Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mostaganem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anställdes 1676 i det danska kansliet och blef
1684 öfversekreterare. 1679 adlades han jämte
sin syster Sofie Amalie M., och 1696 utnämndes
han till geheimeråd, men afskedades kort efter
Kristian V:s frånfälle (1699). Död 1719. M. hade
redan 1680 begynt att göra samlingar till en stor
dansk ordbok af en mycket omfattande plan. Densamma
skulle nämligen upptaga äfven landskapsdialekterna
och egendomliga talesätt. Bland prester och
rektorer rundt omkring i landet hade han icke få
medhjelpare, och efter sitt afskedande egnade han
alla sina krafter åt detta företag. Vid sin död
efterlemnade han 60 bd handskrifna samlingar och
utkast af mycket stort värde, hvilka 1753 såldes
till konungen och 1784 införlifvades med det stora
kungliga biblioteket. De bilda grundvalen för den
af Videnskabernes selskab utgifna ordboken. – Om
M:s ofvannämnda syster, danske konungen Kristian
V:s frilla, se Kristian, skandinaviska konungar, 5.
E. Ebg.
Motharmoni, musikt. Se Fuga.
Motherwell [mö’theroäll], köping i skotska
grefskapet Lanark, nära högra stranden af Clyde, 18
km. ö. s. ö. från Glasgow. Omkr. 15,000 innev. Stora
maskinverkstäder samt ett af de största jernverk
i Skotland.
Motherwell [mö’theroäll], William, skotsk skald,
f. 1797, vardt vid tidig ålder sheriffskrifvare och
dog 1835 såsom utgifvare af den konservativa tidningen
»Glasgow courier». Starkt nitälskande för skotska
folkpoesiens bevarande, utgaf han samlingarna »Harp
of Renfrewshire» (1819) och »Minstrelsy ancient and
modern» (1827). Några bland M:s egna skotska dikter
hafva i kraft af sin ursprunglighet och rörande vekhet
blifvit hela nationens egendom. På engelska skref
han ballader och sånger i fornnordisk kraftstil. Hans
dikter utgåfvos 1832 (flere uppl.).
Mothes, Oskar, tysk arkitekt och konstskriftställare,
f. 1828 i Leipzig, fick sin utbildning under Semper
i Dresden, reste sedan i början af 1850-talet uti
Italien och Spanien. Efter sin hemkomst byggde
han en mängd kyrkor och kapell i Sachsen samt
restaurerade många borgar och slott. Han är sedan 1870
»baurath». Bland hans konsthistoriska skrifter märkas
Geschichte der baukunst und bildhauerei Venedigs
(1859–60), Die basilikenform bei den Christen des
ersten jahrhunderts (1865) samt hans båda uppslagsverk:
Illustrirtes baulexikon (I–IV; 3:dje uppl. 1874–77)
och Illustrirtes archäologisches wörterbuch (i
förening med H. A. Müller, 1877).
Motion (Lat. motio, rörelse), kroppsrörelse; förslag,
som väckts i en öfverläggande församling (särskildt
riksdagen) af någon dess ledamot. I den sistnämnda
betydelsen är ordet påtagligen hemtadt från engelsk
statsrätt, hvarest framställandet af en fråga till
öfvervägande inom något af parlamentets hus kallas
moving the house eller making a motion. Det förekommer
i svensk statsrätt först i 1810 års Riksdagsordning
och omfattar, enligt nu gällande R. O. §§ 55 o. 56,
hvarje allmän fråga, som af enskild riksdagsman inom
kammare väckes för att underkastas
kammares pröfning, vare sig att hon rör lagförslag
eller andra hemställningar till konungen
(d. v. s. hvad man i England kallar bill; jfr
Lagförslag) eller blott kammares eller riksdags egna
förhållanden. Ordet motion begagnas om den enskilde
riksdagsmannens framställning, hvaremot »proposition»
begagnas om K. M:ts och »memorial» om utskotts af eget
initiativ gjorda framställning till kamrarna. Enskild
riksdagsmans rätt att väcka motion sträcker sig till
hvarje ämne, som kan utgöra föremål för beslut af
riksdag eller den kammare motionären tillhör. Denna
rätt tillhör i Sverige uteslutande riksdagsman;
i andra land kunna äfven utanför representationen
stående personer göra framställningar till riksdagens
pröfning. För att en motion, som kan af riksdag
eller kammare göras till foremål för pröfning,
skall kunna af kammare upptagas till behandling,
fordras, att den väckes i föreskrifven tid och
ordning. Har den sålunda blifvit lagligen väckt,
måste den i allmänhet blifva föremål för riksdags
eller kammares pröfning. Vissa motioner, nämligen
sådana, som ej tillhöra ständigt utskott, kunna
dock omedelbart nedläggas. Om den behandling en
motion skall undergå, innan den kommer till slutligt
afgörande, se Bordläggning, Omröstning, Utskott.
H. L. R.
Motionera (se Motion), gifva kroppsrörelse; väcka
ett förslag i en rådplägande församling. – Motionär,
en som väcker en motion.
Motiv (Fr. motif, af Lat. movere, sätta i
rörelse). 1. Bevekelsegrund, skäl, anledning,
driftjäder till en handling, bestämningsgrund
för menniskans vilja l. praktiska förmåga. Se
Determinism, Etik, Indeterminism och Vilja. – 2. Ämne,
grundtanke (i ett konstverk), det i naturen eller
i fantasien skådade, som föresväfvat konstnären vid
skapandet af ett konstverk. – 3. Musikt., den minsta,
rytmiskt, melodiskt eller harmoniskt karakteristiska
och förherskande delen af ett tema, den kärnfigur,
hvarpå temat igenkännes under alla sina variationer
och genomföringar; stundom äfven likbetydande
med temat i dess helhet. Om ledmotiv se d. o.
3. A. L.
Motivera (se Motiv), framlägga skälen för, stödja
med grunder; utgöra nöjaktigt skäl för; förläna
sannolikhet åt händelserna i ett drama l. en roman
ur hvilka en handling utvecklar sig.
Motiverad dagordning (se Dagordning) förekommer,
då med begagnande af den parlamentariska
interpellationsrätten någon representant inom den
kammare eller afdelning af representationen han
tillhör och med dess tillstånd utom dagordningen
bringar under öfverläggning ett offentligt ärende och
derom fordrar ministrarnas förklaring samt derefter,
under uttryck af sitt gillande eller ogillande af
densamma, föreslår, att vederbörande kammare skall,
jämte det densamma efter afslutad öfverläggning
besluter att öfvergå till behandling af det enligt
dagordningen närmast följande ämnet, motivera beslutet
med uttalande af sitt gillande eller ogillande,
sitt förtroende eller misstroende,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
