Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronometer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Men vele någre penningar för perzedlarne uthgöra,
då are wij (konungen) ock dermedh tillfreds och gifves
då för 1 tun. spanmåhl 9 marck, 1 tun. foderkorn 4
1/2 marck, 1 lisp. humla 6 marck, 1 lisp. smör 6 1/2
marck, för een oxe 10 daler, ett får 3 marek, een gåås
12 öre, ett höns 3 öre, 1 tjog egg 3 öre, 1 lass höö 1
daler, 1 kärfva halm 1/2 öre". Kbg.
Kronoängar, de af kronans domäner, som utgöra
sjelfständiga possessioner (i bruket icke
förbundna med annan egendom) och användas till
ängskultur, d. v. s. slätter och bete. De
förvaltas såsom annan kronan tillhörig
egendom och utarrenderas enligt regeln på 20 år
(k. kung. ang. förändr. grunder för förvaltningen
af kronans jordbruksdomäner d. 10 Nov. 1882).
Th. R.
Kronprins (D. kronprinds, T. kronprinz) är
i vissa land, såsom Sverige-Norge, Danmark,
Tyska riket, Preussen, de öfriga tyska konungarikena
och Österrike, officiel titel på den enligt gällande
arfslag till tronföljden närmast berättigade,
såvida han är den regerande monarkens (äldste)
son. (I Sverige har äfven vald tronföljare,
som varit den regerandes adoptivson, burit titel
kronprins, t. ex. Karl August, Karl Johan.)
Aflider kronprins, bör antagligen hans (äldste)
son kallas kronprins. (I 1772 års K. F. t. ex.
kallas icke blott konungens äldste son, utan äfven
hans äldste sonson i rätt nedstigande led
kronprins.) I allmänhet intager kronprins
samma ställning som tronföljare, hvilken står i
annat slägtskapsförhållande med den regerande (är
t. ex. dennes broder), men i Norge har tronföljare
med titel kronprins (och dennes äldste son) den
företrädesrätten att kunna (efter fyllda 18 år)
förordnas till vice-konung. Titeln kronprins bars
i Sverige först af Gustaf III såsom tronföljare.
Gustaf III:s fader, Adolf Fredrik, benämndes
såsom tronföljare officielt aldrig kronprins, utan
arffurste, men märkligt nog kallades hans gemål,
Lovisa Ulrika, kronprinsessa. Äfven i andra
monarkier än de ofvannämnda utmärkes tronföljaren,
om han är den regerandes (äldste) son
eller dennes (äldste) son, med en särskild
titel, t. ex. i Frankrike (till 1830) "dauphin", uti
Italien m. fl. land "arfprins" (principe ereditario
o. s. v.), i England "prins af Wales", i
Nederländerna "prins af Oranien", i Spanien
"prins af Asturien", i Ryssland "tsesarevitj",
i de tyska storhertigdömena "arfstorhertig", i de
öfriga tyska småstaterna "arfprins". – Kronprinsessa,
gemål till en kronprins. K. H. B.
Kronprinsens husarregemente leder sitt ursprung
från det år 1758 genom värfning uppsatta, 1,000
man starka husarregemente, som under namnet
"Svenska husarregementet" förlades i Sveriges tyska
provinser. Efter att en tid hafva varit tudeladt
förenades det åter till ett regemente, som kallades
"Kongl. husarregementet". År 1772 öfverfördes af
detsamma 2 sqvadroner till Finland och 6 till Sverige;
de senare förlades i de skånska kuststäderna.
Från 1801 kallades det "Mörnerska husarregementet",
utmärkte sig särdeles i striden vid Bornhöft
(d. 7. Dec. 1813) och fick sin nuvarande
organisation 1815. Från 1816 bar regementet namnet
"Cederströmska husarregementet", från 1823
"Kronprinsens husarregemente" till 1859, då det fick
benämningen "Konungens värfvade husarregemente". Denna
benämning ändrades 1860 till "Husarregementet
konung Karl XV". 1882 återfick regementet sitt
nuvarande namn. Regementet, som har nummer 7 inom
kavalleriet, är deladt i 6 sqvadroner, förlagda
3 i Malmö och 3 i Helsingborg, samt utgöres af
31 officerare, 37 underofficerare och trumpetare
med underofficers värdighet, 600 man i nummer,
17 civilmilitärer och 537 nummerhästar. Det
sammandrages till regementsexercis på Bonarps hed.
C. O. N.
Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för Sjuka barn är
en i Stockholm medelst enskild välgörenhet stiftad
barmhertighetsinrättning, som har till ändamål att
emottaga och vårda minderåriga sjuka barn af fattiga
föräldrar. – En fattigläkare i hufvudstaden, Per
Elmstedt, skänkte genom testamente af d. 30 Juni
1848 grundplåten till en stiftelse, afsedd att
afhjelpa bristen på nödig vård åt sjuka fattiga
barn. För att förverkliga denna tanke utfärdade
förvaltningsmännen af det donerade kapitalet (8,264
rdr 21 sk. 4 rst. bko), dåvarande professoren M. Huss
och kamereraren C. P. Dahlgren, en inbjudning till
stadens damer "att medelst tecknade bidrag skynda
den sjuka barnaåldern till hjelp och vård" (d. 7
Okt. 1851). Kronprinsessan Lovisa förklarade sig vilja
blifva företagets beskyddarinna. Med insamlade medel
köptes stiftelsens nuvarande egendom å Kungsholmen
(n:o 14 Handtverkaregatan), inom hvilken erforderliga
om- och nybyggnadsarbeten utfördes. Den 6 Febr. 1854
öppnades sjukvårdsanstalten, hvilken sedermera,
genom nya tillbyggnader, ytterligare utvidgat sin
milda verksamhet. – Till vård inom inrättningen
emottagas sjuka barn i regeln intill 8 års ålder
och endast undantagsvis sådana, som öfverskridit
denna ålder. Såsom vilkor för intagning erfordras
vederbörligt intyg öfver barnets ålder, vistelseort
och fattigdom. Under år 1883 vårdade anstalten
344 barn. För 110 af dessa erlades en afgift af
35 öre pr dag, för alla öfriga ingen afgift. Vid
polikliniken erhöllo dessutom 2,096 barn kostnadsfri
vård. Stiftelsens inkomster under nämnda år uppgingo
till 48,148 kr. 47 öre, dess utgifter till 34,553
kr. 62 öre. Dess nettobehållning vid samma års
slut utgjorde 578,807 kr. 73 öre. Sedan år 1860
åtnjuter stiftelsen stödet af en förening med
benämning "Kronprinsessan Lovisas förening för
barnasjukvård". Inför denna aflägger styrelsen,
bestående af tolf damer och tre herrar, årlig
redogörelse för sjukvården och ekonomien vid
anstalten. Till barmhertighetsinrättningens underhåll
har äfven Stockholms stad sedan 1872 lemnat ett årligt
penningebidrag, hvilket för år 1883 utgjorde 5,000 kr.
J. M-r.
Kronstadt. 1. Stad och fästning i ryska guvernem. S:t
Petersburg, på östra änden af den 9 km. långa,
smala ön Kotlin (F. Retusaari), 9 km. från Finska
vikens norra, 6 km.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
