Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Portal, port med tillhörande omgifning, särskildt när denna är af en rikare arkitektonisk hållning - Portal, Antoine - Portalegre, stad i portugisiska prov. Alemtejo - Portalis. 1. Jean Étienne Marie P. - Portalis. 2. Joseph Marie P. - Portamento l. porta di voce, Ital., Fr. port de voix, musikt. - Portativ, genom sin form och lätthet beqväm att bära; i fickformat (om lexikon o. dyl.) - Port-au-Prince, hufvudstad i republiken Haiti i Vestindien - Portax. Se Nilgauslägtet - Port Castries. Se Carenage - Port Clarence. Se Stockton on Tees - Portcros, en af Hyères-öarna. Se Hyères - Port de France. Se Nya Kaledonien - Porte-chaise, ett franskt ord, som betyder bärstols bärare - Porte-épée, Fr., »sabelhandrem», en med tofs försedd rem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
romanska medeltidskonsten låter portalöppningen
oftast sluta i en rundbåge, infattar den med en
perspektiviskt anordnad nisch, som är sammansatt
af rätvinkliga mursprång, med i vinklarna
inställda kolonner. Det hela omfattas jämväl ofta
af kolonner, som uppbära en rundbåge. – Gotikens
portaler sluta i regeln i spetsbågar och hafva
likaledes perspektiviskt ordnade nischer, hvilka
prydas med inställda små statyer under baldakiner.
Upk.
Portal, Antoine, fransk läkare, f. 1742, blef
med. doktor 1764 samt egnade sig sedan företrädesvis
åt anatomien och kirurgien. Han blef 1772 professor
i anatomi vid Coll. royal och 1788 förste lifmedikus
hos Ludvig XVI samt innehade derefter enahanda
befattning hos Frankrikes alla regenter ända till
Karl X. Han dog 1832. De mest kända af hans arbeten
äro Histoire de l’anatomie et de la chirurgie (7 bd,
1770–73) och Anatomie médicale (5 bd, 1803).
<b>Portalegre,</B> stad i portugisiska prov. Alemtejo,
hufvudstad i distriktet P., i Serra de P., nära
jernvägen mellan Badajoz och Lissabon. 8,699
innev. (1878).
Portalis. 1. Jean Étienne Marie P., fransk rättslärd
och statsman, f. 1745 i depart. Var, blef advokat i
Aix 1765 och vann der stort anseende. Han slog sig
1794 ned såsom advokat i Paris och invaldes 1795 af
denna stad i De gamles råd, der han med politisk måtta
och glänsande talegåfva angrep Direktoriet. Efter
revolutionen d. 18 Fructidor (Sept. 1797) dömdes
han af detta till deportation till Cayenne, men
lyckades rädda sig genom flykten. P. kallades
af Napoleon till statsråd 1800, senator 1803 och
kultusminister 1804. P. hade derjämte i uppdrag att
vara en af redaktörerna af »Code civil», om hvilket
verk han inlade den största förtjenst och med hvars
tillkomst hans namn, enligt en biografs ord, är
evigt förenadt. Äfven till konkordatet af 1801 var
han förnämste upphofsmannen. Han blef 1803 medlem af
Institutet. Död 1807. P:s mest framstående skrift är
De l’usage et de l’abus de l’esprit philosophique durant
le XVIII:me siècle (2 bd, 1820; 3:dje uppl. 1833). –
2. Joseph Marie P., grefve, den föregåendes son,
statsman, f. 1778, d. 1858, började sin karrier efter
Napoleons statskupp d. 18 Brumaire år VIII (d. 9
Nov. 1799) såsom diplomat, biträdde sedan 1805 sin
fader såsom generalsekreterare vid kultusministeriet
och utnämndes 1810 till generaldirektör för bokhandeln
och till grefve, men föll 1811 i onåd, emedan han icke
genast gifvit regeringen del af en påflig skrifvelse,
som angrep kejsarens politik. 1813 kallades han
dock till president vid domstolen i Angers. 1815
fick han en plats i Ludvig XVIII:s »conseil d’état»
och i kassationsdomstolen, blef 1819 pär och 1824
president i en af kassationsdomstolens kamrar, var
1828–29 först justitie-, sedermera utrikesminister
och utnämndes s. å. till förste president i
kassationsdomstolen. Detta ämbete nedlade han efter
Napoleons statsstreck d. 2 Dec. 1851, men 1852 blef
han senator. – P:s brorson, baron August P. (f. 1801,
d. 1855), skref
åtskilliga moralisk-religiösa arbeten, var under
Julimonarkien en af deputeradekammarens oppositionsmän
och utnämndes under Februarirevolutionen till
generalprokurator.
<b<Portamento</b> l. porta di voce [våtje], Ital., Fr. port
de voix (pår dö våa’; af Lat. portare, bära, släpa),
musikt., ett föredrag, som är eget för menniskostämman
och stråkinstrumenten samt består i ett glidande
öfver från en ton till en annan. På stråkinstrument
åstadkommes det genom fingrets hastiga strykande
upp eller ned på strängen, i sång genom att man
låter rösten hastigt genomlöpa hela ljudserien från
den ena tonen till den andra, innan denna senare
attackeras. Detta genomlöpande får dock ej missbrukas
samt måste ske med smak och ej i form af något slags
skala, utan blott som en obestämd glidning. Fordom
var »portamento» äfven, i likhet med »accent» och
Fr. »chute», beteckning på ett slags förslag. –
Oriktig är förblandningen af portamento med röstens
fasta hållning i »messa di voce». Både oriktig
och absurd är den, som det synes, blott i svenska
pianistterminologien inkomna benämningen portamento
för halfstaccato eller halflegato. Portamento är
rätteligen snarare ett ökadt än ett minskadt legato
och alldeles omöjligt att utföra på pianot. A. L.
Portativ (Fr. portatif, af porter, bära), genom sin
form och lätthet beqväm att bära; i fickformat (om
lexikon o. dyl.).
Port-au-Prince [pår-å-prä’ngs], hufvudstad
i republiken Haiti i Vestindien, hette
ursprungl. L’Hôpital samt tidtals Port Henri
och Port Républicain. Staden ligger på öns vestra kust
i bakgrunden af den efter staden uppkallade viken,
midt emot ön Gonave. Den har ett beundransvärdt
vackert läge, men är illa byggd, hufvudsakligen
med trähus, och har ytterst usla gator. Allting
får förfalla, såväl de offentliga byggnaderna som
den af fransmännen anlagda vattenledningen och
hamnen. Folkmängden uppgår till omkr. 35,000, mest
negrer och mulatter. Ärkebiskopssäte, sedan 1860.
Portax. Se Nilgauslägtet.
Port Castries [franskt utt. pår kastri, eng. utt. pårt
kä’stris]. Se Carenage.
Port Clarence [part klä’rens]. Se Stockton on Tees.
Porteros, en af Hyères-öarna. Se Hyères.
Port de France [par dö frangs]. Se Nya Kaledonien.
Porte-Chaise [pårtsjäs], ett franskt ord, som
betyder en bärstols bärare (af porter, bära,
och chaise, stol), men som i Tyskland och Sverige
öfvergått att betyda sjelfva bärstolen (Fr. chaise
à porteur). Portschäsen var ett förr brukligt
fortskaffningsmedel, som utgjordes af ett manshögt
skåp, med fönsterdörr och förhängen framtill, sits
bakuti samt på sidorna utstående jernringar, genom
hvilka starka stänger träddes, så att det kunde bäras
af två män. Jfr Palankin.
Porte-épée [pårtepe], Fr., »sabelhandrem»
(Fr. dragonne; porte-épée är i Frankrike namnet på
värjgehänget), en med tofs försedd rem, som på en
sabel (faskinknif, huggare) är lindad kring fästet
och afsedd att vid behof låta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
