Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristiania, Norges hufvudstad - Kristianiafjorden, den största af södra Norges fjordar - Kristiania stift (förr kalladt Akershus l. Agershus stift) - Kristiania universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulpturmuseet samt nationalgalleriet. Staden eger
ett bibliotek med omkr. 50,000 bd, skänkt 1780 af
kanslirådet K. Deichmann och sedan tillökadt. I
K. utkomma f. n. 5 tidningar dagligen, 6 tre gånger,
1 två gånger och 31 en gång i veckan; antalet
månadsskrifter, facktidningar och tidskrifter stiger
till 43. I K. finnas 3 teatrar, nämligen Kristiania
teater (med 3 logerader; färdig 1837), Möllergadens
teater l. Folketeatret och en liten teater i
Kristiania Tivoli (förut kalladt Klingenberg).
I spetsen för styrelsen af stadens angelägenheter
står magistraten, som består af 1 borgmästare och 2
rådmän. Staden utgör ett särskildt amt och har sin
egen "byret", bestående af 1 justitiarius och 11
assessorer. Staden har en polisstyrka af 255 man. I
förening med Kongsvinger och Hönefos sänder K. 4
representanter till stortinget. I sanitärt hänseende
utmärker K. sig, jämfördt med andra större städer i
Europa, för en mycket liten dödlighetsprocent, till
följd af de ändamålsenliga anstalter, som på senare
tiden vidtagits. På de sista 30 åren har ingen större
epidemi hemsökt staden.
I stadens vackra omgifningar märkas: i v. halfön
Ladegårdsöen (fordom Bygdö), med lustslottet
Oskarshal (se d. o.) och Hovedgården, de forne
ståthållarnas sommarbostad, i s. Hovedöen (se
d. o.), alldeles vid inloppet till Björviken, i
n. v. Frognersäteren (8 km. från staden, 429 m. öfver
hafvet), med härlig utsigt öfver Kristianiadalen,
Gaustad (se d. o.), en asyl för sinnessjuke, i
n. Grefsen vandkuranstalt (omkr. 6 km. från staden),
omgifven af en vacker park på Grefsenåsens vestra
sluttning, med vacker utsigt öfver Maridalen.
K. anlades d. 28 Sept. 1624 af konung Kristian IV,
sedan det gamla, af Harald Hårdråde anlagda Oslo i
Aug. månad förstörts af eld. Den nedbrunna stadens
innevånare befalldes att flytta in under Akershus’
kanoner – en åtgärd af tvifvelaktig nytta. 1658
satte man eld på förstäderna af fruktan för
svensk invasion. Sedan K. 1686 härjats af brand,
nedrefvos de vallar, som dittills omgifvit staden,
och denna började derefter att utvecklas åt norr
och öster. Under 17:de årh. hemsökte pesten några
gånger staden; 1654 bortryckte den omkr. 1,300
personer. I början ät 18:de årh. inträffade åter
en stor eldsvåda. 1716 höllo svenska trupper,
hvilka under Karl XII belägrade Akershus, staden
besatt under en månad. Eldsvådor lade sedermera nya
hinder i vägen för utvecklingen. Välmågan var dock
i jämt stigande. Den gynsamma period, som i början
af innevarande århundrade befordrade hela landets
utveckling, utöfvade ett betydligt inflytande äfven
på hufvudstadens förhållanden. Huru innevånareantalet
stigit synes af följande siffror:
| 1769 | 7,496 | innev. |
| 1815 | 13,586 | " |
| 1865 | 57,382 | " |
| 1875 | 96,100 | " |
| 1883 | 124,155 | " |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
