Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lemon ... - Lendermänd - Lenepveu, Jules Eugéne - Lengerke, Cäsar von - Lengjum. Se Längjum - Lenhofda - Leni lenape, folkstam. Se Delawares - Lenis - Lenitiva - Lenna, jernbruk. Se Vattholma - Lennartsnäs - Lennartsson (Lindersson), Anders och Torsten - Lenné, Peter Josef - Lennep
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Om Orivesi socken" och "Beskrifning öfver Töfsala
socken". Senare trycktes i Mnemosyne 1822–23
det hufvudsakliga af en af honom författad
"Historisk afhandling om Åbo slott". Hans son
Kristian L. publicerade 1782 tvänne disputationer
"De superstitione veterum fennorum theoretica
et practica", hvilka grundade sig på tvänne
faderns handskrifna afhandlingar: "Om Finlands
fordna hedendom och afgudadyrkan" samt "Om det
fordna Finlands vidskepelse och trollkonst".
M. G. S.
Lendermänd (-männ; Fornn. lendir menn). Se Herse.
Lenepveu [lönövö], Jules Eugène, fransk målare,
f. 1819, lärjunge af Picot, erhöll 1847 romerska
priset och egnade sig sedan hufvudsakligen åt det
kyrkliga måleriet. Hans bilder äro något smått
uppfattade, icke utan manér i form och färg,
men med skicklig anordning och ett visst behag i
utförandet. Af hans stafflibilder må nämnas Martyrer
i katakomberna (1855; nu i Luxembourg). Bland
hans väggmålningar märkas de i S. Annas kapell i
S. Sulpice och en plafond i nya operahuset i Paris,
framställande dagens stunder. Sedan 1869 är L. medlem
af konstakademien. Han var 1873–78 direktör för
franska akademien i Rom.
Lengerke [hårdt g], Cäsar von, tysk bibelforskare,
f. i Hamburg 1803, blef 1831 professor i teologi
vid Königsbergs universitet. Den fria vetenskapliga
riktning, som framträdde i hans föreläsningar och
skrifter, ådrog honom anfall från de högkyrklige,
hvarför han 1843 på egen begäran flyttades öfver till
filosofiska fakulteten såsom professor i österländska
språk. Död 1855. L:s mest betydande arbeten äro
Das buch Daniel verdeutscht und ausgelegt (1835)
och Kenaan, volks- und religionsgeschichte Israels
(bd I, 1844), ett verk, som till synpunkterna nu är
föråldradt, men innehåller ett rikt material, hvars
värde är stort, äfven sedan sådana arbeten som Ewalds,
Dillmans och Knobels tillkommit. L. skref också dikter
(Gedichte, 1843, o. s. v.), af hvilka flere satts i
musik och blifvit omtyckta.
Lengjum. Se Längjum.
Lenhofda, socken i Kronobergs län,
Uppvidinge härad. Areal 28,354 har. 2,230
innev. (1884). L. bildar med Ekeberga ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vexiö stift,
Uppvidinge kontrakt.
Leni lenape, folkstam. Se Delawares.
Lenis, Lat., mjuk, svag. Se Exspiratorisk accent
och Konsonant.
Lenitiva, remedia lenitiva (af Lat. lenire,
lindra), med., betecknar egentligen "lindrande
medel", men nyttjas äfven såsom en benämning på
lindrigt lösande eller afförande medel. Honing
t. ex. kallas sålunda ibland ett "lenitivum".
O. T. S.
Lenna, jernbruk. Se Vattholma.
Lennartsnäs, herregård i Näs socken, Upsala län, vid
Mälarens fjärd Görväln. Egendomen omfattar 19 3/4 mtl,
tax. till omkr. 360,000 kr. Den har bildats af tvänne
gårdar, Källvik och Hambra, hvilka på 1690-talet
af grefve And. Torstensson erhöllo namnet L. efter
hans fader, fältmarskalken Lennart T. Källvik och Hambra voro
kronogods, som 1573 utbyttes till frälsesäteri af
Erik XIV:s fältöfverste Anders Rålamb. Gårdarnas öden
under de följande 50 åren äro obekanta. På 1630-talet
egdes de af Lennart Torstensson och tillhörde sedan
hans efterkommande till 1758, då de såldes. Vid en
ny försäljning, 1769, köptes de af ceremonimästaren
G. Wachschlager och ärfdes 1812 af hans dotterson
grefve Gust. Gör. Gabr. Oxenstierna, som 1831 sålde
L. till statsrådet grefve P. G. af Ugglas. Dennes
son, öfverståthållaren i Stockholm, friherre C. G. af
Ugglas, eger nu (1885) L.
Lennartsson (Lindersson), Anders och Torsten, två
på 1590-talet framträdande bröder af den vestgötska
s. k. Forstena–slägten. - 1. Anders L. till Forstena
och Restad nämnes 1593 såsom fältöfverste, bidrog 1598
väsentligen till hertig Karls seger vid Stångebro,
fick 1599 befälet på Elfsborg, satt vid Linköpings
riksdag (1600) i domstolen öfver de anklagade herrarna
samt utnämndes s. å. till marsk. 1602 sändes han jämte
Arvid Stålarm till Livland såsom befälhafvare öfver
den svenska styrkan derstädes, men var 1604 en tid
åter hemma i Sverige. 1605 slog han sig med 4,000 man
fram från Reval till Pernau, der Karl landstigit. Han
följde denne på fälttåget söderut, men stupade d. 17
Sept. i det olyckliga slaget vid Kirkholm, efter
lysande prof på tapperhet. Före drabbningens början
hade han förgäfves rådt konungen att i anseende
till truppernas trötthet uppskjuta anfallet. –
2. Torsten L. till Forstena och Restad erhöll 1602,
jämte två andra, slottslofven på Elfsborg, men
befanns opålitlig och måste begifva sig ur riket,
hvarefter fädernegodset Forstena, som han innehaft,
1604 lemnades åt brodern. Gustaf II Adolf gaf honom
omsider tillåtelse att återvända hem till Sverige,
hvarvid han återfick Forstena och såsom arf efter
brodern bekom Restad vid Göta elf. Han dog derstädes
1631. Vid riddarhusets inrättande 1625 erhöll han
säte såsom n:o 2 bland adelsmän. Han var fader till
fältherren Lennart Torstensson.
Lenné, Peter Josef, tysk trädgårdsarkitekt,
f. i Bonn 1789, studerade dels i sin födelsestad,
dels i Paris samt företog 1812 åtskilliga resor i
Tyskland och Schweiz för att taga kännedom om dessa
lands förnämsta trädgårdsanläggningar. 1814 blef
han kejserlig österrikisk "garteningenieur", men
kallades 1816 till Potsdam, i hvars omnejd han lemnade
de mest berömda profven af sin skicklighet och smak
såsom "landschaftsgärtner" (Potsdams slottspark,
Charlottenburg, Sanssouci, Babelsberg). I Berlin
verkställde han 1832–40 Thiergartens utvidgande och
förvandling till allmän promenadplats. Ett storartadt,
redan år 1840 påbörjadt företag att omgifva Havels
utvidgning med en jättepark afbröts genom L:s död,
som inträffade i Potsdam 1866. Äfven på många andra
ställen i Tyskland hafva parker och trädgårdar anlagts
efter utkast af L.
Lennep, stad i preussiska regeringsområdet Düsseldorf
(Rhenprovinsen), 10 km. s. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
