Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Peringskiöld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
latin), Monumenta ullerakerensia . . . .; eller
Ulleråkers Häradz minnings-merken, med Nya Upsala
(1719; på svenska) och En book af menniskiones slächt
och Jesu Christi börd (1713). Bland hans öfriga
arbeten märkas en tolkning af »Wilkina Saga» (1115),
en upplaga af Anna Bylows »Chronicon genealogicum»
(1718) samt Ättar-tal för Svea och Götha konunga-hus
(1725), tryckt först efter hans död, ehuru utarbetadt
redan 1692. Dessutom utgaf han åtskilligt annat,
och i handskrift efterlemnade han bl. a. sin ännu
alltjämt brukbara samling »Monumenta sueogothica»
(å k. bibliot.), de till riddarhusarkivet inlösta
genealogiska samlingarna samt åtskilliga i Riksarkivet
förvarade volymer af biografiskt innehåll. – Såsom
forskare står P. i frändskap med Ol. Rudbeck,
och särskildt såsom genealog har han för de äldre
tiderna tillåtit sig nog djerfva kombinationer,
ja rena dikter. Det senare visar sig till fullo för
den, som studerar vår adels ättartaflor i deras nu
föreliggande skick. Stort samlingsnit och betydande
arbetsförmåga egde han deremot, och många af hans
verk äro derför ännu källor, som kunna, om än med
urskilning, rådfrågas.
2. Peringskiöld, Johan Fredrik, filolog, den
föregåendes son, född i Stockholm d. 13 Sept. 1689,
studerade i Upsala och utnämndes 1712 till faderns
efterträdare såsom »translator antiquitatum» vid
Antiqvitets-arkivet. Han erhöll 1719 sekreterares
och antiqvaries n. h. o. v., efterträdde 1720 sin
fader i dessa sysslor och afled i Stockholm d. 2
Mars 1725. P. tolkade Adams af Bremen »Beskrifning
om Swerige» (1718) och Jordanes’ »Beskrifning om
gothernes ursprung» (1719) samt utgaf i original och
öfversättning »Sogubrott af nockorum fornkongum i
Dana oc Svia velldi» (1719), »Hjalmters och Olvers
saga» (1720), »Fragmentum runico-papisticum» (1721)
och »Asmund Kappabanes saga» (1722), hvarjämte han
ombesörjde tryckningen af sin faders »Ättar-tal».
Perino del Vaga. Se Vaga.
Per intervalla, Lat., med mellanskof, tid efter
annan.
Perinthos (Lat. Perinthus), forngrekisk stad i
Tracien vid Propontis (Marmarasjön), grundad af
nybyggare från Samos och berömd hufvudsakligen genom
sitt tappra motstånd mot konung Filip II af Macedonien
(341 f. Kr.). Från 4:de årh. e. Kr. bar P. äfven
namnet Herakleia (Heraklesstaden), hvilket bibehållit
sig för den på P:s plats nu liggande obetydliga orten
under formen Erekli l. Eregli. A. M. A.
Period (Grek. periodos, egentl. omgång,
kretslopp). 1. Tidsförlopp, tidsskede, tidrymd,
tidehvarf, större historisk tidsafdelning. – 2. Fys.,
astron., den tid, inom hvilken en viss företeelse,
som är på ett mer eller mindre regelbundet sätt
föränderlig, återkommer till samma fas. En pendels
svängning är bunden vid en regelbunden period,
som omfattar tiden för en svängning fram och
åter. Solfläckarna förekomma mer eller mindre ymnigt
på solytan efter en period, som i medeltal utgör
11 1/9 år, men som ibland uppgår till några år mer
eller mindre.
I vissa fenomen sammanblandar sig inflytandet af
förändringar, som ske efter olika perioder. Såsom
exempel derpå kan anföras lufttemperaturen,
som till följd af solvärmens olika intensitet är
underkastad en förändring med en period af ett
dygn och en annan med ett års period. Skottåren
äro i den gregorianska kalendern regelbundet
fästa vid dels en 4-års-period, dels en
400-års-period. Förutbestämningen af åtskilliga
företeelser inom astronomien, t. ex. förmörkelser,
Venus- och Mercurius-passager m. m., underlättas i
hög grad genom räkning efter perioder. – 3. Kronol.,
en tidrymd, efter hvars förlopp vissa kronologiska
förhållanden återkomma. Begreppen period och cykel
sammanfalla i sak, så att icke någon skilnad i deras
definition kan uppställas. Dock kallas vanligen de
längre tidrymderna perioder, de kortare cykler,
så att en period består af flere cykler. Såsom
exempel på en period kan nämnas Julianska perioden
(se d. o. och Cykel). En period består i allmänhet af
ett helt antal år. – 4. Geol., större tidsafdelning
inom jordklotets utvecklingshistoria, hvarunder,
till skilnad från föregående och efterföljande
perioder, olika förhållanden voro rådande såväl hvad
fördelningen mellan land och haf, som hvad klimat och
de uppträdande djur- och växtformerna beträffar. De
aflagringar, som bildats under en sådan period,
sammanfattas under benämningen formation eller system
(se dessa ord). – 5. Matem. Period för en viss
funktion kallas en konstant, hvilken kan läggas
till eller dragas från den oberoende variabeln,
utan att funktionen derigenom ändrar sitt värde,
och ur hvilken alla andra konstanter med samma
egenskap kunna erhållas genom successiv addition
eller subtraktion af en period. Så är t. ex. [pi]
perioden för funktionen tgx, emedan tgx = tg(x +
[pi]). De flesta funktioner hafva ingen period. De,
som hafva en sådan, kallas periodiska funktioner
och äro antingen enkelperiodiska, d. v. s. med en
enda period, t. ex. de trigonometriska funktionerna,
eller dubbelperiodiska, d. v. s. med två perioder,
såsom de elliptiska funktionerna. Vid de senare
funktionerna är den ena perioden reel och den andra
imaginär. Entydiga funktioner med mer än två perioder
finnas icke. De periodiska funktionerna spela inom
den högre analysen en synnerligen vigtig rol på
grund af sina många anmärkningsvärda egenskaper
och sin användning inom olika delar af den rena och
tillämpade matematiken. – Med periodiskt decimalbråk
förstås ett oändligt decimalbråk, der (möjligen med
undantag för ett visst antal af de första decimalerna)
samma grupp siffror oupphörligt återkommer i samma
ordning. Denna siffergrupp kallas bråkets period. Så
äro t. ex. 0,12121212 .... och 7,187543543 .... två
periodiska decimalbråk, der perioderna äro 12 och
543. Ett periodiskt decimalbråk kan sättas under
formen af en oändlig, aftagande geometrisk serie och
sålunda summeras. Så är t. ex. det första af de nyss
angifna bråken lika med 0,12/1–0,01, eller 4/33, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
