Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pollentia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alstrats, i allmänhet blifva mindre grobara och
gifva upphof till mindre lifskraftiga individer af
arten. Deremot gynnas, så vidt möjligt är, heteroklin
pollination, eller korsning af frömjöl från en
blomma till pistillens märke i en annan. Homoklin
pollination är omöjlig och heteroklin pollination den
enda utförbara i de fall, då blommorna äro enkönade
(diklina) och då ståndare och pistiller i en blomma
icke samtidigt komma till könsmogen utveckling. Hos
Corydalis cava L. är frömjölet alldeles utan verkan
på pistillens märke inom samma blomma. Hos herkogama
blommor är homoklin pollination på mekanisk väg
genom ett slags stängsel omöjliggjord. Försvårad,
men icke alldeles omöjlig, är homoklin pollination
hos polygamister. Homoklin pollination kan inträda,
om heteroklin uteblifver, och sjelfbefruktning
förekommer oftast hos växter med oansenliga,
icke i ögonen fallande blommor. Slutligen gifves
det blommor, hvilka äro uteslutande hänvisade till
homoklin pollination såsom hos de kleistogama,
hvilka förblifva slutna, och hvilkas pollination är
klandestin, eller skeende liksom i hemlighet. Sådana
blommor sakna ofta blomkrona och hafva gemenligen
ingen lukt. Pollinationen utföres dels med vindens
tillhjelp hos många växter, som man derför kallar
anemofiler (af Grek. anemos, vind, och filos, vän)
l. »vindvänner» »vindblommor». Frömjölet är hos
sådana växter lätt, torrt och ymnigt; pistillernas
märken äro stora och försedda med långa hår eller
tofsar till det med vinden flygande frömjölets
uppfångande. Märkena äro i synnerhet stora, om
blommorna sitta ensamma; hos samlingar af blommor
blifva de vanligen mindre. Ståndareknapparna sitta
på långa strängar, som räcka utanför blommorna, så
att vinden kan lätt skaka dem eller ock förmå skaka
hela blomställningen, hvarjämte pistillernas märken
äro efter regeln lätt åtkomliga, bl. a. derigenom
att många anemofila växter blomma tidigt på
våren, innan bladen slagit ut, så att bladverket
icke kan hindra frömjölets framförande, såsom hos
många pilarter och popplar. Vattenväxters märken få
frömjölet till sig genom vattnets hjelp. Men de flesta
växter äro entomofiler (af Grek. entomos, insekt)
l. »insektblommor» (jfr Blomma). Dessas pollination
förmedlas af insekter, som hos blommorna uppsuga
honingssaft och derunder med tungan eller andra
kroppsdelar komma i beröring med ståndarnas frömjöl
i en blomma och sedan vid besök i en annan blomma
med moget märke der aflemna detta frömjöl, hvilket
så mycket säkrare kan ega rum, som insekterna alltid
sätta sig på lika sätt å de särskilda likformiga
blommorna och gå till väga på samma vis hos dem,
hvarigenom samma kroppsdelar komma i beröring med
samma organ i blommorna. Hos entomofila blommor
är frömjölet klibbigt, taggigt eller försedt
med ojämnheter, så att det lätt kan fastna vid
insekterna. De vaxlika, tunga pollenmassorna hos vissa
orkidéer och asklepiadéer hafva å foten, med hvilken
de lösbrytas af den besökande insekten, en klibbig
vätska, som genast stelnar
och fäster pollenklumpen vid insektens
sugrör. Blomman har ofta lysande färger för att
ådraga sig uppmärksamhet och utsänder ofta en
stark lukt, som redan på långa afstånd uppfattas
af insekterna och lockar dem till blommorna,
som derjämte locka dem med sina honingssafter,
afsöndrade i olikartade honingsgömmen, körtlar
eller fjäll och gropar. Å vissa blommors blad,
vanligen de nedåt vända, finnas ofta »vägledande»
teckningar, såsom streck, fläckar o. dyl., hvilka
visa hän mot honingsgömmena. Dikogama, dimorfiska
och herkogama blommor äro hänvisade till pollination
genom insekter. Rörande den på pollinationen följande
befruktningen se d. o. O. T. S.
Pollinodier (af Lat. pollen, frömjöl, och Grek. eidos,
gestalt, form), bot., de hanliga organen hos
Ascomycetes (se d. o.).
Pollio, romersk fältherre. Se Asinius.
Poflock, Sir George, engelsk krigare, f. 1786,
d. 1872, gick 1802 i engelska ostindiska kompaniets
tjenst såsom artilleriofficer och hade (1841)
avancerat till öfverbefälhafvare öfver trupperna
vester om Indus, då han 1842 genom ett lyckligt
fälttåg väckte en större uppmärksamhet. Efter
en rad skickligt utförda operationer forcerade
han Kaiber-passet och marscherade mot Djelalabad
till Sir Robert Sales undsättning, tillfogade
i Aug. och Sept. s. å. afganerna nya grundliga
nederlag samt intog Kabul och befriade de derstädes
förvarade engelske fångarna, hvarefter han förde
sina trupper oskadda tillbaka genom passet. Denna
bragd tillskyndade honom utomordentliga utmärkelser
af flere slag. 1858 återvände han till England och
erhöll 1870 fältmarskalksvärdighet.
Pollok, Robert, skotsk skald, f. 1798, d. 1827,
författade på blankvers en lång religiös lärodikt,
Course of time (10 böcker, 1827), utmärkt af stor
lyftning i känslan och styrka i bildspråket,
ehuru diktionen liknar den under 1700-talet
häfdvunna. Lifsuppfattningen är kalvinistisk. P:s
dikt är ännu mycket folkkär i Skotland.
Pollokshaws [-sjås], stad i skotska grefskapet
Renfrew, 4 km. s. v. om Glasgow, till hvilket
det räknas som förstad, och med hvilket det
är förenadt genom jernväg och spårväg. 9,363
innev. (1881). Bomullsindustri samt tillverkning af
papper, lergods och maskiner.
Pollutioner (Lat. pollutio, orenande), ofrivilliga
sädesuttömningar, förekomma normalt hos könsmogna
och återhållsamma personer under sömnen och
hafva då intet menligt inflytande på helsan,
men kunna äfven uppträda såsom sjukdom hos
svaga, i synnerhet genom onani försvagade,
och göra då läkarens rådfrågande nödvändigt.
F. B.
Pollux (Grek. Polydevkes). 1. Se Dioskurerna. –
2. Julius P., forngrekisk retor och grammatiker från
Naukratis i Egypten, lefde under senare delen af
2:dra årh. e. Kr. och erhöll af kejsar Commodus en
offentlig lärarebefattning i Athen, der han äfven
dog. Af hans skrifter finnes i behåll ett efter
sakinnehållet ordnadt reallexikon (Onomastikon)
i 10 böcker, hvilket, ehuru sammandraget utan kritik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
