Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persien (landets officiella inhemska namn är Iran), konungarike i vestra Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta regeringssystem. Den nu regerande sjahen,
Nasr-ed-din, har visserligen gjort flere berömvärda
försök att införa ordning och kontroll i styrelsen,
men förgäfves. Han omgifves af en skara hofmän, som,
långt ifrån att utföra hans befallningar och nya
förordningar, använda sitt inflytande hos sjahen till
sitt eget riktande. – Inom P. utöfvas rättskipningen
enligt två olika lagar, den verldsliga och den
andliga. Den verldsliga lagen, urf, som grundar
sig på tradition, men ännu mera på godtycke och
egennytta, handhafves af en domstol, divanchâne,
hvars beslut måste gillas och undertecknas af sjahen;
vidare af guvernörerna i provinserna och af hakimer
och kedsjodaer i städer och byar. Bestickning
förekommer ytterst ofta. Under urf hemfalla alla
politiska förbrytelser och brottmål. Svåra fall,
som de verldslige domarena, på grund af egennytta
eller fruktan för domens följder, icke vilja eller
våga befatta sig med, öfverlemna de åt den andliga
lagens, sjeriet, afgörande. Sjeriet är affattad i
skrift och grundad på koran samt handhafves i de
olika provinserna af en sjech-el-islam, som under
sig har en skara domare, kadi, samt vidare af
imam-i-djuma och mollaer. Urfs utslag anses af de
andlige såsom olagliga. Sjeriet är emellertid den
högsta auktoriteten, från hvilken ingen appell gifves.
Statsinkomsterna (mâl-i-mîri) utgöras af grundskatten,
nomadstammarnas afgifter f or betesmarkerna, tributer,
tull- och vägskatter samt inkomsten på förpaktningar
(särskildt fiskerierna i Kaspiska hafvet). Skatterna
betalas dels i reda penningar, dels i produkter och
indrifvas af kedsjoda. Nominelt betalas en femtedel
af godsets afkastning, men i sjelfva verket en
tredjedel, ty skatteindrifvaren stoppar öfverskottet
i egen ficka. För kronans mark betalas hälften af
afkastningen. Försummas skattebetalningen, mister
man sin mark. Tillfälliga skatter påläggas, då en
här skall utrustas, då sjahen besöker en provins
och vid mångfaldiga andra tillfällen. Dessutom
göra sig ämbetsmännen skyldiga till de skamligaste
utpressningar, alldeles godtyckligt. De årliga
statsinkomsterna uppgå till omkr. 40 mill. kr.,
under det att utgifterna något understiga denna
summa. Hären kostar i årligt underhåll omkr. 17
mill. kr., hofvet 8 à 9 och presterskapet 6 1/2
mill. kr. P. har ingen statsskuld. Deremot finnes i
Teheran en skattkammare på 9 mill. toman, bestående
i guld, dyrbara kärl och vapen samt ädelstenar,
bland dem den ryktbara derjâ-i-nur (»ljushafvet»)
af klaraste vatten. Till skattkammaren inflyter
öfverskottet på statsinkomsterna.
Den persiska armén, som fulltalig räknar 150,000
man, består af den stående hären (nisâm), om 80,000
man, samt 70,000 man tsjerik, omfattande irreguliert
rytteri (suvâre nisâm) och milis. Man räknar dervid 27
bataljoner infanteri (piade nisâm), 2,500 hästar och
8,000 man artilleri (toptsji) med 200 kanoner. Den
stående armén är inrättad efter europeiskt mönster
och under de sista 50 åren instruerad af engelska,
franska, österrikiska och
ryska officerare. Uniformerna äro äfven till stor
del europeiska. Armeringen består mest af franska
perkussionsgevär, men på sista tiden har ett
stort antal chassepot- och tabatièregevär blifvit
uppköpt. P. har också en flotta (2 ångbåtar, med
sammanlagdt 5 kanoner). Rikets flagga föreställer
ett lejon och den uppgående solen. Nationalfärger
äro grönt och gult. Riket har en enda orden: Sol- och
lejonorden (stiftad 1808). S. H-n.
Historia. P:s historia, som börjar med Medien,
utgår dock egentligen från det lilla området vid
Persiska viken, som af grekerna kallades Persis
(kilskrift. Pârsa, Nypers. Pârs, Arab. Fârs), ett
namn, hvarmed vesterländingarna beteckna Iran (d. ä. i
geografisk mening landet mellan Tigris och Sind),
men som redan i äldsta tider omfattade hela Iran,
d. v. s. icke blott alla de provinser, som tillhöra
det nuv. P. (hvars egna officiella namn är Iran),
utan äfven Afganistan och Belutsjistan, hvilka i
midten af 1700-talet lösrycktes från det öfriga Iran.
Gamla tiden. I. Mytiska regentätter. P. under
assyriskt och mediskt välde (från äldsta tider till
550 f. Kr.). De iranska folkens egna hjeltesagor,
sådana de kommit till oss, uppblandade med
muhammedanska föreställningar i Ferdusis berömda
diktverk Sjâh-nâme (»Kunga-boken»), börja med Adam
och sluta med Jesdedjerd, den siste sasaniden,
men äro för hela tiden före Alexander den store
af rent mytiskt innehåll. Den förste konungen,
eller snarare den första menniskan af iransk stam,
var enligt dessa sagor Gajûmart, hvars son Hôsjeng,
åkerbrukets, boskapsskötselns och skrifkonstens
uppfinnare, blef stiftare af pisjdâdernas berömda
dynasti. Efter pisjdaderna följde kajânernas ätt,
under hvilken Irans förste och främste nationalhjelte,
Rustem, i egenskap af storvesir regerade i flere
hundra år, utförde en rad af lysande bragder och
besegrade Turans konung Afrasiâb. Under den tredje
kajânen, Gusjtâsp (Fornpers. kilskr. Visjtâspa,
Grek. Hystaspes), uppträdde Zarathusjtra och
stiftade en ny religion (jfr Zoroaster). I ett
följande krig mot den turanske konungen Ardsjâsp
dödades denne af Irans nationalhjelte,
Isfendiâr, hvilken dock sedermera vände sina vapen mot den
då 500-årige Rustem. Efter två dagars strid faller
Isfendiâr, och Rustem mördas af förrädisk hand. Med
de siste konungarna af denna ätt inträder ändtligen
den iranska hjeltesagan på historisk mark. Irans
verkliga historia börjar med Mediens omnämnande
(under formen Madâi) i assyriska kilinskrifter
från senare hälften af 9:de årh. f. Kr. Om
Mediens inre förhållanden under denna tid och det
sjelfständiga mediska rikets grundläggande af Dejoces
se Medien. (Enligt babylonska kilinskrifters intyg
måste dock de i denna art. angifna årtalen framflyttas
9 à 10 år.) Under denna tid styrdes Persis af mediska
lydfurstar ur Achsemenes’ ätt. En af desse, Cyrus,
störtade i midten af 6:te årh. f. Kr. det mediska
väldet. – II. Achaemeniderna (550–331 f. Kr.). Cyrus
(550–529; se denne) utvidgade sitt rike under ständiga
härnadståg åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
