deras förening mötte ett oöfverstigligt
hinder i Gustaf III:s vägran att till densamma
gifva sitt samtycke. Sorgen deröfvar blef icke den
enda i hennes lif. Öfverlefvande sina närmaste,
fick hon se sin brorson afsatt och med sin
familj landsförvisad. S. var mild och öfvade stor
välgörenhet, men lefde under de sista åren i djup
tillbakadragenhet. Sitt lustslott Tullgarn, förut
tillhörigt brodern Fredrik Adolf, testamenterade hon
till dåvarande kronprinsen, sedermera Oskar I, och
sitt palats i Stockholm till den äldste Svea rikes
arffurste, som näst efter kronprinsen eger rätt till
kronan. Död i Stockholm d. 17 Mars 1829.
3. Sofia Vilhelmina. Se Gustaf, sp. 280.
Sofia Albertina. Se Sofia, svenska prinsessor 2.
Sofia Alexejewna, rysk storfurstinna, dotter af tsar
Alexei Michailovitj i hans första gifte med Maria
Miloslavskij och halfsyster till Peter den store,
föddes d. 7 Sept. (g. st.) 1657. Utrustad med ovanlig
viljekraft och hersklystnad, sträfvade hon efter
makten, dertill eggad och understödd af sin älskare
Galitzin m. fl. Efter broderns, Feodor III:s, död,
1682, samt då Peter var minderårig och den äldre
brodern Ivan svagsint, genomdref hon med streltsernas
hjelp, att hon sjelf upphöjdes till regentinna tillika
med Peters moder, Natalia Narisjkin. Inom kort
lyckades hon, stödjande sig på gammalryssarna och
streltserna, aflägsna Natalia från makten och antog
1684 titeln tsarevna. Genom en fred med Polen 1686
förvärfvade hon provinserna Smolensk och Ukrajna,
men förband sig i stället att deltaga i kriget mot
de krimske tartarerna. Då hennes plan att mörda
Peter blifvit röjd 1689, insattes hon i ett kloster
i Moskva, der hon dog 1704.
Sofia Charlotta, drottning af Preussen, kallad »den
filosofiska drottningen», var dotter till kurfursten
Ernst August af Braunschweig-Lüneburg och föddes
d. 20 Okt. 1668. Förmäld 1684 med Fredrik I af
Preussen, dog hon 1705. Den rikt begåfvade och fint
bildade furstinnan gynnade ifrigt konst och vetenskap
samt omgaf sig på sitt slott Lietzenburg, numera
Charlottenburg, med en krets af snillrika män
och qvinnor. Tillika med Leibniz genomdref hon
upprättandet af vetenskapsakademien i Berlin
1700. Hennes ende son var sedermera konung Fredrik
Vilhelm I.
Sofia-dalen. Se Bulgarien, sp. 1316.
Sofia Dorotea, kurprinsessa af Hannover, bekant under
namnet prinsessa af Ahlden, var dotter af hertig Georg
Vilhelm af Lüneburg-Celle och Eleonore d’Olbreuse
samt föddes d. 15 Sept. 1666. Hon förmäldes 1682
med kurprinsen Georg Ludvig af Hannover (sedermera
Georg I af England), men blef snart af denne lemnad
åt sig sjelf och utsatt för svärföräldrarnas ständiga
intriger. I brottsligt förhållande till den bekante
grefve Filip Kristofer von Königsmark, sökte hon,
ehuru förgäfves, att få skiljas från sin make. Den
2 Juli 1694 blef Königsmark, troligen på
väg från hennes våning, bragt om lifvet. Sjelf dömdes
hon derefter till skilsmässa och måste tillbringa
sitt återstående lif under militärbevakning på
slottet Ahlden. Död 1726. Hennes historia har
varit ämne för flere, mer och mindre romantiserade
skildringar. Hennes barn voro sedermera konung Georg
II af England och Sofia Dorotea, förmäld med Fredrik
Vilhelm I af Preussen.
Sofiahemmet, en i Stockholm år 1889 öppnad anstalt,
som på samma gång är en sjuksköterskeskola och
ett sjukhem. Den leder sin upprinnelse från det af
drottning Sofia inrättade och i början uteslutande
på hennes bekostnad underhållna »Hemmet för
sjuksköterskor», hvilket med 4 elever började sin
verksamhet d. 1 Jan. 1884. Eleverna fingo undervisning
på Sabbatsbergs sjukhus, i hvars närhet hyrdes en
lokal för hemmets räkning. Redan från början valdes
elever endast ur de bildade samhällsklasserna. Hemmet,
till hvars utvidgning och fortsatta underhåll medel
insamlades från alla håll i landet, utvecklade
sig på ett synnerligen glädjande sätt, så att
tydligt framgick, att den nya skolan fyllde ett
behof. Elev-antalet ökades småningom, så att under de
sista åren af 1880-talet 18 nya lärjungar mottogos om
året, nio hvart halfår. Utbildningstiden, som till
en början var ett år, utsträcktes till ett och ett
halft. Utom på Sabbatsberg fingo eleverna tjenstgöra
äfven vid andra sjukvårdsanstalter, hvarjämte
vid hemmet sjelf inrättades sjukrum för betalande
patienter. Detta hem flyttades d. 1 Okt. 1889 till
ett efter ritning af arkitekten A. Kumlien nyuppfördt
byggnadskomplex, kalladt Sofiahemmet, beläget på
Djurgården, vid Valhalla-vägen. Hemmet i sin helhet
består af tvänne hufvudbyggnader. Den ena, uppförd
för 160,000 kr. på konung Oskars och drottning
Sofias bekostnad, med sorgfälligt iakttagande
af alla den nyare sjukhushygienens fordringar,
inrymmer sjelfva sjukhemmet, med plats för 62
sjuka, dels i enkelrum, dels i rum för 2–8 sjuka,
under olika betalningsvilkor, hvarjämte der finnas
operationsrum, badrum, s. k. »thékök», samlingsrum
för konvalescenter, utom de ljusa och mycket rymliga
korridorerna, expeditionsrum, äfvensom bostäder för
föreståndarinnan, kamreraren samt underläkaren. Den
andra hufvudbyggnaden, uppförd för i det närmaste
samma kostnad med från skilda håll insamlade medel,
innehåller sköterskehemmet, med bostad för husmodern
samt för omkr. 30 elever och sköterskor jämte matsal
och samlingsrum, äfvensom kök, tvättstuga och öfriga
ekonomirum samt lokal för ångpanna och maskiner till
uppvärmnings-, ventilations- och belysningsändamål
o. s. v.
Sofiahemmet har en tvåfaldig uppgift. För det första
afser det att vara sjuksköterskeskola, att genom
utbildande af sjuksköterskor söka tillhandagå såväl
enskilda personer som sjukvårdsinrättningar och
kommuner vid deras behof af sådana samt att utgöra
en tillflyktsort för sköterskor i Sofiahemmets
tjenst, hvilka på grund af försvagad helsa eller
öfveransträngning behöfva vård och hvila eller
tillfälligtvis ej ega någon anställning. Elevernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
