Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preussen, konungarike i norra Europa, största staten i Tyska riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finnes i de större städerna ett stort antal
kreditanstalter af flere slag. 1883–84
funnos 1,258 sparkassor med ett insatt
kapital af 1,966 mill. mark, fördelade på 3,65
mill. sparbanksböcker.
Befolkningsförhållanden. P:s
folkmängd uppgick vid senaste folkräkningen, d. 1
Dec. 1885, till 28,318,470 i landet hemmahörande
pers. (deraf 49,06 proc. mankön och 50,94
proc. qvinkön), 60 proc. af Tyska rikets folkmängd,
och hade sedan 1880 ökats med 1,039,359 pers.,
eller 0,76 proc. årligen. Den första tillförlitliga
folkräkningen egde rum 1816 och gaf till resultat
10,349,031 pers. 1831 uppgick folkmängden till
13,038,070 pers., 1861 till 18,491,220 pers.,
1867 (efter annekteringarna i sammanhang med
1866 års krig) till 23,971,462 pers., 1871 till
24,639,706 och 1875 till 25,693,634 pers. Den
årliga tillväxten utgjorde 1871–75 1,04 och 1875–80
1,16 proc. Med undantag af Sachsen och några af de
minsta staterna växte P. i folkmängd snabbare än
någon annan stat i Tyska riket och dubbelt så fort
som Frankrike. Tillväxten beror uteslutande på det
större antalet födde än döde. Antalet födda barn på
1,000 pers. var i medeltal åren 1867–84 40 och har
efter de på fransk-tyska kriget följande åren, då det
uppgick till 42,8, småningom nedgått. Antalet dödsfall
var i medeltal för samma år 28, var högst 1872,
med 31,1, och har sedan regelbundet minskats. Af de
1882 födda voro 8,11 proc. oäkta, varierande mellan
2,92 i Westfalen och nära 15 proc. i Berlin. Åren
1872–80 minskades antalet ingångna äktenskap nästan
regelbundet; efter 1880 har det åter stigit och utgör
nu omkr. 8 pr mille. En intressant företeelse är den
stora proportionen i konfessionelt hänseende blandade
äktenskap, uppgående till omkr. 7 proc. af hela
antalet. – I medeltal funnos 1885 81 pers. pr qvkm.,
och antalet vexlade mellan 161 i Rhenprovinsen (320
i regeringsomr. Düsseldorf), 102 i Hessen-Nassau
och Schlesien samt 53 i Ostpreussen och 50 i
Pommern. Enligt 1880 års census tillhörde 57,4
proc. landtbefolkningen och 42,6 stadsbefolkningen,
d. v. s. den som lefver i samhällen med mer än
2,000 innev. De relativa proportionerna vexla
mycket i olika provinser, i det 62 proc. tillhörde
stadsbefolkningen i Rhenprovinsen och endast 23
l. 24 proc. i Ostpreussen och Posen. I de 69 städer,
som hade mer än 20,000 innev., bodde 16,7 proc. I
P. liksom annanstädes kan man iakttaga en stark
inflyttning till städerna, der den årliga tillväxten
är 6 gånger större än på landsbygden. 1885 hade
P. 54 städer med mer än 25,000 innev., 26 med mer än
50,000 och 12 med mer än 100,000 innev., nämligen
Berlin (1,315,287 innev.), Breslau (299,640), Köln
(161,401), Frankfurt a. M. (154,513), Königsberg
(151,151), Hannover (139,731), Düsseldorf (115,190),
Danzig (114,805), Magdeburg (114,291), Elberfeld
(106,499), Altona (104,717) och Barmen (103,068). –
Med afseende på nationaliteten uppskattar man enligt
äldre uppgifter antalet tyskar till 24 mill. eller
88,4 proc., danskar till 153,500, litaver och letter
(kurer) till 225,000, polacker till 2,7 mill., eller
nära 10 proc., tsjecher
(böhmare och mährer) till 54,000, vender till 81,000 (de
tre sistnämnda äro slaviska folkstammar), valloner
till 10,800. Danskarna bo endast i Schleswig-Holstein,
litaverna och letterna i norra Ostpreussen, vallonerna
vid belgiska gränsen. Större utbredning hafva
polackerna. De i södra Ostpreussen boende masurerna
skilja sig genom trosbekännelse och dialekt från
storpolackerna; kassuberna omkring Danzig och i östra
Pommern tala likaledes en särskild dialekt. Tätare
bo polackerna i södra Westpreussen och i östra Posen,
i hvilka landsdelar de begagna sitt rena skriftspråk,
hvaremot polackerna i öfre Schlesien tala en särskild
dialekt. Af de två andra slaviska stammarna förekomma
tsjecher i södra Schlesien samt vender i nordvestra
Schlesien och sydöstra Brandenburg. Germaniseringen
af den icke tyska befolkningen har försiggått
småningom och i allmänhet på frivillighetens väg,
ej minst derigenom att afkomlingar af främmande
stammar begifva sig till tyska trakter och der
tillegna sig tyskt språk och tyska seder. Men på
sista tiden har nationalitetsfrågan i P. ådragit
sig styrelsens särskilda uppmärksamhet. Åtskilliga
icke preussiska individer, i synnerhet i de östra
provinserna och i Schleswig-Holstein, hafva utvisats
och särskilda ingripande åtgärder vidtagits i
Posen och Westpreussen för att förebygga den polska
nationalitetens framträngande. – Antalet personer
tillhörande främmande stat blir vid hvarje folkräkning
större och utgjorde 1885 319,192, som tillhörde
andra tyska stater, och 156,969 andra utländingar,
mest österrikare, italienare, danskar och ryssar.
Med afseende på sysselsättning var befolkningen
med inberäkning af biträden, tjenstehjon och
familjemedlemmar 1882 fördelad på följande sätt:
| Jordbruk, ladugårdsskötsel, skogshandtering och fiske | 11,904,407 | (43,63 proc.). |
| Industri jämte bergsbruk och byggnadsverksamhet | 9,393,750 | (34,42 proc.). |
| Handel, sjöfart och landtransport | 2,725,344 | (9,99 proc.). |
| Aflönadt arbete af vexlande art | 690,892 | (2,53 proc.). |
| Personer anställda i statens, kommunens, kyrkans o. s. v. tjenst och i s. k. fria yrken | 1,305,657 | (4,79 proc.). |
| Personer utan sysselsättning eller intagna i anstalter | 1,267,810 | (4,64 proc.). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
