Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Patagoniska kanalerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flitig för att förvärfva sig ett kapital för sin
ålders dagar, men detta arbete uttömde hans krafter,
och han dog jämförelsevis ung. Louvre eger af honom
Une fête champêtre (landtlig fest), på hvilken tafla
han 1728 blef ledamot af akademien. I Nationalmuseum
i Stockholm finnes af honom Badande sällskap i
en park, inköpt genom C. G. Tessin för drottning
Lovisa Ulrikas samling. Andra bilder af samma
art finnas i London och i Sanssouci vid Potsdam.
C. R. N.
Patera, Lat., flat skål, offerskål; arkitektonisk
prydnad i form af en vertikalt fäst rosett eller
ett blad, som påminner om en upphängd flat skål
eller tallrik.
Paterculus. Se Vellejus.
Pater familias (Lat., egentl. familjefader),
jur., kallades i den romerska rätten hvarje fri
(friboren eller frigifven) romersk medborgare
af mankön, som ej stod under någon annans patria
potestas (se d. o.). För att vara pater familias
fordrades följaktligen hvarken att ega naturliga eller
adopterade descendenter eller slafvar, ej häller att
vara gift eller ens att hafva uppnått myndig ålder. Å
andra sidan var det ej gifvet, att en familjefader
i modern mening (äfven om han var en fri man) var
pater familias, ty han kunde alltför väl stå under
en annans patria potestas. För att någon skulle
vara pater familias erfordrades, att hans manliga
ascendenter på fädernet (naturliga eller adoptiva)
med döden afgått, eller att han på annat sätt
(t. ex. genom emancipation) blifvit löst från deras
välde. De rättigheter, som åtföljde denna egenskap,
voro, i korthet, att (efter uppnådd myndighetsålder
sjelf, förut genom en på förmyndareansvar handlande
förmyndare) fritt få förfoga öfver sin person och
sin egendom (efter döden genom testamente) eller att
vara ett rättssubjekt i fullaste och egentligaste
bemärkelse samt att kunna (genom äktenskap, adoption
eller legitimation af oäkta barn) förvärfva patria
potestas öfver andra. I viss mening kan det sägas,
att hela den romerska privaträtten kan föras
tillbaka till begreppet om pater familias och dennes
befogenhet att verka och handla fritt inom sferen
af sitt enskilda lif. Det var (ursprungligen) icke
menniskan, utan pater familias som egde rättigheter.
L. H. Å.
Paternitet (af Lat. pater, fader), faderskap. –
Paternitetsmål, juridiska mål, i hvilka frågan rör
sig om huruvida en person är att anses för fader
till ett oäkta barn och såsom sådan pliktig att lemna
barnuppfostringshjelp.
Paterno, stad uti italienska prov. Catania (Sicilien),
vid södra foten af berget Etna, 17 km. v. n. v. från
Catania. 15,230 innev. (1881). P. ligger på samma
plats som forntidens Hybla major (se Hybla), efter
hvilken stad lemningar (bad, grafvar, en aqvedukt
och en bro öfver Simeto) hafva upptäckts.
Pater noster, Lat., bönen »Fader vår»; hos
katolikerna äfven namn på det vid bedjandet af denna
bön nyttjade radbandet (rosenkransen).
Paternosterskären, en samling af omkr. 200 kala
klippor öfver vattnet och ett stort antal under
vattnet, sträckande sig i sydvestlig
riktning från ön Tjörn i Bohus län omkr. 9 km. utåt
hafvet. Fordom illa beryktad till följd af den säkra
undergång, som väntade seglaren, hvilken under natt
eller storm drefs in bland dessa vilda klippor – man
passerade dem aldrig utan att läsa sitt Pater noster
(»Fader vår»; deraf skärens namn) –, är denna skärgård
numera mindre farlig, sedan Paternosters blänkfyr
1867–68 uppfördes på Hamnskär, en af de längst ut i
hafvet belägna klipporna. Denna fyr, uppsatt i ett 32
m. högt, öppet pelaretorn af jern, är försedd med en
1:sta ordningens linsapparat och har en lysvidd af 20
minuter. Närmare Tjörn, till och förbi Klädesholmen,
hvarest finnas lotsplats och lifräddningsstation,
går genom skärgården en farled, som belyses af en
ledfyr på klippan Gråen. A. G.
Paternosterverk (af paternoster i bet. radband;
Fr. chapelet, som äfven betyder radband;
Eng. chainpump, »kedjepump», Sp. noria), en för
uppfordring af vatten eller andra ämnen afsedd maskin,
som hufvudsakligen består af en ändlös kedja, med
dervid fästa kärl eller skoflar, samt två hjul,
öfver hvilka kedjan löper. Det ena hjulet anbringas
nära det ställe, der ämnet skall upphemtas, det andra,
der ämnet aflemnas. Det sistnämnda hjulet kringvrides
af en motor, hvarvid rörelsen tillika meddelas kedjan
och det undre hjulet. Dylika maskiner begagnas under
flere olika former och för olika ändamål, t. ex. för
vattenuppfordring vid byggnadsarbeten, för mudderverk,
för qvarnar (under namn af elevatorer) o. s. v.
G. R. D.
Pater patratus (Lat., af patrare, afsluta,
t. ex. fred, fördrag). Se Fetiales.
Pater patriae, Lat., »fäderneslandets fader»,
hederstitel, som i det gamla Rom tillades de tidigare
kejsarna och förut hade gifvits åt stora patrioter,
första gången åt Cicero, då han hade upptäckt den
catilinariska sammansvärjningen.
Pater, peccavi, Lat, »fader, jag har syndat», ett
från liknelsen om den förlorade sonen (Lukas 15: 18
och 21) hemtadt uttryck, som öfvergått till ordstäf.
Patersen, Benjamin, utsigtsmålare, född i Göteborg
omkr. 1748, inskrefs 1765 i målareämbetet
derstädes och blef gesäll 1769. Sedan känner
man intet om hans lif, förrän han mot slutet
af 1770-talet reste till Petersburg, der han
omsider blef kejserlig hofmålare. 1798 valdes han
till ledamot af konstakademien i Stockholm. Han
afled omkr. 1814. Några af hans utsigter från
Petersburg finnas i statens konstsamlingar;
de äro tämligen torra och föga framstående.
-rn.
Paterson [pe’tersön], stad i nord-amerikanska staten
New Jersey, vid Passaic river och Morris-kanalen
samt flere jernvägslinier, 27 km. n. v. från New
York. 51,031 innev. (1880). Staden, som anlades
1792, kallas »Amerikas Lyon» och har stora siden- och
bomullsfabriker, lokomotiv-verkstäder, jerngjuterier,
symaskinsfabriker m. m.
Paterson [pe’terssn], William, engelsk finansman,
f. i Skotland 1658, d. i London 1719, utvandrade som
ung man till Bahama-öarna, men återvände under Jakob
H:s regering till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
