Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rotation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rotemännen, som f. n. äro 19, skola hvar och en
för sitt distrikt (rote), föra mantalsbok öfver
alla inom roten boende personer, hvilka icke der
endast såsom resande eller eljest tillfälligt
uppehålla sig. Flyttningar såväl till och ur som
inom staden skola för dem, med aflemnande af
prestbetyg, inom föreskrifven tid anmälas och af
dem inregistreras. Öfver inskrifningsskyldiga
värnpligtiga skola rotemännen årligen upprätta
och före d. 7 Mars till öfverståthållareämbetet
insända särskilda inskrifningslistor. Rotemännen
lyda med afseende å mantalsskrifningen under
Stockholms stads mantalsnämnd. Jfr k. förordn. d. 27
Okt. 1882 och d. 6 Dec. 1886. Se Mantalsskrifning.
K. H. B.
Rotemästare. Se Rotehållare.
Rotepenningar. Se Indelta armén, sp. 507.
Rotera (Lat. rotare, af rota, hjul), hvälfva
sig kring sin axel, kringsvänga. Jfr Rotation.
Rotera (se Rote), indela i rotar.
Rotering, egentligen indelning i rotar för underhåll af
soldater eller båtsmän, sedermera äfven det på
den svenska jorden hvilande allmänna besvär, som
uppkommit genom nämnda indelning och består deri
att ett antal gårdar (»roten») gemensamt uppsätter
och underhåller en soldat eller båtsman. Roteringen
afser att förse såväl landt- som sjöförsvaret med
manskap. – Båtsmansroteringen l. båtsmanshållet (se
d. o.) blef ständigt 1634, då regeringen föreskref,
att de utmed sjösidan belägna landsdelarna skulle
roteras till underhåll af båtsmän. Ståthållarna i
orterna jämte utsedda skeppsofficerare träffade
öfverenskommelser härom med allmogen. 4 skatte-
eller kronobönder borde hålla en båtsman och förse
honom med hemkall (se d. o.), medan af frälsebönderna
inom den s. k. frihetsmilen 12 och utom densamma
8 fingo förena sig om underhållet af en båtsman
(se vidare den d. 4 Dec. 1868 tillsatta komiténs
betänkande, tr. 1871). Genom statsmakternas beslut
1887 sattes hela båtsmansinstitutionen, utgörande
3,384 roterade och 2,292 berustade nummer, på vakans,
under de vilkor, som k. kung. d. 13 Juli 1887
angifver. – Soldatroteringen (infanteriroteringen)
l. knektehållet, kom till stånd genom kontrakt mellan
kronan och allmogen landskapsvis från 1683 till början
af 1690-talet (se Indelta armén, sp. 508–509). Då
efter förlusten af Finland landets försvar behöfde
stärkas, beslöto statsmakterna 1810, att all dittills
icke roterad jord, med undantag endast af boställen,
som innehades af i tjenst varande militära personer,
skulle undergå extra rotering (se d. o.) med
åliggande att, då krig hotade eller utbröte, genast
uppsätta och utrusta manskap. Efter 1825 har ordinarie
rotering vidtagits med all dittills oroterad jord,
som befunnits skyldig till detta besvär (se Nya
ordinarie roteringen). Äfven roteradt kavalleri
finnes, nämligen Jämtlands hästjägarekår (se Jämtlands
fältjägarekår). Under tidernas lopp har en del rotar
stälts på vakans för anskaffande af penningar till
olika ändamål.
Vid vakans erlägges vakansafgift efter de i länens
markegångstaxor meddelade prisuppgifter. Ingen ny,
ökad rotering kan, enl. Regeringsformens föreskrift,
anordnas utan konungens och riksdagens gemensamma
beslut. 1882 års skatteregleringskomité beräknade, att
det roterade infanteriet, 18 regementen och 2 kårer
(20,176 nummer), kostar rotehållarna i medeltal 152,57
kr. per rote årligen, eller tillsammans 3,078,252,32
kr. De sista åren hafva för rotehållarna medfört många
lindringar. Den mest betydelsefulla af dessa är den
enl. lag af d. 5 Juni 1885 bestämda afskrifning af
30 proc. af roteringens hela uppskattade värde. – För
detaljer om knektehållet se betänkande (tr. 1869) af
den d. 8 Okt. 1867 tillsatta komitén. Kbg.
Rotgeln. Se Rödhaken.
Roth, Martin David, porträttmålare,
f. 1756, blef student i Lund och sedermera elev vid
Akademien för de fria konsterna i Stockholm, dervid
särskildt handledd af Pilo. Han erhöll 1782–84 flere
belöningar samt kallades 1783 till ritmästare vid
Lunds universitet. I nämnda stad verkade han äfven
såsom porträttmålare, och universitetets samling
förvarar ganska många prof af hans konst. Ett af
honom måladt porträtt af H. Schartau fins återgifvet i
gravyr och litografi. R. afled i Lund d. 2 Aug. 1805.
-rn.
Roth, K. A. Se Rooth.
Roth, Johan Jakob, partigängare, född d. 2 Febr. 1772 på Saarilaks
boställe i Tavastehus län, var vid utbrottet af
1808 års finska krig förare (underofficer) vid
Björneborgs regemente och deltog med detta i flere
af de märkligaste drabbningarna, bl. a. i slaget vid
Lappo d. 14 Juli 1808. Dagen efter denna strid sändes
R. med endast 40 af honom utvalda och likasom han
sjelf med dessa nejder förtrogna björneborgare att
genom smärre företag bereda fienden afbräck. Till
skaran slöt sig fältväbeln Spoof. Ett stort ryskt
upplag af ammunition och lifsmedel i Virdois blef
första föremålet för R:s anslag. Han vågade icke
direkt angripa den 200 man starka ryska posteringen
derstädes. Men han smög sig till den s. om Virdois
belägna Visuvesi sjö, uppbrände d. 19–21 Juli
broarna till Visuvesi och Ruovesi, bemäktigade
sig flere transporter med mjöl och säd samt oroade
fienden till den grad, att denne uppbrände magasinet
i Virdois. Från en liten holme i Ruovesi företog
han sedermera oaflåtliga ströftåg längs sjöar och
landsvägar, understödd af bönder och hemförlofvade
soldater. Han vågade t. o. m. angripa Tammerfors,
som försvarades af två ryska kompanier, men blef
tillbakadrifven. Den ryske öfverbefälhafvaren
Rajevski ansåg ställningen så farlig, att han var
betänkt på återtåg till Tavastehus, men Kamenskij,
som vid denna tid efterträdde honom, beslöt att
hålla stånd i Jämsä. R. angreps af så öfverlägsna
krafter, att han måste draga sig tillbaka till
hufvudarmén. Den 10 Aug. återförenade han sig med
sitt regemente. R. åtföljde armén till Sverige,
men återvände efter konventionen i Kalix till
hemlandet. Han erhöll afsked ur svensk tjenst 1812
med löjtnants
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
