Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lloyd, Henry - Lloyd, Llewellyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lloyd [låjd], Henry, engelsk krigare och
militärskriftställare, föddes i Wales 1729. Då
fattigdom gjorde det omöjligt för honom att
komma fram i England, begaf han sig till utlandet,
reste der vida omkring, var närvarande i slaget vid
Fontenoy (1745), deltog i stuartska expeditionen till
Skotland och ingick 1757 i österrikisk krigstjenst
såsom adjutant hos general Lacy. Han ingick sedan i
preussisk tjenst och deltog såsom generaladjutant hos
hertig Ferdinand af Braunschweig i sjuåriga krigets
två sista fälttåg. Efter krigets slut 1763 återvände
L. till sitt fädernesland och användes i diplomatiska
beskickningar på fastlandet till 1774, då han blef
generalmajor i rysk tjenst och steg högt i gunst
hos kejsarinnan Katarina II. Han uppgjorde planen
för 1774 års fälttåg mot Turkiet, hvilket ledde till
freden i Kutsjuk-Kainardji, men fick derefter ingen
sysselsättning och lemnade snart Ryssland för att
åter begifva sig till England och der börja skrifva
sina memoarer. Han mottogs dock med stor afvoghet,
framkallad af misstanken att han köpslagit ined en
del hemligheter, af hvilka han kommit i besittning
under sina diplomatiska uppdrag, hvarför han slog
sig ned i Liége, der han utarbetade sina ryktbara
verk och framlefde ett ensligt lif till sin död,
1783. Förutom några mindre skrifter författade L. en
af Tempelhof fortsatt historia om sjuåriga kriget samt
sina politiska och militära minnen, hvilka, skrifna på
engelska, snart öfverflyttades till franska och tyska
språken samt förskaffat L. det väl förtjenta namnet
»krigsvetenskapens fader». I detta arbete behandlar
han krigsvetenskapernas flesta delar. Han skärskådar
alla de politiska förhållanden, som hafva inflytande
på kriget och krigsmakten, krigets filosofi, de
taktiska förhållandena på hans tid och framförallt strategien,
eller krigföringskonsten, hvilken han först af alla
underkastat vetenskaplig behandling och för hvilken
han uppställt grundsatser, fullt tilllämpliga ännu
i våra dagar. C. O. N.
Lloyd [låjd], Llewellyn, engelsk sportsman, som
större delen af sin lefnad vistades i Sverige,
föddes i England d. 27 Juli 1792. Han kom 1823
till Sverige, der han till 1831 uppehöll sig mest i
Värmland, hvarefter han flyttade från den ena orten
till den andra vid Göta elf och slutligen till
Vänersborg. Der bodde han i omkr. tjugofem år, och der
afled han d. 17 Febr. 1876. - L. lefde hufvudsakligen
för jaggt och fiske såsom idrott och vardt i synnerhet
bemärkt såsom björnjägare. Sin glansperiod i detta
afseende hade han kanske under Värmlandsvistelsen,
då han hyrde in sig i bondgårdar och tillsammans med
en eller ett par erfarna björnskyttar vintrarna igenom
ströfvade i vildmarkerna för att leta efter iden eller
afjaga björnringar. Den tid, som var öfrig efter
dessa och andra jagtvärf. använde L. mestadels till
besök hos gästfria brukspatroner och godsegare. Ett
af honom ofta anlitadt högqvarter var Risäter, hos
hofjägmästaren H. Falk. den tidens främste man inom
den svenska jagtverldcn, och under hvars ledning
L. gjorde sin lärospån i nordisk jagtidrott. Nästan
lika ifrigt fortsatte han sitt björnjagande under
1830- och 1840-talet. Enligt egen uppgift var han med
om jagt på 102 björnar, bland hvilka en betydande del
stupade för hans kulor. Det inom Sverige ovanliga
i ett så uteslutande åt jagtsporten egnadt lif
gjorde L. - af allmogen vanligen kallad »Lars Lejd»
eller »Låjdherrn» - till en allestädes omtalad
personlighet, hvars namnkunnighet ökades genom
åtskilliga städse qvarstående egenheter i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
