Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medelafstånd, astron., medelstorleken af alla de i banrörelse förekommande afstånden mellan centralkroppen och den omkring honom i rörelse stadda kroppen - Medelanomali, astron. Se Anomali - Medelbara vasaller. Se Länsväsende, sp. 424 - Medelbarometerstånd, meteor. - Medelbart valsätt. Se Val - Medelby. Se Mellby - Medeleqvatorn. Se Eqvator - Medelfrankiska. Se Fornhögtyska - Medelhafspass. Se Algeriskt pass - Medelhafs-rasen. Se Kaukasiska rasen - Medelhafvet (Lat. Mare internum, Med. Lat. Mare mediterraneum)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hyperboliska) banor, och medelafståndet är derför
liktydigt med ellipsens halfva storaxel. Om
medelafståndets samband med omloppstiden se Keplerska
lagarna. Jfr Ellips. E. J.
Medelanomali, astron. Se Anomali.
Medelbara vasaller. Se Länsväsende, sp. 424.
Medelbarometerstånd, meteor., kallar man medeltalet
af flere å en ort anställda och till 0° temperatur
reducerade observationer på barometern. För att
ett sådant medeltal skall hafva någon betydelse
för karakteristiken af väderleken eller klimatet å
en ort, måste de särskilda observationerna tagas på
vissa tider eller med vissa tidsintervall. Genom att
observera barometern trenne gånger under ett dygn med
omkr. 8 timmars mellantid emellan hvarje observation
erhåller man, om det aritmetiska mediet tages
emellan dessa observationer, medelbarometerståndet
för ifrågavarande dygn. Ett ännu riktigare värde
fås naturligtvis, om iakttagelserna verkställas
oftare, men äfvenledes på lika långa mellantider,
t. ex. hvar eller hvarannan timme.
Medelbarometerståndet för en viss månad utgör det aritmetiska
mediet af medelbarometerstånden för alla dagarna i
denna månad och medelbarometerståndet för ett visst
år mediet af medelbarometerstånden för årets tolf
månader. Jämförda med hvarandra och med motsvarande
värden från andra orter, gifva dessa tal meteorologen
ett godt medel att studera lufttryckets olikheter
i tid och rum under de tidsperioder, öfver hvilka
observationerna sträcka sig. Ännu vigtigare äro
de s. k. normala medelbarometerstånden, hvilka
härledas ur iakttagelserna under en tillräckligt
lång följd af sådana perioder, emedan den normala
lufttrycksfördelningen, som på detta sätt blifver
känd, är af framstående betydelse inom
klimatologien. Det normala medelbarometerståndet för året
å en ort plägar ock kortligen benämnas ortens
medelbarometerstånd. – Vid all jämförelse emellan
barometerstånden, såväl de enskilda iakttagelserna
som ock deras medeltal, å flere orter inom ett
större område, ett land, en verldsdel l. dyl.,
måste de genom observation direkt erhållna
värdena reduceras till hafsytan samt, när större
noggranhet är af nöden, derjämte underkastas en annan
korrektion, näml. den s. k. »reduktionen till 45°
lat.». Nödvändigheten af denna korrektion inses deraf
att tyngdkraften tilltager från eqvatorn mot polen,
hvilket åter har till följd att, om samma lufttryck
är rådande å tvänne orter, den ena belägen vid
högre latitud än den andra, barometern måste stå
lägre på den förra orten än på den senare. Äro
observationerna gjorda med aneroidbarometer,
blifver naturligtvis denna reduktion öfverflödig.
R. R.
Medelbart valsätt. Se Val.
Medelby. Se Mellby.
Medeleqvatorn. Se Eqvator.
Medelfrankiska. Se Fomhögtyska.
Medelhafspass. Se Algeriskt pass.
Medelhafs-rasen. Se Kaukasiska rasen.
Medelhafvet (Lat. Mare internum,
Med. Lat. Mare mediterraneum) kallas på grund
af sitt läge jordens största inhaf, hvilket skiljer Europa
från Afrika och sköljer vestra Asiens kust. Det
sträcker sig längs 36:te breddgraden från 5° 21’
v. till 36° 10’ ö. lgd (Greenw), med en längd
från Gibraltars sund, der det sammanhänger med
Atlantiska hafvet, till Syriens kust af 3,750 km.;
bredden vexlar från 1665 km., emellan Trieste och
Stora Syrten, och 460 km., emellan Mindre Asiens
sydkust och Nilens delta. Arealen utgör (Öarna
inberäknade) enligt Strelbitsky 2,473,368 qvkm.,
tillsammans med Adriatiska hafvet och Marmarasjön
2,620,254 qvkm. M. är skarpt deladt i tvänne stora
hufvudbäcken: ett vestligt (nordvestligt) och ett
östligt (sydöstligt), hvilka stå i förbindelse
med hvarandra genom det 138 km. breda och till
största delen genom grunda bankar (Adventure- och
Skerki-bankarna) utfyllda sundet emellan Sicilien och
Tunisien samt genom det smala Messina-sundet. Såvidt
man hittills vet, är största djupet nästan lika i
dessa båda bäcken, nämligen 3,730 m. i det vestra och
3,968 m. (ö. om Malta) i det östra. Mellan Marseille
och Algeriet utgör djupet i allmänhet 2,200–2,900 m.,
mellan Neapel och Sardinien 2,750–3,650 m., mellan
Alexandria och Rhodus 2,200–2,900 m. och mellan
Alexandria och Cypern 1,650–2,000 m. Medelhafvets
bassäng börjar i verkligheten 90 km. v. om Gibraltars
sund. Der går nämligen den högsta åsen från Afrika
till Spanien; största djupet der är sannolikt ej
mer än 330 m. och säkert mindre än 360 m. Från
denna ås sänker sig bottnen hastigt mot v. och
långsamt österut in i Medelhafvet. Djupet der är
ingenstädes 1,800 m. förr än bortom Alboran-ön (225
km. ö. om Gibraltar), hvilken måste betraktas som
en ocean-ö, emedan den är skild från fastlandet af
mer än 730 m. djupt vatten. Nordöst om denna ligga
Baleariska öarna, hvilka också äro ocean-öar eller
rättare tvänne grupper sådana. Iviza och Formentera
äro skilda både från spanska kusten och från de
båda andra öarna genom mer än 600 m. djupt vatten;
Mallorca och Menorca äro förenade genom en bank,
som ligger på mindre än 90 m. djup. Femtio km. ö. om
Menorca är mer än 2,550 m. djup ända till de båda
kontinentalöarna Corsica och Sardinien, hvilka
äro förenade med Italiens fastland genom en bank,
på hvilken ön Elba ligger, och som har föga mer
än 90 m. djupt vatten. Bonifaciosundet emellan de
båda öarna är också mycket grundt, så att dessa
kunna betraktas som en delvis af hafvet öfversköljd
halfö, fäst vid toskanska kusten af Italien genom en
grund bank af omkr. 30 km. bredd med djupt vatten
å ömse sidor. Ungefär detsamma är förhållandet med
Sicilien och Maltagruppen. Vestra änden af Sicilien
sammanbindes, som ofvan är nämndt, med Tunisien
genom en ås, som ingenstädes har djupare vatten än 360
m., och från Kap Passero, Siciliens sydöstra udde,
kan till staden Tripoli en linie dragas, som ej går
öfver djupare vatten än 550 m. Mellan dessa båda åsar
ligger en liten, men jämförelsevis djup bassäng af
1,100–1,300 m. Vid vestra änden af denna ligger den
bergiga ön Pantellaria. Banken, på hvilken Malta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
