Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Planetarisk nebulosa ... - Plastisk lera, geol., petrogr., lera, som är i fuktigt tillstånd mjuk och formbar - Plastisk operation kallas en sådan kirurgisk operation, genom hvilken man med konst söker ersätta en genom sårande, sjukdom eller missbildning förlorad kroppsdel - Plata, Rio de la P. Se La Plata - Paltææ. Se följ. art. - Plataiai l. Plataia (Lat. Platææ), urgammal forngrekisk stad i södra Beotien - Plataleini, skedstorkar, zool. - Plataneæ Lestib., bot., en liten, märklig nat. fam. af träd - Platanistidæ. Se Hvaldjuren - Platanthera Rich., nosserot, »skogsviol», »nattviol», bot. - Platanus. Se Plataneæ - Plateau, Joseph Antoine Ferdinand - Plateaus försök, fys.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(se d. o.); konsten att (t. ex. på scenen) föra sig
vackert och behagfullt, med afrundade, uttrycksfulla
åtbörder. – Plasticitet, bildbarhet. – Plastisk,
formbar, bildbar (t. ex. fuktig lera); till plastiken
hörande; i bild af fast ämne framställd; påminnande om
plastikens verk, skönt afrundad; som låter föremålen
och tankarna framträda i klart åskådlig form (om
författarestil).
Plastisk lera, geol., petrogr., lera, som är i
fuktigt tillstånd mjuk och formbar, finnes af mycket
olika ålder. De inom Sverige så allmänt förekommande
postglaciala och glaciala lerorna, använda inom
tegel- och lerkärlsindustrien, äro plastiska leror,
likaså vissa leror inom Skånes stenkolsförande
formation samt s. k. piplera och porslinslera.
E. E.
Plastisk operation kallas en sådan kirurgisk
operation, genom hvilken man med konst söker
ersätta en genom sårande, sjukdom eller missbildning
förlorad kroppsdel. Afhuggna fingrar, nässpetsar,
läppar o. dyl. kunna åter läka ihop, om de mycket
snart tillpassas och förbindas. Äfven utslagna
tänder kunna åter insättas och fastväxa. Men äfven
defekter kunna ersättas från andra delar af kroppen
(»avtoplastik»). Den plastiska kirurgien har i
synnerhet försökt sig på att bilda nya näsor
(rinoplastik). Det härför nödiga hudstycket
tages antingen från pannans hud, i hvilken en
triangel med basen uppåt utskäres, vändes nedåt
och fastsys till näsa, under det triangelns
spets fortfarande sammanhänger med näsroten och
derifrån får sin tillförsel af blod. En äldre
metod hemtade den nya näsfliken från armen,
som då måste fastbindas nära näsan, tills fliken
hunnit växa fast. Genom lossande och flyttning
af hud kan man täcka defekter, fistelöppningar
o. dyl. hvar som hälst, såsom på ögonlocken
(blefaroplastik), läpparna (cheiloplastik)
i gommen (stafyloplastik) m. fl. ställen.
F. B.
Plata, Rio de la P. Se La Plata.
Plataeae. Se följ. art.
Plataiai l. Plataia (Lat. Plataeae), urgammal
forngrekisk stad i södra Beotien, på norra sluttningen
af Kithairon, nära floden Asopos, hvilken i norr
bildade gränsen mot Thebes stadsområde. P. tillhörde
i äldre tider det beotiska förbundet, men utträdde
ur detta af missnöje med Thebes öfversitteri och slöt
sig i stället till Athen, hvars trogne bundsförvandt
det sedermera var. I slaget vid Marathon (490
f. Kr.) fäktade 1,000 af P:s män med utmärkelse vid
athenarnas sida. Största ryktbarhet vann P. genom
den i dess omedelbara närhet af de förenade
grekerna under Pausanias’ befäl vunna ärofulla
segern öfver perserna under Mardonios (479), till
hvars åminnelse hvart fjerde år firades en högtidlig
frihetsfest. Stadens förnämsta prydnad var ett af
det från perserna tagna segerbytet uppfördt tempel
åt Athene Areia med en af Fidias utförd kolossalbild
af gudinnan. P. blef i grund förstördt af Xerxes 480
samt af thebanerna 427 och 373 f. Kr. Af dess gamla
stadsmurar finnas lemningar i närheten af byn Kokla.
A. M. A.
Plataleini, skedstorkar, zool., bilda en
underfamilj inom de storkartade foglarnas familj
(Ciconiidae), vadarnas ordning (Grallatores)
och foglarnas klass. Näbben är mycket lång,
nedplattad, mot spetsen utvidgad, bred och
afrundad. Näsborrarna ligga i en nära öfverkäkens
rand befintlig, till näbbspetsen räckande fåra;
tungan är kort, andra vingpennan längst. – Dit
hör skedstorkslägtet, Platalea (se Skedstorken).
C. R. S.
Plataneae Lestib., bot., en liten, märklig
nat. fam. af träd, utgörande blott 5 arter
och förekommande dels i vestra Asien, dels i
Nord-Amerika. Plataneae sakna mjölksaft, som utmärker
närastående familjer. De hafva stora, spiralställda,
handnerviga och flikiga blad, som hafva strutlikt
hopvuxna stipler samt bladskaftens bas urhålkad och
omslutande knopparna. Blommorna äro enkönade och
sambyggare (kl. Monoecia L.) samt sitta i klotlika
samlingar med långa mellanrum på ett slakt hängande
fäste. Den bekanta vackra orientaliska platanen,
Platanus orientalis L., är ett allmänt i södra
Europa planteradt parkträd med lönnlika, handlikt
flikiga blad, hvarigenom hon skiljer sig från den
amerikanska, P. occidentalis L., som har djupt delade,
nästan fingerlika blad. Stammarna hafva ett eget,
gråfläckigt utseende genom ytterbarkens afflarnande
styckevis. De lemna förträffligt virke, och rötterna
hafva ansetts verksamma mot blödningar. O. T. S.
Platanistidae. Se Hvaldjuren.
Platanthera Rich., nosserot, »skogsviol», »nattviol»,
bot., ett slägte inom nat. fam. Orchideae
L., kl. Gynandria L. De svenska arterna äro
högväxta, nedtill 2-bladiga örter med hela
stjelkknölar. Blomkalkens 3 öfre blad äro
sammanstående, de 2 sidobladen utböjda, läppbladet
smalt, helt jämnbredt och helbräddadt, med smal,
lång sporre. De till vår flora hörande arterna,
P. bifolia L. och P. Chlorantha Cust., förekomma
å skogsängar i södra och mellersta Sverige, den
förra upp till Ume lappmark. De hvitaktiga eller
grönhvita blommorna sitta i långa, glesblommiga ax och
utveckla hos den förra arten mot aftonen en egendomlig
vällukt. Stjelkknölarna insamlas till saleb. O. T. S.
Platanus. Se Plataneae.
Plateau [-tå], Joseph Antoine Ferdinand,
belgisk fysiker, f. 1801, d. 1883, var sedan 1835
professor vid universitetet i Gent och studerade
företrädesvis optikens fysiologiska sida samt
molekylär krafterna. Ett 1829 anstäldt försök att
studera verkningarna af ett 20 sekunders stirrande
på middagssolen skadade för alltid hans synförmåga,
och 1843 blef han fullkomligt blind. Med hjelp af
sina närmaste fortsatte han likväl oförtrutet sina
specialstudier och kunde bl. a. utgifva det för
teorien om hårrörskraften värdefulla verket Statique
expérimentale et théorique des liquides soumis aux
seules forces moléculaires (1873).
Plateaus försök [-tås], fys., utfördes för att
experimentelt bevisa Kant-Laplaces hypotes (se
denna). En liten qvantitet olivolja infördes i en
blandning af sprit och vatten af samma specifika vigt
som oljan samt bragtes med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
