Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Longström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
president för tio år. Han ökade genast härens styrka
och lät i Europa uppköpa stora krigsförråd. Sålunda
rustad, öppnade han i Dec. 1864 fientligheterna
med Brasilien, sedan denna stat vägrat att
efterkomma hans uppmaning att uppgifva sin
väpnade bemedling i den inbördes strid, som då
försiggick i Uruguay. Argentinska republikens
vägran att lemna fritt genomtåg åt en paraguaysk
här gaf L. anledning att förklara äfven denna stat
krig (April 1865), och sedan den af brasilianerna
understödde presidentpretendenten Flores s. å. segrat
i Uruguay, ökades för L. fiendernas antal. L. kämpade
mot öfvermakten hårdnackadt, men med ständigt
växande motgångar. Misstänkande tillvaron af en
sammansvärjning mot honom i hans egen hufvudstad,
började han 1868 ett skräckvälde, hvarunder
främlingar, landsmän, slägtingar hemsöktes af hans
blodsdomar. Den 1 Mars 1870 blef han vid försöket att
öfvergå floden Aquidaban öfverraskad och dödad af
de förföljande brasilianerna. L:z’ äregirighet bragte
Paraguay från välstånd till förfall. A. B. B.
Lophaëtus, tofsörnslägtet, zool., hör till
underfamiljen örnar (Aquilini) inom dagroffoglarnas
familj (Falconidae), roffoglarnas ordning och
foglarnas klass. Det har jämförelsevis svag näbb,
långa vingar och långa tarser samt har fått sitt
namn af de till en tofs förlängda näckfjädrarna. –
Hit hör tofsörnen, L. occipitalis, som ofvan är
brun. skimrande i koppar och purpur, på buken mörkare,
bröstet ljusare, lårens insida hvitaktig och tarsen
smutsigt hvit. Längden utgör 50 till 52 cm. Arten
förekommer i Afrika från 17° nordlig bredd till Goda
Hopps-udden äfvensom på Madagaskar i skogstrakter
såväl på slätt- som i bergstrakterna. Tofsörnen sitter
långa stunder stilla i någon trädkrona, derunder
sysselsättande sig med att resa upp, lägga ned och
breda ut sin tofs. Kommer något jagtbart djur härvid
i sigte för honom, sätter han med snabba vingslag
efter detsamma och griper det nästan ofelbart. I
sitt beteende och sätt kan han jämföras med vår
dufhök. Han är lika fräck och rofgirig som denne
samt i förhållande till sin styrka ovilkorligen en
af skogens värsta röfvare. Apor vågar han dock i
allmänhet icke angripa, ty de skynda genast till
den anfallnas bistånd samt ansätta då tofsörnen
djerft och samfäldt, så att han kan vara nöjd, om
det lyckas honom att komma undan. Utom varmblodiga
ryggradsdjur förtär han äfven kallblodiga sådana och
går i nödfall på as. I fångenskap uthärdar han åratal
vid lämplig vård. C. R. S.
Lophiomyoidae, zool., är namnet på en högst
egendomlig familj inom gnagarnas ordning och
däggdjurens klass. Den grundar sig på en enda art,
som genom vigtiga kännetecken skiljer sig från
ordningens öfriga medlemmar och i visst hänseende
från alla andra däggdjur. Man träffar nämligen hos
dess skelett egendomliga bildningar, som erinra om
förhållandet bland kräldjur och fiskar. Familjen kan
karakteriseras på följande sätt. Framtänderna äro två
i hvardera käken. Vadbenet har nedtill sammansmält
med skenbenet. Bakfötterna hafva innertån
motsättlig. Nyckelbenen äro rudimentära. Hvartdera hjessbenet
utsänder från sidorna en skifva eller ett utskott,
som stöter intill det breda okbenet och, liksom
hos hafssköldpaddorna, bildar ett hvalf öfver
tinninggropen. Skallen är ofvantill finkornig. Hit
hör slägtet Lophiomys med arten L. Imhausii,
hvilken är känd blott i ett enda exemplar, som
inköptes i Aden och något öfver halftannat år
underhölls lefvande i acklimatisationsträdgården
vid Paris. Bland gnagarna synes djuret mest närma
sig mössdjurens familj. Arten står till storleken
midt emellan en kanin och ett marsvin. Hufvudet är
litet, med medelstora öron. Svansen är lika lång
som kroppen samt i likhet med denna täckt med långt
och yfvigt hår, som på ryggen blir 7 cm. långt och
bildar ett slags man. Äfven sidorna äro försedda med
långt hår, hvilket skiljes från manen genom en fåra,
i hvars botten ligga tilltryckta, stora, lindrigt
tillplattade, ojämna och liksom svampartade hår, till
hvilka man icke känner något motstycke hos andra
däggdjur. Benen äro små och korta, alla försedda med
fem tår. Bakfötterna göra, på grund deraf att deras
innertå är motsättlig, tjenst som händer samt användas
som grip- och klätterorgan. Innertån på framfötterna
är kort. Kindtänderna äro tre i hvarje käkhalfva,
hafva slutna rötter och äro knöliga. Fällen utgöres
af långa hår, som äro hvita vid roten (härigenom
bildas två hvita band utefter kroppens båda sidor)
och i spetsen, mörkbruna i midten samt uppblandade
med korta, helt hvita hår. Undre kroppsdelarna
äro försedda med kortare hår af mindre mörkt
brun färg. Tassarna äro svarta. Djuret tyckes föra
ett nattligt lefnadssätt. Hvar denna gnagare har
sitt hemland vet man ej; anledning finnes dock att
antaga det vara i nordöstra Afrika, kanske i Nubien.
C. R. S.
Lophyrus Latr., zool., ett slägte af sågsteklarnas
grupp bland Hymenoptera (Insecta). Antennerna
äro 17–23-ledade, hos hannen kamlika,
hos honan sågade. Vingarna hafva 1 radial-
och 4 kubitalfält, med den innersta tvärribban
ofullständig. Lophyrus-arterna äro medelstora. Deras
larver hafva 22 fotpar och lefva uteslutande på
barrträd, i synnerhet tall. Deras förpuppning eger
rum inom en hård och fast, jämntjock kokong med
rundade ändar. Inom denna kokong kan larven lefva i
åratal oförpuppad. För sina, vissa år förekommande,
svåra härjningar å barrskogen äro L. pini och
L. rufus mest bekanta. Den förre kan då uppträda
i oerhörda massor, och hvartenda barr å milslånga
skogssträckor uppätes inom kort tid. Mellan dylika
härjningsperioder förlöpa ofta 30 år eller mera.
O. T. S.
Lopp kallas i ett eldvapen den utborrning, i hvilken
krutladdningen får tillfälle att verka på kulan
för att meddela denna önskad utgångshastighet och
riktning. Loppet är antingen slätborradt eller
reffladt. H. W. W.
Loppan, Pulex irritans L., zool., en välbekant
insekt, hörande till underordningen Aphaniptera,
eller de vinglösa, bland tvåvingarna (Diptera), en
ordning bland insekterna, som är rik på retsamma
och skadliga »flygfän», såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
