Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Millevoye, Charles Hubert - Milli-. Se Kilo- - Milliard, ett tal, som representerar ett tusen millioner - Milliarium, Lat., romersk milsten - Milli-Cassone, Giannina - Millich, Nicolaes - Millien, Achille - Millier métrique, Fr., »ett tusental i meter-vigt», franskt ton (skeppsvigt) om 1,000 kg - Milligram. Se Metersystemet - Milligramvåg. Se Medicinalvigt - Millimeter. Se Metersystemet - Millin, Aubein Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunskaper i de klassiska språken, äro hans
bearbetningar af jämförelsevis underordnad
betydelse. Bland de yppersta af hans sjelfständiga
skapelser räknas åtskilliga af Franska akademien
samt akademierna i Lyon och Angers åren 1804–12
prisbelönta poem samt sådana dikter som Les plaisirs
du poète, Le passage du Saint Bernard, La bataille
d’Austerlilz och Charlemagne à Pavie. För hans
känslofulla själ lämpade sig dock bäst elegien
och romansen. Många af dem äro såväl till form som
till innehåll verkliga mästerverk, t. ex. de djupt
allvarliga elegierna L’amour maternel, La demeure
abandonnée, Le bois détruit, La chute des feuilles,
Le poète mourant och den täcka romansen Priez pour
moi, som han författade några dagar före sin död
J. M-r.
Milli-. Se Kilo-.
Milliard (af Lat. mille, ett tusen), ett
tal, som representerar ett tusen millioner
(1,000,000,000). Ordet begagnades i Frankrike först
vid midten af 1700-talet, ehuru redan då bruket af
»billion» i samma bemärkelse var tämligen stadgadt,
så att en ny benämning härför ej var af behofvet
påkallad. En mera vidsträckt internationel användning
har ordet milliard vunnit först i våra dagar.
G. E.
Milliarium, Lat. (af mille, ett tusen), romersk
milsten. Sådana voro uti Italien uppställda vid
landsvägarna på ett afstånd af 1,000 passus (1 passus
ungef. = 1,5 m.) från hvarandra. Sin medelpunkt hade
landsvägsnätet på forum i Rom, der en förgylld milsten
(milliarium aureum) hade uppställts af Augustus
nära den plats, hvarest senare Septimius Severus’
triumfbåge uppfördes. Dock är det ej säkert, att
afstånden beräknades från denna plats; snarare synes
man vid mätningen hafva tagit stadsportarna (eller den
yttersta husraden) till utgångspunkt. På milstenarna
voro ofta inristade namnen på vägens anläggare eller
dem, som uppställt stenarna. Under kejsaretiden
anbragtes på dem kejsarnas namn. I Gallien stodo
milstenarna på ett afstånd af 1,500 passus från
hvarandra, betecknande en leuca (Fr. lieue). R. Tdh.
Milli-Cassone, Giannina, italiensk skaldinna, f. 1827,
uppträdde såsom improvisatris 1845–60 och skördade
stort bifall öfver hela Italien. Särskildt väckte
hon entusiasm i Turin med de sånger, i hvilka hon
tolkade de under utländskt ok suckande italienska
provinsernas stämning. 1860 anförtroddes henne
inspektionen öfver södra Italiens flickskolor, och
1868 gifte hon sig med skolmannen F. Cassone samt
bosatte sig i Caserta. Bland hennes utgifna dikter,
Qual è il più, bel pregio della donna (1854), Poesie
improvisate e meditate (2 bd, 1862–63) och Ottave
(1879), eger flertalet gedigna egenskaper.
Millich, Nicolaes, holländsk bildhuggare, antagligen
född i Antwerpen omkr. 1633. Om hans utbildning
och tidigare verksamhet vet man ännu alldeles
intet. Men man kan sluta till att han ansetts såsom
särdeles framstående, emedan han 1669 inkallades af
enkedrottning Hedvig Eleonora för att med plastiska
konstverk smycka Drottningholm. 1673 erhöll han jämte
medintressenter (Hindrich Kletcher och David
Klöker) privilegium att uppsöka och bryta marmor
på all kronans jord. Hans första vistelse i
Sverige räckte till 1676, under hvilken han
utarbetade 4 af de stoder, hvilka äro uppställda
i stora trappan å Drottningholms slott, samt
åtskilliga af konungabysterna, som äfven finnas der
anbragta. Hösten 1680 gjorde M. ett nytt besök i
Stockholm och slöt då kontrakt om 6 nya stoder,
hvilka han skulle leverera om tre år. För sista
gången återvände han 1682, då han, utom fortsättning
af de dekorativa bysterna för trappan, egentligen
utförde delar af en tillämnad stor springbrunn
af marmor. Denna kom likväl ej till utförande,
troligen emedan man beslöt sig för att i stället
använda de många bronsfigurer af A. de Fries, som
enkedrottningen redan egde, och hvilka härrörde från
den berömda fontänen å Frederiksborg. 1685 synes
M. hafva lemnat Sverige, der han, utom ofvannämnda
verk, arbetade åtskilliga andra dekorativa stoder
och äfven enklare arbeten, nu mestadels försvunna. De
nio sånggudinnorna, Minerva och Apollo finnas ännu på
den plats, der de först uppställdes, i Drottningholms
stora trappa. Dessa stoder, af hvit marmor, beundrades
af Sandrart och hela samtiden i Sverige för den
präktiga behandlingen af materialet, »hvilket synes
snarare som vax än sten». De äro för öfrigt tämligen
medelmåttiga och maniererade alster af barockens
konst. Om M:s senare öden känner man lika litet som
om hans lif, innan han kom i svensk tjenst. I hans
hemland synas de konstlärde hafva förvexlat honom med
en arkitekt af samma tillnamn, hvadan man, sannolikt
orätt, tillagt honom planen till ett kyrktorn i
Antwerpen. -rn.
Millien [miljä’ng], Achille, fransk skald, f. 1838,
har funnit friska och folkliga toner i sin
naturskildrande lyrik: La moisson (1860), Poèmes de la
nuit (1862, belönt med Franska akademiens pris),
Musettes et clairons (1865–67) m. m.
Millier métrique [milje metri’ck], Fr., »ett tusental
i meter-vigt», fransk ton (skeppsvigt) om 1,000 kg.
Milligram. Se Metersystemet.
Milligramvåg. Se Medicinalvigt.
Millimeter. Se Metersystemet.
Millin [mijäng], Aubin Louis, fransk fornforskare
och konsthistoriker, f. 1759 i Paris, d. derstädes
1818 såsom konservator vid nationalbibliotekets
antik- och medaljkabinett, skref bl. a. Antiquités
nationales (5 bd, 1790–98), Monuments antiques inédits
(1802–04), Histoire métallique de la revolution
française (1806) samt skildringar af resor, som han
gjorde i södra Frankrike och uti Italien. En Histoire
métallique de Napoléon (1819), som af M. påbörjades,
fullbordades af J. Millingen. Tillsammans med Noël och
Wahrens grundade han »Magasin encyclopédique» (122 bd,
1795–1816), hvilken publikation fick en fortsättning i
»Annales encyclopédiques» (12 bd, 1817–18). M., som
äfven var naturkunnig, stiftade »Société linnéenne»
i Paris (1788) samt var dess ständige sekreterare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
