Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosenblad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Fastnachtsspiele aus dem 15. jahrhundert» (1853).
Rosenborg, slott i Köpenhamn, bygdt 1604–08 af konung
Kristian IV i nederländsk renaissancestil, utgöres
af en trevåningars byggnad med fyra torn. På R. bodde
Kristian IV för det mesta, och han dog der 1648. Sedan
nyttjades slottet hufvudsakligen för fester. Numera
förvaras der regalierna och en mängd dyrbarheter, som
tillhört de danske konungarna, såsom drägter, möbler,
historiska porträtt m. m., tillsammans bildande
»De danske kongers kronologiske samling», sedan
1854. Framför slottet står Kristian IV:s bronsstaty
(af Thorvaldsen). Slottets park, Rosenborg have,
vanligen benämnd »Kongens have», är en mycket besökt
promenadplats. Der föranstaltade Struensee på sin tid
folkfester, och der hafva äfven sedan 1840 dylika
egt rum. I parken finnes skalden H. C. Andersens
staty. – Rosenborg bröndanstalt (brunnsinrättning)
med tillhörande mineralvattensfabrik anlades vid
parken 1831. E. Ebg.
Rosenborg, Johan Vilhelm, finsk rättslärd,
född i Perno socken, Nyland, d. 6 April 1823,
blef student i Helsingfors 1840, filos. magister
1847, jur. utr. licentiat 1857, docent i kameral-
och politilagfarenhet samt statsrätt 1858,
jur. doktor 1860 och s. å. professor i kameral- och
politilagfarenhet samt statsrätt. R. utgaf tre
akademiska disputationer: Om inskränkningar uti
dispositionsrätten öfver hemman (1856), Om fattigdomen
och allmänna fattigvården i Finland (1858) samt
Bidrag till jordbeskattningens historia i Finland
under medlet af sextonde seklet (1860). Af dessa
var den sistnämnda grundad på arkivstudier. I det
konstitutionella lif, som på 1860-talet uppspirade
i Finland, medverkade R. inflytelserikt. I Nov. 1862
kallades han af regeringen att deltaga i utarbetandet
af landtdagspropositioner. Hans arbete Om riksdagar,
föreläsningar hållna vid Helsingfors universitet
vårterminen 1863 (tr. s. å.) bidrog i ej ringa mån
till landtdagsarbetets regelbundna gång under 1863–64
års landtdag. R. kallades 1864 till ledamot i komitén
för utarbetande af förslag till ny sjölag och 1865
till ledamot i komitén för utarbetande af förklaringar
och tillägg till Finlands grundlagar. Vid 1867 års
landtdag var R. sekreterare i grundlagsutskottet, och
vid samma landtdag blef han utsedd till presteståndets
bankofullmäktig, hvilken befattning vidtog 1868. Han
afled d. 13 Juli 1871 å Rönnskär nära Helsingfors.
M. G. S.
Rosencrantz, svenska adliga ätter. Se Rosenkrands.
Rosencranz, amerikansk general. Se Rosecrans.
Rosencrone. Se Rosendal, norskt baroni.
Rosendal, kungligt lustslott på södra delen
af Djurgården invid Stockholm. Platsen var förr
djurvaktareboställe och donerades jämte en del af
Djurgården af Gustaf III till sedermera ståthållaren
De Besche. Karl XIV Johan inköpte den 1817; och då
hufvudbyggnaden 1819 nedbrunnit, uppbyggdes enligt
ritning af arkitekten Fr. Blom den nuv. kungliga
villan, en enkel, men smakfull tvåvåningsbyggnad af
trä, reveterad
med tegel, med sammanlagdt 17 rum, prydda med
åtskilliga konstverk af svenska mästare. På planen
utanför norra fasaden står en väldig vas af Elfdalens
porfyr, 3 m. i höjd och 4 m. i diameter med en vigt
af 2,400 kg. Till R. höra äfven det af Svenska
trädgårdsföreningen disponerade växthuset samt
trädskolorna m. m.
Rosendal, förr norskt baroni, i
Kvindherred, Söndhordland, har uppstått genom
hopslagning af de gamla godsen Hatteberg, Mel och
Sem, hvilka omkr. år 1650 tillhörde adelsmannen Axel
Mouatt till Hovland och genom hans dotters giftermål
öfvergingo till Ludvig Rosenkrands. Missnöjd, som man
tror, med enväldet, drog den sistnämnde sig tillbaka
till sina gods, der han omkr. 1665 uppförde den stora
hufvudbyggnaden med devisen »Melius mori in libertate
quam vivere in servitute» (Det ar bättre att dö fri
än att lefva som träl). Längre fram försonade han sig
dock med tingens nya ordning och beklädde flere höga
ämbeten. Baroniet R. inrättades år 1678 och gick vid
hans död, 1684, i arf till hans äldste son, friherre
Holger Rosenkrands. När dennes broder Axel dog, 1723,
tillföll godset kronan, men såldes redan 1725, dock ej
som baroni, till ståthållaren Ditlev Vibe. Derefter
tillhörde det någon tid familjen Lerche och såldes
1745 till teol. lektor Londemann, hvilken år 1749
blef titulär biskop och adlades med namnet Londemann
de Rosencrone. Vid hans död öfvergick R. till
hans son Marcus Gerhard L. de Rosencrone, en på sin
tid mycket använd diplomat, som var utrikesminister
1780–84 och år 1783 upphöjdes i grefligt stånd, under
det hans norska jordagods förvandlades till baroni,
hvarmed följde rättigheten att der utnämna fogde
och underdomare. Den sistnämnde dog barnlös 1811,
och godset tillföll då den närmast arfsberättigade,
major Hoff, som blef baron Hoff-Rosencrone,
efter hvars död, 1837, såväl nyssnämnda rättighet att
utnämna tjenstemän som godsets egenskap af baroni
upphäfdes. R., som i dagligt tal fortfarande benämnes
»baroniet», är Norges största gods (taxeradt till 720
»skylddaler»). Dess många gårdar ligga i Kvindherred
och närgränsande pastorat. Hufvudgården, i gammal
stil, med vackra trädgårds- och parkanläggningar, är
naturskönt belägen invid foten af fjället Melderskin
(1582 m.). Y. N.
Rosendrosseln. Se Drosselslägtet.
Rosenfelder, Karl Ludwig, tysk målare, f. i Breslau
1813, studerade i Berlin 1832–36 och besökte i början
af 1850-talet Italien. Han målade historiebilder,
som anses vittna om kompositionsförmåga, god
teckning och behaglig färg. Hans första taflor voro
Narcissus, Gideon och Cola di Rienzi i fängelse,
men först 1838 gjorde han uppseende med en målning
efter Shakspeare, Prins Arthur bländas. Han blef
1845 direktör för konstakademien i Königsberg och
utförde der flere arbeten, som anses framstående,
såsom Marienburg intages af Tyska orden, Bedjande
vid Henrik IV:s likkista (i Kölns museum), Kristus
på korset (altartafla i Rastenburg), samt Teologien
och Medicinen (väggbilder i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
