- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
521-522

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Quæstio an ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fredrik, hvilken efter sin tronbestigning 1740
engagerade Q. såsom kammarmusikus och hofkomponist
för 2,000 thaler, utom honorar för nya kompositioner,
hvaraf Q. skref omkr. 500 för en eller flere
flöjter m. m. Han förbättrade äfven flöjtens
konstruktion och skref Versuch einer anweisung die
flöte zu spielen
(1752), som blef mycket spridd.
A. L.

Quanza. Se Kuanza.

Quarantaine [karangtän]. Se Karantän.

Quarantana (nu Djebel Karantel), en brant bergås
i Palestina n. v. om Jeriko, med gamla, delvis ännu
bebodda eremitgrottor. Sedan korstågens tid har det
af legenden betecknats som skådeplatsen för Kristi
frestelse äfvensom för hans 40 dagars fasta (deraf
namnet, af Fr. quarante, 40). På dess högsta spets
finnas lemningar af ett kapell.

Quarnero-bukten [kuar-], Golfo del Quarnero,
nordöstligaste viken af Adriatiska hafvet,
mellan Istrien och Kroatien, i sin nordligaste del
kallad Fiume-bukten. De i densamma liggande, till
Istrien räknade öarna Cherso, Lussin, Veglia,
Unie och Sansego samt flere mindre, obebodda
kallas Quarnero-öarna och hafva tillsammans
omkr. 36,000 innev., till börden kroater, ehuru de
tala italienska. Sundet mellan Cherso och Veglia
kallas Quarnerolo.

Quarta [kuar-], i Portugal och Brasilien ett äldre
rymdmått för torra varor, = 1/4 alqueire (se d. o.).

Quarta Falcidia. Se Falcidia lex och Legatum.

Quarter [koårtör], Eng. (fjerdedel, fjerding), ett
rymdmått för torra varor, = 8 bushels = 64 gallons =
290,7 l., men i Nord-Amerikas förenta stater = 281,9 l.

Quarterly review [koårtörli rivju], en ansedd
engelsk tidskrift, som utkommer sedan 1809 med fyra
nummer om året. Den uppsattes af förläggaren John
Murray, företrädde tory-åsigter i opposition mot
whig-tidskriften »Edinburgh review» och har redigerats
af bl. a. W. Gifford, J. G. Lockhart och (sedan 1867)
William Smith.

Quartidi [kartidi], Fr. (af Lat. quartus, fjerde, och
dies, dag), den fjerde dagen i franska republikanska
kalenderns dekad. Jfr Kalender, sp. 41.

Quartier latin [kartie latä’ng]. Se Paris, sp. 777.

Quasi Ital., musikt., liksom, nästan som,
t. ex. Andante quasi allegretto. Se vidare Qvasi.

Quasimodo. 1. Se Quasimodogeniti. – 2. [kasimådå’]
Namnet på en af hufvudpersonerna i V. Hugos
roman »Notre-dame de Paris», en afskräckande ful
och puckelryggig ringare, som har sitt tillhåll i
Notre-dame-kyrkans klocktorn.

Quasimodogeniti (l. endast Quasimodo), namn på den
1:sta söndagen efter påsk med anledning af den så
lydande början i det bibelställe (1 Petr. 2:2),
hvarmed gudstjensten på denna dag begynte under den
latinska mässans tid (Quasi modo geniti infantes,
»såsom nyfödda barn»). Ingen söndag i kyrkoåret har
erhållit så många olika namn som denna. Sålunda har
den kallats Dominica octavae paschae med hänsyn
till det forna bruket att fira hela den vecka, som
följde efter en af de stora högtiderna, såsom en
vecka af idel helgdagar. Dessa dagar slutade med
den åttonde (Lat. octava), hvilken ansågs större
och heligare än de andra. En annan benämning på
denna söndag är Dominica in albis (se Dominica och
Hvita veckan). Inom den danska kyrkan benämnes samma
söndag konfirmationssöndagen och inom den grekiska
Thomas’ söndag (med anledning af det af ålder brukliga
evangeliet på denna söndag). J. H. B.

Quassia, bot. Se Qvassia.

Quast, Pieter, holländsk målare och raderare,
tillhörande skolan i Haag, i hvars gille han inträdde
1634, och der han dog 1646 l. 1647, synes hafva
fått sin utbildning i Haarlem, emedan hans bilder
påminna om både Adriaen Brouwer och Dirk Hals, men
i synnerhet om Palamedes. Han skildras för öfrigt
som en lefnadsglad, stundom t. o. m. grottesk
målare. Signerade taflor af hans hand finnas på
flere ställen, såsom Holländsk bondstuga (1633; i
Wiens kejserliga galleri), Dårskapens triumf (1643;
i Haag) m. fl. C. R. N.

Quast, Alexander Ferdinand von, tysk arkeolog och
konstskriftställare, f. 1807, utnämndes 1843 till
konservator för preussiska statens konstminnesmärken
och dog 1877 på sitt arfgods Radensleben. Han egde
inom sitt fack ovanliga detaljkunskaper. Bland hans
utgifna arbeten må nämnas Denkmäler der baukunst in
Preussen
(1861–64).

Quaternio terminorum (Lat., »termernas fyrfald»),
log., det felslut, som består deri att i
slutledningen ingå flere än tre termer, hvilket
dock brukar döljas derigenom att det ord, som skall
beteckna någondera (vanligen medeltermen) tages i två
olika betydelser. Som typiskt exempel brukade äldre
logici använda följande:
Alla räfvar äro röda
Cajus är en »räf».
––––––––––
Alltså: Cajus är röd.
L. H. Å.

Quatrain [katrä’ng], Fr. (af Lat. quattuor, fyra),
metr., en af fyra versrader bestående strof, sådan
som t. ex. ingår 2 gånger i en sonetts förra hälft.

Quatrebras [katröbra’], gård i belgiska
prov. Syd-Brabant i skärningen af vägarna
Bruxelles–Charleroi och Nivelle-Sombreffe, är
bekant genom den strid, i hvilken först engelske
generalen Perponcher och sedermera prinsen af
Nassau med svag styrka uppehöll marskalk Ney
med franska venstra kolonnen hela dagen d. 16
Juni 1815, medan Napoleon besegrade preussarna
vid Ligny. Vid middagstiden d. 17 lät Wellington
utrymma Q. för att samla sin armé vid Waterloo.
C. O. N.

Quatrefages de Bréau [katröfasj dö breå’], Jean Louis
Armand de,
fransk zoolog och antropolog, f. 1810, blef
1838 professor i zoologi i Strassburg, men lemnade
snart denna post, för att dels i Paris, dels under
resor utmed Medelhafvets och Atlantiska hafvets kuster

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:31:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfam/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free