Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jernmasken l. Mannen med jernmasken (Fr. Le masque de fer), märklig fransk statsfånge - Jernmedel, med. farmak., i allmänhet sådana läkemedel, hvilka innehålla något jernpreparat - Jern-nitrat. Se Jern 1 - Jernnätter kallas vissa nätter i början och slutet af sommaren - Jernockra, miner. Se Jernmalmer - Jernopal. Se Jaspopal - Jernoxid. Se Jern 1 och Jernmalmer - Jernoxidhydrat. Se Jern 1 och Jernmalmer - Jernoxidoxidul. Se Jernmalmer - Jernoxidul. Se Jern 1 och Jernmalmer - Jernpiller, med. farmak., en kollektiv benämning på sådana piller, hvilkas hufvudbeståndsdel utgöres af något jernpreparat - Jernporten (Turk. Demir-kapu) kallas flere pass i sydöstra Europa, vestra Asien och norra Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dumas’ roman "Vicomte de Bragelonne". Enligt en
annan, redan 1770 framställd och af bl. a. Senac
de Meilhan (1795), Roux-Fazillac (1800) och Topin
(1869) försvarad, hypotes var "Jernmasken" hertig
Karl Ferdinands af Mantua minister Mattioli. Denne
hade af Ludvig XIV erhållit 100,000 scudi och dyrbara
presenter för att förmå hertigen lemna fästningen
Casale i fransmännens händer, men förrådde hemligheten
till Savojen, Spanien och Österrike och blef derför,
lockad in på franskt område, till straff fängslad
(2 Maj 1679) samt under ett annat namn öfverlemnad
åt dåv. guvernörens öfver Pignerol, Saint Mars’,
bevakning. Bibliophile Jacob (1840) har gissat på
öfverintendenten Fouquet. Samtliga dessa hypoteser
äro antingen till full evidens oriktiga eller icke
grundade på något bevisligt faktum. Fouquet afled
bevisligen 1680, grefven af Vermandois 1683, hertigen
af Beaufort 1689, och hertigen af Monmouth afrättades
i England 1685. Hvad hypotesen om Mattioli beträffar,
är det visserligen sant, att Mattioli satt fängslad
på Pignerol och Sainte Marguerite, men af hans namn
gjorde man ingen hemlighet; han kan för öfrigt icke
hafva varit i Exiles och dog sannolikt 1694. 1873
utgaf fransmannen Th. Jung "La vérité sur le masque
de fer", i hvilket arbete han identifierar denne med
en officer från Lothringen, som stått i spetsen för
en vidt utgrenad sammansvärjning mot Ludvig XIV:s
lif. Han uppträdde under en mängd olika namn – det
rätta är icke kändt – och blef natten mellan d. 28
och 29 Mars 1673 arresterad vid Péronne. Enligt
Jung insattes han d. 3 April 1673 i Bastiljen,
men fördes i hemlighet derifrån d. 10 Mars 1674, och
d. 6 April s. å. befann han sig i Pignerol. Mot Jungs
åsigt framställa sig genast de anmärkningarna att
den stöder sig på sådana obevisade hypoteser som att
fången från Péronne var samme man som den fånge med
mask för ansigtet, hvilken 1674 fördes från Bastiljen,
att denne fördes till Pignerol och var en af "de två
fångarna i låga tornet" i Pignerol, och slutligen
att den ene af desse två fångar var "Jernmasken".
Jernmedel, med. farm., i allmänhet sådana
läkemedel, hvilka innehålla något jernpreparat
såsom hufvudsaklig beståndsdel, t. ex. jerndroppar,
jernpiller, jernpulver. De många olika jernföreningar
(jernsalter), hvilka ingå i sådana farmacevtiska
beredningar, benämnas äfven jernmedel. Inom
läkekonsten hafva jernmedel l. de s. k. martialia
(efter Mars, jernets, krigets gud) sedan gammalt
blifvit med framgång använda både mot inre och yttre
åkommor. Från faraonernas dagar ända till vår tid
hafva jernmedlen behållit sitt höga anseende såsom de
kraftigaste och mest oumbärliga läkemedel, hvarför
med skäl om dem gäller det latinska ordstäfvet
"Nescit artem, qui nescit martem" (Den kan ej
läkekonsten, som ej känner jernets nytta). Mest
påfallande är jernets kraftiga verkan mot bleksot
och blodbrist, i det att de röda blodcellerna,
som innehålla bl. a. äfven jern, ökas i antal (och
storlek) genom ett metodiskt bruk af jern, vare sig
i form af
jernhaltiga mineralvatten (se Jernvatten) eller
rent jern (ferrum reductum) i fint pulverformigt
tillstånd eller jernsalter. Åtskilliga jernsalter,
särdeles klorjern och svafvelsyradt jern, hafva
genom sin adstringerande och blodkoagulerande verkan
stor användning som blodstillande medel. Jern
har äfven, ehuru med mera tvifvelaktig verkan,
användts i magnetiseradt tillstånd, såsom magnet
i metalloterapien (se d. o.). De skandinaviska
farmakopéerna upptaga f. n. (1883) följande jernmedel:
jern, metalliskt (pulveriseradt eller reduceradt),
jernbromid, jern-jodur och -jodid, jernklorid (jämte
flere lösningar deraf), jernoxidhydrat, jernoxidkali
(vinsyradt), jernoxidkinin (citronsyradt),
jernoxidul (mjölksyrad och svafvelsyrad),
jernsalmiak, jernsulfider (svafveljern),
jernvatten (pyrofosforsyradt), jernvinsten och
jernvitriol. F. B. O. T. S.
Jern-nitrat. Se Jern 1.
Jernnätter kallas vissa nätter i början och i slutet
af sommaren, hvilka af allmogen tros särskildt
vara utsatta för frost. De infalla ej på samma
datum i olika landskap. Natten till d. 2 Juni är i
mellersta Sverige illa beryktad för frost, likaså
nätterna mellan d. 13 och 18 samt natten till d. 23
Juni i Vestergötland. Såsom Jernnätter anses vidare
i Helsingland nätterna mellan d. 28 och 31 Juli,
i Vestmanland nätterna mellan d. 9 och 12 Aug.,
i Jämtland nätterna mellan d. 11 och 13 Aug.,
i Vestergötland natten till d. 18 Aug. Den tron
att frost plägar inträffa nämnda nätter härleder
sig sannolikt från den iakttagelsen att ungefär vid
dessa tider inträffa vårens sista och höstens första
frostnätter. B. R.
Jernockra, miner. Se Jernmalmer.
Jernopal. Se Jaspopal.
Jernoxid. Se Jern 1 och Jernmalmer.
Jernoxidhydrat. Se Jern 1 och Jernmalmer.
Jernoxidoxidul. Se Jernmalmer.
Jernoxidul. Se Jern 1 och Jernmalmer.
Jernpiller, med. farmak., en kollektiv benämning
på sådana piller, hvilkas hufvudbeståndsdel
utgöres af något jernpreparat. Sv. farmakopén
och militärfarmakopén upptaga följande formler för
jernpiller: Pilulae iodeti ferrosi (jodjernpiller
l. Blancards piller; hvarje piller innehåller 5
cg. jernjodur); Pil. myrrhae ferratae (hvarje
piller håller 3 cg. kolsyrad jernoxidul);
Pil. ferratae (Pil. Blaudi; hvarje piller håller
10 cg. jernoxidulsalt) och Pil. ferratae cum
chinina (hvarje piller håller 5 cg. ferrosulfat
l. jernvitriol och 3 cg. kininsulfat). Sådana
jernpiller användas, liksom öfriga jernmedel,
mot blodbrist, i dos af 2-4 piller 3-4 gånger
om dagen, vanligen straxt efter måltiderna,
O. T. S.
Jernporten (Turk. Demir-kapu) kallas flere pass i
sydöstra Europa, vestra Asien och norra Afrika. De
mest bekanta äro: 1. Ett 500 m. högt pass i
sydvestra Siebenbürgen vid floden Bisztra, mellan
Pojana Ruska (1,360 m.) i n. och Muntje-Mik (1,794
m.) i s. Det kallades af romarna Pons Augusti, under
medeltiden Porta Vaczil och är bekant genom flere
inbrott af turkarna, bl. a. 1442. – 2. Ett pass i
Balkan på vägen mellan Slivno och Tirnova. – 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
