Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sachsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1887–89 upptog inkomsterna till 2,743,303 mark och
utgifterna till 2,732,680 mark; statens förmögenhet
uppgick i Juli 1889 till 6,617,656 mark mot 957,941
marks skuld. S. sänder 1 representant till tyska
riksdagen och har 1 röst i förbundsrådet. Dess
krigsstyrka bildar tillsammans med kontingenter från
Schwarzburg-Rudolstadt och de båda furstendömena
Reuss det 7:de thüringska infanteriregementet n:o
96. Dess matrikularbidrag utgjorde för året 1889–90
765,493 mark.
Historia. Altenburg, som ursprungligen var ett
riksland och sedan 1165 styrdes af en borggrefve,
förpantades 1246 af kejsar Fredrik II till markgrefve
Henrik »den upplyste» i Meissen och tillföll 1329,
sedan det flere gånger inlösts och åter förpantats,
markgrefve Fredrik den allvarlige i Meissen, hos
hvars efterträdare det derefter qvarblef. 1603
uppstod genom delning mellan hertig Johan och
dennes fyra brorsöner den ny-weimarska linien och
den äldre altenburgska, hvilken senare utslocknade
1672. Dennes besittningar delades då mellan den
ny-weimarska liniens båda grenar, Weimar och Gotha,
på så sätt att den större delen tillföll Gotha. Efter
hertig Ernst d. frommes död styckades områdena mellan
dennes sju söner, och endast den eisenbergska liniens
anpart återförenades med hertigdömet Gotha-Altenburg
1707. År 1826 öfvergick furstendömet Altenburg genom
byte till hertig Fredrik af Hildburghausen, hvilken
blef stamfader för den nya linien S.-A. Han regerade
i liberal anda, stadfäste en ny grundlag 1831, vidtog
förändringar i lagskipning och förvaltning m. m. Men
1848 års revolutionära rörelser hejdade för någon
tid utvecklingen. 1866 ingick den ännu regerande
hertig Ernst af S.-A. i det nordtyska förbundet,
och 1867 införlifvades hertigdömets trupper med den
preussiska armén.
Sachsenchronik (Sächsische weltchronik), den
första på prosa författade tyska krönika, skildrar
verldshändelsernas förlopp i sammanhang med de tyske
kejsarnas historia till 1248. Den är skrifven
i Niedersachsen i 13:de årh. och har länge,
fastän med orätt, ansetts författad af Eike von
Repgow, densamme som man har att tacka för den
s. k. »Sachsenspiegel». Krönikan förekommer i
»Monumenta Germaniae historica» (n. f. 1876).
Sachsen-Hildburghausen, fordom tyskt hertigdöme, ett
af de små sachsisk-ernestinska furstendömen, som 1680
uppstodo vid delningen af hertig Ernst den frommes
besittningar. Till följd af ett fördrag af den 12
Nov. 1826, hvarigenom hertig Fredrik af S.-H. utbytte
sitt land mot Sachsen-Altenburg, kom större delen af
hertigdömet S.-H. att öfvergå till Sachsen-Meiningen
och en mindre del till Sachsen-Koburg.
Sachsen-Koburg-Gotha, tyskt hertigdöme, består af
de båda från hvarandra skilda hertigdömena Koburg
och Gotha med en areal af tillsammans 1,956,5 qvkm.,
deraf Koburg utgör 562,5 qvkm. Koburgs område ligger
på Thüringerwalds södra del mellan Bajern och
Sachsen-Meiningen. Gothas område ligger
på Thüringerwalds norra sluttning och thüringska
terrassen samt begränsas i n. och ö. af Preussen,
i s. ö. af Schwarzburg-Sondershausen och
weimarska landet Ilmenau, i s. och s. v. af
Preussen och Sachsen-Meiningen och i v. af
Sachsen-Weimar-Eisenach. Såväl Gotha som Koburg äro
bergiga, med vackra dalar och präktiga skogar. I Gotha
finnas Thüringerwalds högsta toppar: Inselsberg
(915 m.), Schneekopf (978 m.) och Grosse Beerberg
(983 m) De förnämsta floderna äro i Gotha: Gera,
Nessa, Werra, Unstrut och Ilm, samt i Koburg:
Itz, Rodach, Lauter och Steinach. Dalarna och
slätterna äro mycket fruktbara. Hufvudnäringar äro
landtbruk och boskapsskötsel. Innevånarnas antal
uppgick år 1885 till 198,829 personer (57,383 i
Koburg), deraf 2,472 katoliker, 519 judar och de
öfrige protestanter. Bland bildningsanstalter
märkas ett universitet i Jena, gymnasier i
Koburg och Gotha, realskolor i Ohrdruf, Gotha och
Koburg, en handelsskola, två lärareseminarier, ett
lärarinneseminarium m. m. Hertigdömet har 9 städer, af
hvilka Koburg och Gotha äro de största och omvexlande
residensstäder för hertigen. – Enligt författningen
af den 3 Maj 1852 är S. en konstitutionel monarki,
hvars regent bär titeln hertig. Förvaltningen
ledes af ett ministerium, hvilket omfattar tvänne
afdelningar, den ena för Koburgs, den andra för
Gothas angelägenheter. I spetsen för hela ministeriet
står en statsminister, hvilken tillika förestår den
ena afdelningen. Till den gemensamma landtdagen,
bildad af de båda hertigdömenas särskilda landtdagar,
skickar Koburg 11, Gotha 19 medlemmar, hvilka väljas
indirekt. Röstberättigade och valbara till elektorer
äro medborgare, som betala skatt och fyllt 25 år,
valbara till landtdagen äro de medborgare, som
fyllt 30 år. I administrativt hänseende delas S. i
4 landrathsamtbezirk, deraf 3 inom Gotha, 1 inom
Koburg. Rättskipningen handhafves af amtsgerichte,
1 landgericht i Gotha (hvaremot Koburg sorterar under
landgericht i Meiningen) och den för de thüringska
staterna m. m. gemensamma oberlandesgericht i
Jena. – Matrikularbidraget 1889–90 uppgick till
942,665 mk. Hertigdömet sänder 2 representanter till
tyska riksdagen och har 1 röst i förbundsrådet. De
koburg-gothaiska trupperna bilda tillsammans med
de sachsen-meiningska ett infanteriregemente, som
tillhör den 22:dra divisionen och 11:te armékåren.
Historia. Området Koburg, hvilket sedan omkr. 1273
tillhörde grefvarna af Henneberg, förenades 1354 till
största delen med hertigdömet Sachsen, men fick 1541
åter en egen furste. Den äldre linien S.-K. stiftades
1680 af hertig Albrekt, Ernst den frommes af Gotha
2:dre son, men utslocknade redan 1699. Derpå följde en
lång arfstvist, som slöt dermed att landet delades
mellan furstendömena Hildburghausen, Saalfeld
och Meiningen, hvilket senare 1735 till Sualfeld
afstod sin andel. Stamfadern för det nya furstehuset
Sachsen-Koburg-Saalfeld var Johan Ernst, Ernst den
frommes 7:de son (d. 1729). Som belöning för sitt
uppträdande i de napoleonska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
